Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Möte med

”Jag är inte rädd för att bli arg”

KÄMPE Hon skrattar ofta, länge och gärna när hon berättar om sitt yrkesliv. Anna Rask-Andersen, numer professor emerita vid Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, har en lång karriär inom arbetsmiljömedicin och en gedigen erfarenhet som stridbart skyddsombud.

Text : karin nilsson

Publicerad: 2022-11-21

– Politikerna här i regionen har också ett arbetsmiljöansvar, det pratar man inte tillräckligt mycket om, säger Anna Rask-Andersen. Foto: Mikael Wallerstedt

Anna Rask-Andersen har forskat om asbest, astma, lantbrukares lungsjukdomar och utbildat läkarstudenter i arbets- och miljömedicin i över trettio år. Hon har utrett om patienters skador och smärta berott på arbetet eller inte, och drivit en mängd ärenden för bättre arbetsmiljö i rollen som huvudskyddsombud.

Hon har bland annat krävt att vårdpersonals efternamn i nätjournaler ska tas bort för att undvika hot- och våldssituationer, krävt riskbedömningar för gravida under svininfluensan och undersökning av den psykosociala hälsan hos läkarna inom psykiatrin. I flera fall har Arbetsmiljöverket hållit med och krävt bättringar och hotat med viten.
– Man måste våga vara tuff och ställa krav och komma ihåg att man företräder andra, konstaterar hon.

Anna Rask-Andersen räds inte svåra situationer. Men poängterar att hon drivit ärendena tillsammans med andra.
– Kollegor i läkarkåren och fackliga förtroendevalda har alltid stöttat. Det har betytt oerhört mycket. De som jobbar fackligt är bra människor som vill förbättra. Jag har också träffat många bra chefer som kämpar på i en svår organisation.

Vi ses på Arbets- och miljömedicins lokaler i Uppsala, några minuters gångväg från Akademiska sjukhuset. Det är en strålande sommardag och ljuset flödar in i lokalerna.

Anna Rask-Andersen är stolt över sin arbetsplats och visar runt. Här jobbar många olika professioner med fokus på arbetsmiljön, som yrkeshygientekniker, ergonomer och psykologer. Anna Rask-Andersen summerar läget för kollegornas forskningsprojekt och vi hälsar snabbt. Enheten har just fått ett stort forskningsanslag med målet att hitta friskfaktorer. Anna Rask-Andersen ska delta i projektet. Hon är 70 år fyllda och pensionerad, men arbetar fortfarande en hel del. Hur mycket vet hon inte.
– Jag försöker att ta det lugnt. Men jag fortsätter så länge det går. Det finns så mycket att göra.

Karriären startade med utbildning i medicin för över 50 år sedan. Under en praktik fick hon och två av studentkollegorna TBC.
– Det var på patologen i Linköping. De hade bristfälliga rutiner och kollade inte att vi hade något skydd. Jag blev lindrigt sjuk men fick äta medicin i över ett år. En av de andra blev svårt sjuk och hostade blod.

Anna Rask-Andersen är pensionerad, men jobbar vidare. Hon arbetar med arbetsskadeärenden. och undervisar i arbetsmiljömedicin på läkarprogrammet.

Foto: Mikael Wallerstedt

1/2

– Jag tror det är bättre med skyddskommittéer i stället för samverkansavtal, annars blir arbetsmiljöfrågorna styvmoderligt behandlade, säger Anna Rask-Andersen.

Foto: Mikael Wallerstedt

2/2

Senare under studietiden fick hon en patient på psykiatrin som lagts in som tablettmissbrukare. Men efter utredning upptäcktes något annat.
– Patienten hade en nervskada som hon fått efter att hon trillat ned från en stege i blomsteraffären där hon arbetade. Det var en arbetsskada som lett till smärta och missbruk under flera år, men ingen hade gått till botten med hennes problem.

Anna Rask-Andersen är grundlig och vill ställa saker till rätta. Hon upptäckte hur få patienter som får rätt till ersättning från den statliga arbetsskadeförsäkringen.
– Det här är så orättvist och drabbar främst svagare patientgrupper som har svårt att hitta andra yrkesvägar, påpekar hon.

Under en period år 2000 var hon tjänstledig och arbetade 1,5 dagar i veckan med arbetsskadeärenden på LO-TCO Rättsskydd. Hon har fortsatt att arbeta på uppdrag av Rättsskyddet på fritiden, som bisyssla, bland annat i ett ärende om en kvinnas ryggsmärta som Rättsskyddet nyligen försökte få prövat i Högsta Förvaltningsdomstolen, se artikel på sidan 38.

Arbetsskadeförsäkringen upprör Anna Rask-Andersen. Hon påpekar att arbetsgivarna betalar pengar till den statliga försäkringen och att det är pengar som arbetstagarna annars kunde fått i lön, hon nämner att personer som inte är med i facket måste betala för nya läkarintyg och juristhjälp själva och att de inte får rättshjälp om de vill driva sitt ärende vidare.
– Jag reagerar när folk blir orättvist behandlade. Det är min drivkraft. Man måste försöka hjälpa till.

Hon fortsätter:
– Jag blir arg, men det är inget problem för det gör att jag vill göra något åt det.

Hon tittar runt på alla pärmar och papper i sitt mer än fulla arbetsrum och funderar:
– Det är som att det var meningen att jag skulle hålla på med allt det här.

Hon skrattar till och påpekar att det finns ännu fler pärmar hemma.

Det fackliga engagemanget började i slutet av 1990-talet med de kvinnliga läkarnas lägre lönenivåer för likvärdigt arbete. 2003 blev hon huvudskyddsombud och drogs omedelbart in i arbetet.

Region Uppsala, dåvarande landstinget, skulle spara pengar. I praktiken skulle var tionde läkare bort men någon riskbedömning gjordes inte. Tillsammans med läkarförbundet, genom Upplands allmänna läkarförening, krävde Anna Rask-Andersen att landstinget skulle tänka om.
– Arbetsmiljöverket tyckte inte det. Men vi överklagade. Jag tror att det var första gången det hände. Vi skrev en massa skrivelser och sen ändrade sig verket. De kom tillbaka och över 50 personer fick jobba en hel vår och styra upp dokumenten kring riskbedömningar. Vi hade rätt, men vi vann ändå inte rent formellt.

Anna Rask-Andersen minns att en av läkarna konstaterade att: ”nu får vi som blir kvar springa fortare”.
– Han fick hjärtinfarkt och dog ett halvt år senare. Jag kan inte säga att det berodde på neddragningarna, men jag tror att det bidrog. Det där sitter kvar. Jag blir så ledsen när jag tänker på det.

När jag påpekar att det kan vara tufft att vara skyddsombud hinner jag aldrig ställa frågan hur Anna Rask-Andersen har hanterat det. Vid ordet tufft brister hon ut i gapskratt. Hon skrattar länge.

Jag blev kallad till regiondirektören för jag ansågs vara ett arbetsmiljöproblem. När jag har berättat om det här för kollegor skrattar de också för det är så absurt.

- Anna Rask-Andersen

– Jag blev kallad till regiondirektören för jag ansågs vara ett arbetsmiljöproblem. När jag har berättat om det här för kollegor skrattar de också för det är så absurt. Visst har det varit tufft, men jag skrattar också för min efterträdare blev ditkallad fler gånger.

Som läkare inom arbets- och miljömedicin har Anna Rask-Andersen sett vad som kan hända när det förebyggande arbetsmiljöarbetet brister. Det har hon haft nytta av i sin roll som skyddsombud, men hon tycker inte att sjukhus- och regionledningen har utnyttjat hennes kunskaper. Hon avgick som huvudskyddsombud 2019, men är fortfarande orolig för personalen inom Region Uppsala. Hon berättar att hennes efterträdare stoppade arbetet på akuten på Akademiska sjukhuset i två timmar i slutet av 2020 och enligt Läkartidningen anmäldes sjukhuset till Arbetsmiljöverket 14 gånger under 2019. Det var mest av alla sjukhus.

– Man har misshandlat sin personal och sparat för mycket pengar. När jag började mitt fackliga arbete blev jag chockad över bristerna i arbetsmiljöarbetet. Jag tror tyvärr att problemen är ännu värre nu.

När Anna Rask-Andersen var färdig läkare i början på 1980-talet fanns det gott om forskningspengar för arbetsmiljön och alla universitetssjukhus byggde upp arbets- och miljömedicinska kliniker. Sedan dess har det gått utför, menar hon.
– De statliga pengarna till företagshälsovården är borta, Arbetslivsinstitutet nedlagt, de företagshälsor som fanns för olika branscher är nedlagda och det är fortfarande oklart kring utbildningen av företagshälsovårdsläkarna. Det här med arbetsmiljö var hajpat förr och Sverige var ledande i världen på arbetsmiljöområdet tillsammans med Finland.

Men börjar det inte hända mer? Regeringen är ju inne på sin andra arbetsmiljöstrategi?
– Nja. Det är bra att regeringen har en arbetsmiljöstrategi. Men det är mest snack och har inte blivit mycket verkstad.

Anna Rask-Andersen tillägger:
– Jag tänker på en slogan som man haft här i Region Uppsala – att alla ska vara friska och må bra. Det måste väl också gälla personalen.

6 tips från Anna Rask-Andersen

Till skyddsombud

  • Våga vara besvärlig och bråkig. Du företräder andra och ska värna deras hälsa.
  • Våga lägga 6:6a anmälningar. Våga pröva tillsynen, den är jätteviktig.
  • Räkna med att det tar tid att driva ärenden.
  • Det är också mycket som är roligt och spännande, löneanalys till exempel.

Till arbetsgivare

  • Kör inte över skyddsombud och fackliga ombud. De kan mycket.
  • Det blir mer arbete utfört om det är bättre arbetsmiljö och färre konflikter. Annars pratar man mest om

Ämnen i artikeln:

#Möte med

Text : karin nilsson

Foto: Mikael Wallerstedt

Publicerad: 2022-11-21

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!