”Arbetsgivarna borde ha arbetsmiljökörkort”

Carola Löfstrand är utbildad samhällsplanerare med en examen i kulturgeografi från Umeå universitet. Hon ville påverka samhället till det bättre och påbörjade också doktorandstudier i kulturgeografi. Men de kvinnliga doktoranderna hade sämre förutsättningar än sina manliga kollegor - mindre forskningstid och mer undervisning. Det ledde till stressrelaterad ohälsa för flera. Det var första gången Carola Löfstrand själv påverkades av dålig arbetsmiljö.

– Vi var arga över att arbetet var orättvist fördelat och att det påverkade hälsan och resultaten. Men när vi framförde det fick vi höra att vi skapade problem som inte fanns, säger Carola Löfstrand när vi ses i LO-borgen i centrala Stockholm.

Hon valde att avbryta doktorandutbildningen och fick ett vikariat som samhällsplanerare på Umeå kommun, ett jobb hon trivdes bra med.

– I samhällsplaneringen jobbar man med kartläggning och planering i samråd med andra verksamheter och med befolkningen, när nya områden planeras. Jag tyckte att det var väldigt roligt att arbeta med att möta vanligt folk och ta in deras synpunkter.

När vikariatet tog slut sökte hon en tjänst som regional ombudsman i Sundsvall på fackförbundet SKTF, som nu bytt namn till Vision. Sedan dess har hon varit den fackliga världen trogen, hela tiden med arbetsmiljö som specialområde. Det blev 18 år som ombudsman, förhandlare och arbetsmiljöspecialist på Vision och nu har hon varit drygt sex år på LO som utredare och sakkunnig inom arbetsmiljö.

– Arbetsmiljön påverkar oss hela tiden och den påverkas av övriga arbetsvillkor. Det är ett väldigt givande arbete där jag kan göra skillnad och även får utvecklas. Det går inte en vecka utan att jag lär sig något nytt.

Veckan innan vi ses var hon på en internationell arbetsmiljökonferens i Dresden. Ett område som togs upp var klimatförändringarnas nya utmaningar för arbetsmiljön.

– De ständigt närvarande solstrålarna blir starkare i och med klimatförändringarna. Det ökar risken för hudcancer för utomhusarbetare. Den arbetsmiljörisken hade jag inte hört att det pratas om i Sverige. I flera andra länder finns redan krav på solskydd.

Carola Löfstrand har aldrig upplevt att arbetsmiljöfrågorna har varit hetare än nu – hos såväl facken och arbetsgivarna som hos politikerna. Anledningen är, enligt henne, bland annat den blocköverskridande överenskommelsen från 2017 om att stegvis höja pensionsåldern.

– Hur ska folk orka ett helt arbetsliv? Flertalet har egen erfarenhet eller en anhörig som under sitt arbetsliv drabbats av utmattningssyndrom, en depression eller förslitningsskador. I dag är många utslitna flera år före pensionering. Det går inte att fortsätta med det uppskruvade tempot, ökade krav och samtidigt ett lågt inflytande över jobbet. Dagens arbetsmiljö är fullständigt ohållbar för ett helt arbetsliv.

Men beslutsfattarnas arbetsmiljöfokus ligger främst på arbetslivskriminalitet. Det är inte fel. Arbetslivskriminaliteten skapar osund konkurrens som påverkar arbetsmiljön negativt, säger Carola Löfstrand.

– När arbetsgivare tvingas fundera över vad de kan göra för att inte konkurreras ut är det ofta arbetsmiljöarbetet som får stryka på foten. Skyddsombud motarbetas och riskbedömningar görs bara där sanktionsavgifter kräver det. Om ens då.

Men hon tycker att regeringens intresse är för svagt för traditionellt arbetsmiljöarbete kopplat till frågor som digitalisering, personlig integritet och inflytandet över sin arbetssituation.

– Regeringen behöver lägga mer krut på alla delar i arbetsmiljöstrategin – så att befolkningen orkar och kan jobba ett helt arbetsliv.

Som LO:s arbetsmiljöutredare tillvaratar Carola Löfstrand LO-förbundens intressen gentemot arbetsgivarorganisationerna, myndigheter och departement, bland annat genom att representera LO i statliga utredningar och myndigheter. Hon träffar representanter för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv minst en gång i veckan och beskriver förhållandet mellan parterna som respektfull.

– Vi lyssnar på varandra och försöker hitta kompromisslösningar även om vi företräder olika intressen. Vi är professionella i våra roller.

Möjligheten att vaccinera sig via företagshälsovården under pandemin är ett exempel på en fråga som parterna drev gemensamt.

När det gäller skyddsombuden står parterna däremot långt ifrån varandra. I dag har facken företrädesrätt när det gäller att utse lokala skyddsombud på arbetsplatserna. Men Svenskt Näringsliv tycker att skyddsombuden måste bli fler - oavsett om det finns en facklig tillhörighet eller inte.

– Det behövs fler skyddsombud, men det är upprörande när den part som vi samverkar med för att värna den svenska partsmodellen underminerar arbetsmiljöarbetet inom partsmodellen med att förorda oorganiserade skyddsombud. Skyddsombuden ska värna arbetsplatsens hälsa och säkerhet utifrån arbetsmiljölagen, men även utifrån kollektivavtal om arbetstidens förläggning eller arbetsmiljöregler, så att arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen hänger ihop. Då blir det jättekonstigt om skyddsombudet inte har en facklig koppling.

Genom facket får skyddsombuden också utbildning i sitt uppdrag. Hindras de av arbetsgivaren att utföra sitt uppdrag – till exempel inte får ledigt för uppdraget eller utsätts för trakasserier, hot och våld – kan facket ta ärendet till domstol och står för kostnaderna vid en rättstvist.

– Hur ska ett skyddsombud som inte är fackligt ansluten ha råd att driva en rättstvist själv? Det kan kosta hundratusentals kronor. Skyddsombud som inte har en facklig koppling står ensamma om de ska driva en fråga. De blir kraftlösa i att kunna skydda sina arbetskamrater.

Men den viktigaste arbetsmiljöfrågan är att människor fortfarande dör på svenska arbetsplatser. Förra året dog 62 människor på jobbet, det högsta antalet på tolv år. Samtidig mister cirka 3 000 människor årligen livet i förtid på grund av sjukdomar eller skador de fått i arbetslivet - på grund av till exempel ohälsosam stress och att de andats in damm som innehåller asbest och kvarts. 

– Vi säljer vår tid och vår kompetens, inte våra liv och vår hälsa. Arbetsgivare ska se till att arbetstagare kommer hem hela och inte mindre friska än när de gick till jobbet.

Regeringen gör för lite för att minska de arbetsrelaterade dödsfallen, anser Carola Löfstand.

– De har kallat parterna till dialogmöten. Men det händer inte så mycket mer.

För att förbättra säkerheten på arbetsplatserna föreslår LO bland annat en obligatorisk utbildning för blivande arbetsgivare.

– Det behöver införas ett krav på arbetsmiljökörkort för arbetsgivare. Från första dagen med anställda skulle de då känna till sina skyldigheter och sitt ansvar för folks liv och säkerhet enligt arbetsmiljölagen. De skulle förstå skyddsombudets uppdrag, vad den svenska partsmodellen innebär och att den är till gagn för parterna och tillväxten. Det skulle stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Carola Löfstrand beskriver sitt jobb som meningsfullt, kreativt och roligt. Men att det kan ta lång tid innan arbetet leder till synbara förbättringar i arbetsmiljön kan vara en utmaning.

– Det gäller att vara uthållig. Ibland kan jag känna mig riktigt tjatig, och irriterad, men det betyder att frågan är viktig.

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som började gälla 2016 är ett sådant exempel.

– I över ett decennium försökte vi få till föreskrifter om stress och psykosocial ohälsa. Ibland kändes det som två steg bakåt och ett steg framåt. Men till sist var förskrifterna på plats. Nu kan de tillämpas överallt för att göra skillnad.

Carola Löfstrand har flera gånger blivit tillfrågad om hon vill arbeta med arbetsmiljöfrågor på arbetsgivarsidan.

– Jag skulle tvingas tänja på mina egna värderingar i vissa lägen. Det skulle jag inte må bra av och det skulle inte kännas lika meningsfullt, säger hon.