Var rädd om hjärnan

AVSNITT 2: HJÄRNAN

Det är inte bara i tunga jobb som huvudet skadas – de flesta skallskador inträffar i skolan.

Det är det överraskande resultatet av Du&jobbets granskning. Så här kan du skydda dig!

Ett fall, ett slag, en stöt, lösningsmedel eller långvarig stress.

Riskerna för hjärnskador i arbetslivet är många. På byggen och inom skogs- och lantbruket har skadorna lett till dödsfall. Det rör sig om fall från hög höjd eller om fallande föremål. Men när Du&jobbet bad Arbetsmiljöverkets statistikenhet ta fram siffror över de hjärnskador som anmälts under 2007 visade det sig att flest anmälningar kom från personal inom grundskolan och att orsaken till skadorna oftast var våld eller fall. 66 av de 591 anmälningarna kom från grundskolan.

Skadorna i skolan, oftast hjärnskakning, ledde till sjukskrivningar på allt från några dagar till flera veckor. Lärare, elevassistenter, förskollärare, fritidspedagoger, skolsköterskor och vaktmästare hör till dem som drabbats. Elever ingår inte i de redovisade siffrorna.

Grundskolan är förvisso en stor arbetsgivare, men antalet skador är stort även med hänsyn till detta. Där är det sex anmälningar per 100 000 sysselsatta, att jämföra med 4 per 100?000 för husbyggnadsentreprenörer.

Stefan Hult på Arbetsmiljöverkets distrikt i Malmö, ansvarig för skolfrågor, ser uppenbara förklaringar till att de som arbetar i skolmiljö är utsatta.
– Våld och hot är ett stort problem. Konflikter som spårar ur leder till att lärare får direkta slag mot huvudet, eller knuffar som gör att de faller. Jag kan också tänka mig orsaker till fallolyckor, som hala underlag, is, trånga korridorer där eleverna sitter på golvet och trappor med dålig belysning.

Den yttre miljön på skolorna har försämrats under senare år, det har dragits ner på sandning och annat underhåll, bedömer Stefan Hult. Ansvaret för detta ligger hos kommuner och andra aktörer som driver skolorna.
– Det är inte ovanligt att en vaktmästare som förut hade en skola nu ansvarar för tre.

När det gäller våld och hot menar Stefan Hult att det går att arbeta mer förebyggande än man gör i?dag.
– Man kan inte förbjuda något som redan är förbjudet, men det finns mycket som går att arbeta med när det gäller hur en lärare ska agera vid en konflikt. En vanlig situation är en ensam vuxen i ett stängt utrymme med många elever. Man kan vilja visa ut en elev ur klassrummet och båda parter triggas igång. Det är viktigt att veta vad som ska göras vid en sådan situation, och kanske ha beredskap för olika åtgärder som att t ex tillkalla en annan vuxen eller att i?stället välja att alla andra lämnar rummet, säger Stefan Hult.

Åkeribranschen hade näst flest anmälningar om skallskador. Carl Axel Sundström på Arbetsmiljöverket är sakkunnig när det gäller transport.
– Man hanterar mycket gods och är det inte väl lastat kan man få sakerna på sig. Lastbilarnas bakgavellyftar är ett annat problem. De saknar ju räcken och det är lätt hänt att kliva ut i tomma luften.

Olyckorna med allvarliga konsekvenser finns dock inom andra branscher än de som ligger högst på listan över anmälda fall. De fyra dödsfall som fanns i statistiken från 2007 hade skett inom bygg-, verkstads- och skogsarbete.

Björn Tegsten på Arbetsmiljöverkets säger att bryggbranschen är olycksdrabbad och att det därför finns strikta regler och en hel del förebyggande åtgärder. Det är ingen slump att det finns ett krav på bygghjälm på alla byggarbetsplatser.
– Generellt gäller att man i första hand ska satsa på kollektiva skyddsåtgärder framför individuella. Hellre skyddsräcken och höj- och sänkbara plattformar än personlig skyddsutrustning. Men givetvis måste man skydda på individnivå när inget anat är rimligt.

Björn Tegsten vill också lyfta fram att flest olyckor sker på relativt låg fallhöjd.
– Även dessa olyckor kan leda till långa sjukskrivningar, det kanske man inte tänker på.