Hon är fackens röst i EU-Osha

Karin Fristedt är uppvuxen i Karlskrona. Efter gymnasiet jobbade hon på ett vaktmästeri, som aupair och inom hemtjänsten innan hon så småningom började studera vid universitetet i Uppsala. Samhällsintresset gjorde att huvudämnet blev statskunskap. Men hon läste också sociologi, nationalekonomi och genusvetenskap.

– Jag är en sådan där ”all over the place”–person, som har läst olika ämnen som har med samhälle och människor att göra, säger hon när vi ses på Sacos nyrenoverade huvudkontor i Gamla stan i Stockholm.

Båda Karin Fristedts föräldrar var fackligt aktiva, hennes mamma i SKTF och hennes pappa i Dik. Sin egen fackliga bana påbörjade hon 1999, när hon blev anställd som utredare på Handelstjänstemannaförbundet, HTF.

– Jag är nyfiken som person, vill gärna veta mer. Då är utredare ett ganska givet spår. Jag kände att i en facklig organisation skulle jag kunna påverka samhället till det bättre och samtidigt få jobba med olika saker.

Frågorna hon utredde rörde också alltifrån arbetsmarknadspolitik, kompetensutveckling, jämställdhet och socialförsäkringar till organisationsfrågor. Men sedan 2011, när hon började som utredare på den fackliga centralorganisationen för akademiker, Saco, har hon arbetat med arbetsmiljö på heltid.

– När jag landade i arbetsmiljö kände jag, this is it. Det är centralt att må bra på jobbet, där vi tillbringar en stor del av våra liv. God arbetsmiljö minskar ohälsan och ökar arbetsglädjen. Andra fördelar är att den som trivs på sitt jobb är mer kreativ, mer produktiv och kan jobba längre.

Som Sacos arbetsmiljöspecialist har hon i dag stor nytta av att tidigare ha arbetat brett med arbetsmarknadsfrågor. Hon förklarar att kunskap om till exempel socialförsäkringarna ger en förståelse för arbetsskadeförsäkringen och även sjukskrivning och rehabilitering.

Karin Fristedt representerar också de svenska facken i den europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-Osha. Byrån, som är EU:s informationsbyrå på arbetsmiljöområdet, tar fram och sprider kunskap om nuvarande och framtida risker på arbetsmiljöområdet. Det är ett trepartsorgan med en arbetsgivargrupp, en arbetstagargrupp och en regeringsgrupp.

I en gemensam koordineringskommitté fördelar de tre svenska fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco hur de ska bemanna de europeiska organen, bland annat på arbetsmiljöområdet. 2017 utsågs Karin Fristedt till de svenska fackens representant i EU-Oshas styrelse.

– Med tanke på att Saco är en fakta- och forskningsintresserad organisation, kändes det inte fel att det blev jag.

LO och TCO finns representerade i andra europiska institutioner som arbetar med arbetsmiljöfrågor.

Arbetsmiljöbyråns styrelse, där tre representanter från alla EU-länder ingår, träffas minst två gånger per år i Bilbao i Spanien och beslutar dels vilka arbetsmiljöfrågor organisationen ska fokusera på, dels vilka treåriga arbetsmiljökampanjer som ska genomföras.

Efter samordning med LO och TCO, arbetar Karin Fristedt för att EU-Osha ska skriva rapporter och göra kampanjer som är viktiga för arbetsmiljön på svenska arbetsplatser.

Mellan 2023 och 2025 är temat för kampanjen hur arbetsmiljön påverkas av digitaliseringen, ett tema som välkomnas av de svenska facken. Bra utformade och användbara it-system som är anpassade efter arbetsuppgifterna och människorna är målet. Väl fungerande datorer och program sparar in många onödiga arbetsuppgifter och extraarbete, berättar Karin Fristedt.

– Forskning visar att de som har många onödiga och oskäliga arbetsuppgifter, så kallade illegitima arbetsuppgifter, drabbas mer av stress och utmattning. Vissa typer av administration är ofta sådana onödiga uppgifter.

Bakgrunden till den pågående kampanjen, som bygger på ett treårigt forskningsprojekt, var bland annat att covid-pandemin ledde till att nya grupper på arbetsmarknaden började jobba på distans, och det saknades kunskap om hur en god arbetsmiljö kunde skapas.

Nästa kampanj, 2026–2028, fokuserar på psykisk hälsa och hur psykosociala risker i arbetet kan förebyggas. Den kampanjen bygger på kunskap från arbetsmiljöbyråns pågående forskningsprojekt om psykosocial arbetsmiljö och psykisk hälsa på arbetsplatsen.

– Vi har stora problem med psykisk ohälsa i hela EU, som ofta är relaterade till hur arbetsmarknaden ser ut, säger Karin Fristedt.

En utmaning med att jobba med arbetsmiljöfrågor på EU-nivå är att de fackliga organisationerna i medlemsländerna har olika modeller, organisationsgrad och antal skyddsombud och därmed olika förutsättningar att driva arbetsmiljöfrågor konkret på de lokala arbetsplatserna, upplever Karin Fristedt.

– Vi har en relativt god representation av fackliga ombud och skyddsombud i Sverige jämfört med många andra länder. Då är det naturligtvis lättare att föra ut information och driva arbetsmiljöfrågorna.

Hon lyfter samtidigt fram fördelar med ett informationssamarbete om arbetsmiljö på EU-nivå. Genom EU-Osha får medlemsländerna en gemensam bild av arbetsmiljön i Europa. Styrelsemötena är också ett viktigt tillfälle att utbyta information.

Sverige anses till exempel ligga långt framme och kunna bidra med kunskap i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö.

– Vi betonar hela tiden att det är en fråga om hur vi organiserar arbetet för att skapa en god arbetsmiljö och inte individens enskilda problem.

På andra områden har andra länder kommit längre. I Sydeuropa är kunskapen till exempel mycket större om hur man undviker risker vid arbete i hög värme.

– Det är bra att kunna få draghjälp av resten av Europa och nyttigt att få ta del av europeisk forskning och höra vad som görs i andra länder. Det är viktigt att tänka att vi inte alltid är bäst.

Hur förs då kunskapen som finns inom EU-Osha ut på svenska arbetsplatser? I alla EU-Oshas medlemsländer finns en så kallad kontaktpunkt, som samordnar och genomför arbetsmiljöbyråns arbete nationellt. Knutna till den svenska kontaktpunkten på Mynak är representanter för arbetsmarknadens parter, myndigheter som Arbetsmiljöverket och de partsgemensamma kunskapsorganisationerna Prevent, Sunt arbetsliv och Partsrådet, totalt ungefär 15 organisationer. Tillsammans planerar och genomför de i Sverige det kampanjtema som arbetsmiljöbyrån i Bilbao har beslutat om.

Under den pågående kampanjen om digitaliseringen anordnas bland annat två webbinarier per år i Sverige. På webbinarierna, som ofta ses av över 1 000 skyddsombud, fackliga representanter, arbetsgivare, forskare och andra som är intresserade av arbetsmiljöfrågor, berättar till exempel lokala parter hur de jobbar praktiskt. De presenterar verktyg och tipsar om hur det går att arbeta konkret.

Varje höst gör också Arbetsmiljöverket inspektioner på samma tema som EU-kampanjen. Verket skickar först ut ett informationsbrev till arbetsgivare om kampanjen och kommande inspektionsinsats, för närvarande om digital arbetsmiljö. Därefter väljer de ut vilka arbetsplatser de faktiskt ska inspektera.

– Det finns företag som ser brevet som ett startskott att börja jobba med sin it-arbetsmiljö. Arbetet är väldigt långsiktigt och det gäller att vara uthållig. Jag har engagerat mig i frågan om it-arbetsmiljö länge, säger Karin Fristedt.

Hon upplever att intresset för arbetsmiljö har ökat inom hela EU sedan pandemin.

– Då sattes frågor om smittskydd och arbete på distans på agendan. Nu finns en annan förståelse för arbetsmiljöns betydelse för samhället som helhet. Det känns jättebra! Det har jag ju alltid tyckt.