Hon bjuder in politikerna till samtal

Susann Porter växte upp i Svensbyn strax utanför Piteå. Dit återvänder hon varje sommar till lantgården som hon har ärvt efter sin pappa med barnen, hunden och gitarren.

– Det är verkligen som Bullerbyn, med grusvägar, en badsjö, hembygdsföreningen, kyrkan och en fotbollsplan, jättehärligt!

På gården har hon hittat gamla teckningar som visar att hon som barn drömde om att bli sjuksköterska. Intresset för människor gjorde att hon under gymnasietiden sommarjobbade som så kallad solflicka. Varje morgon fick hon en lista med personer över 70 år som kände sig ensamma och ville få besök av en ungdom. Hon kunde dricka en kopp kaffe med dem, kanske följa med till kyrkogården eller bara vara ett sällskap en stund i deras vardag.

– Det var jättefint. Jag har alltid tyckt att det är intressant att prata med äldre människor, jag lär mig mycket av det. De har levt ett långt liv och har mycket erfarenhet, säger forskaren Susann Porter när hon tar emot i universitetsbyggnaden Niagara i Malmö en eftermiddag i november.

Hon berättar att bristen på jobb i Norrbotten gjorde att hon flyttade till Stockholm efter gymnasiet och arbetade inom barnomsorgen, på sjukhem och i hemtjänsten. Några planer på att studera vidare hade hon först inte. Hon kände knappt någon som hade läst på universitetet och trodde inte riktigt att hon hade läshuvud. Men hennes dåvarande pojkvän förändrade allt. Han sa: Du ska plugga, du är smart, du kan bli någonting.

– Det är så otroligt viktigt att någon tror på en, säger Susann Porter.

År 1998 började hon läsa till arbetsterapeut på Karolinska institutet. Hon minns tydligt det möte som gjorde att det var just arbetsterapeut hon ville utbilda sig till. Hon jobbade inom hemtjänsten hos en 80-årig kvinna som hade svårt att röra sig i sitt hem. En dag kom ”en klok och sympatisk arbetsterapeut” dit för att göra anpassningar så att kvinnan lättare skulle kunna röra sig med sin rullator. Besöket ledde till att trösklar och badkar togs bort och att ett handtag sattes upp i badrummet.

– Jag såg att kvinnan fick en högre livskvalitet när hon kunde röra sig bättre. Det var ett ögonblick när jag kände, så här vill jag också göra skillnad.

Efter utbildningen jobbade Susann Porter som arbetsterapeut både på sjukhus och vårdboenden – bland annat med ansvar för att utbilda personalen i förflyttningsteknik och hjälpmedelshantering.

Men efter tio år kände hon att hon ville lära sig mer om arbetsmiljö och sökte sig till en mastersutbildning med specialisering i arbetsmiljö vid Lunds universitet. Examensarbetet om greppstyrkan i handen efter en handledsfraktur blev en vetenskaplig artikel 2013.

– Då fick jag smak på det här med akademin och att publicera artiklar. Jag insåg att det går att nå ut till väldigt många genom att forska. Man hjälper inte bara en person, utan kan göra skillnad för fler.

När det blev en ledig doktorandtjänst sökte hon den och skrev sin avhandling om hur personer med psykisk ohälsa som är sjukskrivna kan återgå i arbete med rätt stöd.

Ett år efter att hon disputerade 2019, sökte hon en tjänst vid Malmö universitet och började forska om det hon verkligen brinner för - arbetsmiljön inom äldreomsorgen.

– Har personalen inte en bra arbetsmiljö kan kvaliteten på vården påverkas negativt, säger Susann Porter.

Under perioden 2020–2022 utförde hon en studie där hon intervjuade 41 kommunpolitiker runt om i Sverige som var ansvariga för äldreomsorgen, om hur de såg på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom sitt ansvarsområde. Idén fick hon när hon var i psykiatri- och habiliteringsnämnden i Region Skåne ett år tidigare för att presentera sin doktorsavhandling. När hon då bad ledamöterna att berätta vad psykisk ohälsa betydde för dem blev flera av dem märkbart stressade och hade svårt att svara.

– Jag insåg att man inte nödvändigtvis har ett politiskt uppdrag därför att man har rätt kompetens inom det området. Och jag blev därför nyfiken på hur det såg ut inom andra områden.

Intervjustudien från 2022 visade att politikerna med ansvar för äldreomsorgen både kunde sakna kunskap om att de som arbetsgivare har ett arbetsmiljöansvar och vad de olika yrkesgrupperna inom äldreomsorgen har för arbetsuppgifter.

– Har politikerna inte kunskap om verksamheten förstår de inte konsekvenserna av sina beslut. Det skulle kunna betyda mindre välgrundade beslut, säger Susann Porter.

Studien visade också att politikerna kände till de höga sjuktalen inom äldreomsorgen, de nämnde att det rörde sig om mellan 6 och 30 procent av personalen. Ändå visste flera av dem inte vad sjukskrivningarna berodde på.

– Som arbetsgivare behöver man ta reda på vad det beror på när så många i personalen är sjukskrivna. Hur ska man annars kunna uppfylla sitt arbetsgivaransvar? 

Susann Porter har funderat mycket på vad politikernas okunskap om arbetsmiljön inom äldreomsorgen kan bero på.

– I en demokrati kan ju vem som helst bli politiker. Det är inte nödvändigtvis din kunskap eller ditt cv som styr vilket politiskt uppdrag du får.

Susann Porter är i dag projektledare för en forskningsstudie där sju forskare från universiteten i Malmö, Lund och Stockholm ingår. Forskarna har utvecklat en digital utbildning om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen, som är tänkt främst för ansvariga politiker.

Till grund för utbildningen ligger Susann Porters intervjustudie från 2022.

– Det positiva var att de ansvariga kommunpolitikerna i intervjustudien ville lära sig mer om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen.

Den digitala utbildningen består av två delar. Den enda delen innehåller 16 korta filmer, som bygger på intervjuer med yrkesgrupperna inom hemtjänsten och på särskilda boenden - vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, första linjens chefer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. I filmerna berättar de om sin arbetsmiljö och sina arbetsuppgifter.

– De allra flesta som jag intervjuade sa att de stannade för patienternas och kollegornas skull, att arbetsbelastningen var hög och att de nästan aldrig var full styrka, säger hon.

Personalen inom hemtjänsten beskrev också hur de bara hade ett visst antal minuter för att hjälpa varje person, innan de var tvungna att skynda vidare.

– De ville verkligen hjälpa till och det gjorde ont i dem när de inte hade tid.

Beror tidsbristen på dåliga beslut?

–  Så kan det mycket väl vara. Vi har ju politiskt ledda organisationer.

Den andra delen av utbildningen består av sex inspelade föreläsningar om arbetsmiljön inom äldreomsorgen och psykisk ohälsa, som forskarna i teamet håller i.

Susann Porter tycker att det är viktigt att kommunpolitikerna lär sig att de har huvudansvaret för arbetsmiljön inom äldreomsorgen, även om de har delegerat ner det i organisationen.

– Vet de att de har ett arbetsmiljöansvar kan intresset för att lära sig mer om verksamheten öka. Med mer kunskap kan de fatta bättre beslut och också delta mer aktivt i samtalen med ansvariga tjänstemän.

Datainsamlingen till forskningsstudien, där 81 politiker deltog, avslutades hösten 2024.

Forskarna lät politikerna svara på en enkät både före och efter utbildningen för att ta reda på om deras upplevda kunskapsnivå hade förändrats.

Resultatet visade att de som var ordförande i nämnderna med ansvar för äldreomsorgen hade betydligt bättre kunskap än ledamöterna – både om sitt arbetsmiljöansvar och om vad de olika yrkesgrupperna inom äldreomsorgen faktiskt gör.

En av frågorna i enkäten handlade om kunskapen om sjuksköterskornas arbete. Enkätresultatet visade att 23 procent av ledamöterna hade mycket lite kunskap om sjuksköterskornas arbete, jämfört med endast 2,2 procent av ordförandena.

– Det är inte bra när politikerna inte känner till vad en så viktig yrkesgrupp som sjuksköterskor faktiskt gör, säger Susann Porter.

Hon tror att kunskapsskillnaden beror på att ledamöterna ofta är fritidspolitiker och därför har mindre tid att sätta sig in i frågorna än nämndernas ordförande.

Den digitala utbildningen blir tillgänglig för allmänheten när de vetenskapliga artiklarna är klara – förhoppningsvis våren 2026.

– Jag vill verkligen att utbildningen ska leda till en förbättrad arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Tänk om sjukfrånvaron inom äldreomsorgen kunde minska, och personalen känna att de trivs och vill stanna kvar.

Susann Porter betonar att för att forskningsresultat ska kunna implementeras och leda till verkliga förbättringar för människor är kontakten mellan forskare och politiker helt avgörande.

Hon kontaktar därför politiker direkt, bjuder in dem eller ber att få komma och berätta om sin forskning.

– Det är jätteviktigt att de förstår vad vi forskar om och vad resultaten visar. Annars blir det aldrig någon förändring. Om jag kan så ett frö till att det blir en förbättring inom äldreomsorgen kan jag gå i pension en dag och känna att jag har gjort något bra, säger hon.

Hennes engagemang har också gett resultat. I oktober la en moderat riksdagsledamot fram en motion som bygger på Susann Porters forskning. I motionen föreslås att politiker som är ansvariga för äldreomsorgen ska utbildas inom sitt ansvarsområde.

– Det känns ju galet kul. Jag blir så oerhört glad över att forskningen vi gör får den uppmärksamheten. Och att man riktar in sig på rätt personer, politikerna, som faktiskt sitter med makten och är arbetsgivare - inte vårdbiträden, undersköterskor och andra yrkesgrupper inom äldreomsorgen.