Verksam i arbetsmiljörättens tjänst

Anders Lorentzon är uppvuxen i Malmö. Mellan 1984 och 1989 utbildade han sig till jurist vid Lunds universitet. En inspirationskälla var hans pappa. Han arbetade hela sitt yrkesliv som ekonom, men läste juridik på fritiden och tog också examen.

– Han gjorde det som en hobby, tror jag. Det var nog av familjeekonomiska skäl han aldrig jobbade som jurist. Hade man ett bra jobb med en bra inkomst höll man sig till det. Det fanns inte utrymme för att byta bana då, säger Anders Lorentzon när vi ses vid Stockholms tingsrätt.

Det gjorde att Anders Lorentzon hade tillgång till juridisk litteratur hemma. Böcker som han tog med sig under värnplikten.

– När det var tråkigt i militären läste jag en grundläggande bok i juridik. Jag tyckte att den var vettig och bestämde mig för att läsa juristlinjen. Men jag hade inget mål att bli något särskilt inom juridiken.

Att han efter studierna specialiserade sig på arbetsrätt var något av en slump. Han fick jobb som förbundsjurist med ansvar för bland annat kollektivavtal och arbetsrätt på Sveriges hotell- och restaurangföretagare, ett förbund inom arbetsgivarorganisationen Saf.

Kompetensen i arbetsrätt tog han med sig in i affärsjuridiken när han i mitten på 1990-talet började att arbeta på Michelsons advokatbyrå som var specialiserad på både affärsjuridik och miljörätt.

– Jag hade lite flyt och fick stora klienter som behövde hjälp med både arbetsrätt och miljörätt. Via de klienterna kom jag in på arbetsmiljöfrågorna. Men det var väldigt udda. Arbetsmiljöfrågorna betraktades av alla som lite perifert, lite fluffigt.

Nu har han arbetat med arbetsmiljörättsärenden i 26 år, på heltid de senaste 20 åren. Och han har ännu inte träffat någon kollega som har arbetsmiljörätt på sitt bord i samma omfattning som han.

– Det är fortfarande inget stort ämne i advokatvärlden. Jag vet inte varför fler inte har engagerat sig. Arbetsmiljö angår ju alla. Det kan kanske hänga ihop med att regelverket är komplext. Det är en kombination av brottsbalken, arbetsmiljölagen och föreskrifter.

Anders Lorentzon företräder främst stora företag och chefer som ansvarar för arbetsmiljön i bolagen.

– Det är vanligt, hyggligt folk som jobbar och sliter och försöker göra sitt bästa. De har aldrig varit i klammeri med rättvisan.

Han har nästan aldrig fått negativa kommentarer för att han företräder dem som är misstänkta för att ha begått ett arbetsmiljöbrott.

– Någon enstaka gång har någon förtvivlad anhörig uttryckt något negativt. Men de har tagit tillbaka det senare och bett om ursäkt. De flesta förstår våra olika roller i en sådan här process.

Att han aldrig har varit målsägandebiträde och biträtt någon som drabbats av en olycka ser han som en tillfällighet.

– Jag skulle absolut kunna göra det. Jag har aldrig bestämt mig för att jag brinner mer för den ena sidan.

Anders Lorentzon berättar att en säker arbetsmiljö har blivit en allt viktigare fråga för företagen de senaste åren.

– Det är en fråga som är högst upp på alla agendor under alla möten hos de stora klienterna. Jag upplever att det har blivit en stor konkurrensfråga inom näringslivet.

Ett tecken på det är att uppdragen som rör förebyggande arbetsmiljöarbete är betydligt fler i dag än för tio år sedan.

– Jag håller i kurser, deltar tidigt i projekt för att lägga upp en arbetsmiljöstruktur inför byggnationer och annat arbete. Det är rådgivning och rent förebyggande arbete för att ingen ska råka illa ut.

Han upplever också att arbetsmiljörätten har fått en högre status i rättsväsendet sedan Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema, bildades 2005. Då började en särskild grupp åklagare att arbeta med arbetsmiljömålen. År 2018 beslutade också polis, åklagare och Arbetsmiljöverket att göra en gemensam satsning för att få ner utredningstiden för dödsolyckor och andra allvarliga olyckor till maximalt 18 månader.

– Det har blivit mycket bättre. Tidigare kunde en utredning ta tre år. I dag är utredningarna från åklagarhåll välgjorda och en hel del tar mindre än ett år, säger Anders Lorentzon.

Att tiden fram till åtal nu har kortats är en fördel för alla, menar han. Utredningen gynnas av att de inblandade kommer ihåg vad som har hänt. Det underlättar för de drabbade och deras anhöriga att gå vidare. Det är även en fördel för företaget där olyckan har inträffat.

– En eller några chefer kan vara misstänkta för vållande till annans död. Det är jobbigt att vara anklagad för att ha tagit livet av en kollega. Ingen mår bra av att bära på det under lång tid.

Anders Lorentzon har sin bas på Kihlstedts advokatbyrå i Stockholm. Många av hans klienter har också sina huvudkontor i Stockholm. Men det är ofta på orter i norra Sverige som verksamheten bedrivs. Det är där Anders Lorentzon brukar träffa sina klienter, där den tunga industrin finns.

– Då kan jag titta på platsen, ta del av dokument och prata med dem som var involverade. Det är viktigt för att få rätt bild av hur förhållandena var när olyckan inträffade.

För företag som är involverade i arbetsmiljöbrott kan det bli aktuellt med både personligt ansvar och ett bötesstraff för företaget, så kallad företagsbot, genom strafföreläggande. Ett strafföreläggande innebär att åklagaren kan besluta om påföljd direkt, förutsatt att företaget går med på att betala boten. Godkänner företaget inte företagsboten avgörs ärendet i domstol.

– Många företag väljer att godta strafföreläggande när det är uppenbart att de inte har gjort vad de borde, att det fanns utrymme för att göra ett bättre arbetsmiljöarbete, säger Anders Lorentzon.

Enskilda individer ställs främst till svars för arbetsmiljöbrott vid dödsolyckor och väldigt allvarliga kroppsskador. Det har hänt att åklagare har yrkat på fängelse vid dödsolyckor. Men Anders Lorentzon känner inte till något fall i modern tid där fängelse har utdömts vid ett arbetsmiljöbrott.

– Vi är på rätt spår om vi håller oss till företagsbot och inte hugger på enskilda tjänstemän som har försökt att göra sitt bästa. Jag har aldrig haft ett ärende där någon har agerat med avsikt att skada. Att bli utpekad som den som har förorsakat en kollegas död är tufft och leder ingenstans. Men en företagsbot kan få företagen att till exempel bygga om något, förse en maskin med skydd och satsa ännu mer på arbetsmiljöutbildning.

En utmaning med en rättsprocess som rör en arbetsplatsolycka är att på ett begripligt sätt förklara, främst för rätten men även för omgivningen och anhöriga, hur förhållandena var när olyckan inträffade, berättar Anders Lorentzon.

– De här olyckorna är ofta beteenderelaterade. Den som har skadats eller förolyckats har inte sällan haft en del i händelseförloppet. Att förklara det så att det inte upplevs som att den skadade eller den döde får skylla sig själv är en utmaning.

Enligt arbetsmiljölagen måste arbetsgivare göra allt som krävs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Anders Lorentzon nämner att det finns ett antal rättsfall där domstolen uttalar sig om vad ”allt” är.

– Det är ju inte allt. Det handlar om att fånga in och ta hand om de rimligen förutsägbara riskerna i ett systematiskt ordnat arbetsmiljöarbete.

En utmaning för Anders Lorentzon är att visa att hans klienter har gjort vad som krävs enligt lagen.

– Det gäller att backa och titta på hur förhållandena var innan olyckan hände, vilka kunskaper som fanns om platsen eller maskinen då. Han ger ett exempel:

– En maskin som tillverkar papper kan ha sett likadan ut i 150 år utan att någon har skadat sig. Är det då rimligt att i riskbedömningsarbetet tänka att någon kan sticka in handen i maskinen? Klienten har kanske varit tillräckligt aktsam utifrån vad som var känt.

Det finns också mycket med jobbet som är givande. Anders Lorentzon tycker att det är intressant att besöka olika arbetsplatser runt om i landet.

– Om man är nyfiken, vilket jag är, är det givande att få se verkligheten och sedan kombinera den med juridiken. Jag får se olika verksamheter som vi behöver för att kunna leva det liv vi vill. Någonstans har någon till exempel brutit järnmalm som har blivit stål som har förädlats och till slut blivit ett bord.

Processandet i domstol är en annan intressant del av arbetet.

– Om en utpekad chef upplever att det som har hänt inte var hans fel känns det ju fint att kunna övertyga domstolen om att chefen inte har varit oaktsam, i alla fall inte gjort något straffbart.

Men Anders Lorentzon är samtidigt tydlig med att det inte finns några vinnare i arbetsmiljörättsliga mål.

– Det går att ha framgång i en process. Men i de här processerna är alla förlorare. Den som har skadat sig eller de anhöriga är förlorare. Ingen vill att en kollega ska gå bort i en olycka. Alla mår illa av det som har hänt.