Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Möte med

Ministern: Det behövs morot och piska

AVSTÄMNING Ett drygt år har gått sedan Paulina Brandberg (L) blev minister med ansvar för arbetsmiljöfrågorna. Hon övertog den förra regeringens arbetsmiljöstrategi, men hade hellre tagit fram en egen.

Text : Karin Nilsson

Publicerad: 2023-12-12

Paulina Brandberg har flera viktiga utredningar på sitt bord, som den om de regionala skyddsombudens roll och den om sanktionsavgifter för de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna.. Foto: Fredrik Persson

Det finns de arbetsgivare som vill göra rätt och det finns de som inte vill det. Därför behövs det både piska och morot för att förbättra arbetsmiljön. Det menar biträdande arbetsmarknadsminister och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L), som även har arbetsmiljöfrågorna på sitt bord.
– Jag tror på morot för de som vill göra rätt och väldigt mycket piska för de som försöker fuska och medvetet göra fel. Där måste vi vara stenhårda.

Det har gått drygt ett år sedan hon blev minister. Nu tar hon emot Allt om arbetsmiljö för en intervju på Arbetsmarknadsdepartementet i Stockholm. Flera viktiga utredningar ligger på hennes bord, som den om de regionala skyddsombudens roll och den om sanktionsavgifter för de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna. LO, TCO och Saco har skrivit brev till ministern om skyddsombudens roll, och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, vill ha tryggare arbetsmiljö för de offentliganställda. De tycker att regeringen gör för lite. Fler än någonsin är sjukskrivna för stress, företagshälsovården behöver fler specialistläkare och dödsolyckorna är många i år – listan med frågor är lång, en ministers tid för intervju kortare.

Du gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur skyddsombuden skulle kunna bli fler oavsett om de har en facklig tillhörighet eller inte. Det har upprört det fackliga Sverige. Blev du förvånad?
– Ja, för det finns inget uppdrag till Arbetsmiljöverket att komma med förslag på förändringar av gällande författningar. Regeringen har identifierat att det är ett problem att för få engagerar sig som skyddsombud. Med dagens lagstiftning har vi både skyddsombud som utses av facket och även andra skyddsombud. Vi tyckte att det var självklart att inte begränsa uppdraget till bara den ena kategorin, utan vill veta vilka åtgärder som kan vidtas för att vi överhuvudtaget ska kunna få fler skyddsombud.

Facken har sagt att utan fackligt stöd finns det en risk för rädda och tysta skyddsombud. Hur ser du på det?
– Jag kan notera att den förra regeringen inte har tagit initiativ till att ändra lagstiftningen och ta bort möjligheten att utse skyddsombud som inte utses av facket. Så vi fortsätter bara med en lagstiftning som redan finns.

Kritiker har också lyft fram att utan en facklig koppling riskerar ett skyddsombud, som förlorar mot arbetsgivaren i en domstol, att själv betala arbetsgivarens rättegångskostnader. Kan du ändå förstå oron?
– Det är skillnad mellan de fackligt anslutna skyddsombuden och de icke-fackligt anslutna i dag. De stöds av olika regelverk. För de fackligt anslutna finns förtroendemannalagen, som ger dem ett ökat skydd jämfört med de som inte har facket i ryggen. De skyddas bara av arbetsmiljölagen.

Vi måste underlätta för merparten av alla arbetsgivare, de som vill göra rätt.

- Paulina Brandberg

När Paulina Brandberg tillträdde fanns den förra regeringens arbetsmiljöstrategi redan på plats. Målen och prioriteringarna till och med 2025 var satta. Hade hon själv bestämt hade strategin varit en annan.
– Vi har olika ingångar i det här. Vår strategi hade absolut sett annorlunda ut. Nu har jag övertagit den här strategin, och då har jag sett det som naturligt att fortsätta jobba utifrån den för att inte skapa oreda.

– Men successivt kommer jag att driva utvecklingen i den inriktning som jag vill.

Vilken är det?
– Har man ett gediget systematiskt arbetsmiljöarbete kan man undvika både dödsolyckor, skador och sjukdomar. Det är kärnan i arbetsmiljöarbetet. Jag tror att vi måste titta på det här från två håll. Vi måste underlätta för merparten av alla arbetsgivare, de som vill göra rätt. Men vi får inte vara naiva. Vi måste också se att det finns arbetsgivare, inte minst inom det skuggsamhälle vi har på den svenska arbetsmarknaden, som medvetet struntar i olika säkerhetsföreskrifter.

– Om skuggsamhället tillåts sprida ut sig hamnar vi i en situation där de seriösa arbetsgivare som vill göra rätt konkurreras ut.

Paulina Brandberg tänker successivt driva arbetsmiljöstrategin åt det håll hon vill.

Foto: Fredrik Persson

1/2

– Jag tror att även bland de arbetsgivare som vill göra rätt kan det påverka om man har en väldigt stressig arbetsmiljö, säger Paulina Brnadberg.

Foto: Fredrik Persson

2/2

Men det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ju genomsyra arbetsmiljöarbetet och Arbetsmiljöverket har jobbat med exempelvis projektet Osund konkurrens och myndighetsgemensamma inspektioner mot arbetslivskriminalitet sedan 2018. På vilket sätt skulle din inriktning vara annorlunda än det som redan pågår?

– Jag upplever att man inte har tagit arbetslivskriminaliteten på tillräckligt stort allvar. I min tidigare roll som åklagare jobbade jag bland annat med människohandel och människoexploatering. Jag hade ärenden i bärplockarbranschen och skönhetsbranschen och upplevde att problemen var otroligt omfattande. I realiteten har vi slavliknande förhållanden. Om man hade tagit det här på större allvar hade det inte behövt gå så långt.

Att bekämpa arbetslivskriminaliteten står högt på dagordningen för Paulina Brandberg. Hon är mitt uppe i en landsomfattande turné för att besöka och inviga nya center mot arbetslivskriminalitet. Totalt sju ska det bli, där myndigheter som Arbetsmiljöverket och Skatteverket jobbar tillsammans.
– Nu växlar vi upp det här arbetet och jag tror att det är viktigt att vidga synsättet lite, säger hon och påpekar att arbetet mot arbetslivskriminalitet berör flera departement och ministrar.

Det finns egentligen inget tak för hur mycket pengar man skulle kunna spendera på förebyggande åtgärder.

- Paulina Brandberg

Enligt nollvisionen ska ingen dö av eller på jobbet. Hur ska nollvisionen uppnås för arbetssjukdomarna, som betydligt fler dör av, jämfört med olyckorna?
– Det här är en fråga där jag är väldigt glad att jag har en kombinerad ministerpost och är både jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister. För här ser vi tydliga könsskillnader. Det är främst män som dör på jobbet, men en övervägande del kvinnor som dör av jobbet. Det här är inte bara en arbetsmiljöfråga utan även en jätteviktig jämställdhetsfråga.

Paulina Brandberg konstaterar att säkerhetsföreskrifter i traditionellt manliga branscher är tydligare och lättare för arbetsgivare att följa. Brister i arbetsmiljön som drabbar kvinnor är oftare av social och organisatoriskt slag, och föreskrifterna för den psykosociala arbetsmiljön lämnar ett större utrymme för tolkning.
– Det är jätteviktigt att följa upp hur arbetsgivarna arbetar med den psykosociala arbetsmiljön. Kompetensförsörjningen oroar mig också jättemycket.

Paulina Brandberg ska förbereda sig. Följande dag är det interpellationsdebatt med frågor om företagshälsovården.

Foto: Fredrik Persson

1/2

Regionala skyddsombudens framtid och sanktionsavgifter är prioriterade frågor, enligt Paulina Brandberg.

Foto: Fredrik Persson

2/2

Paulina Brandberg har dock en lösning på den stressen.
– Nu lägger vi om integrationspolitiken. Utrikesfödda kvinnor står längst från arbetsmarknaden. Om vi arbetar med att få in dem på arbetsmarknaden får det positiva följdeffekter, inte bara för gruppen utan även för att vi får en mer balanserad arbetsmarknad.

Hög arbetsbelastning kan också påverka antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång genom att en stressig arbetsmiljö kan leda till slarv med säkerheten, menar ministern.

En rapport från Försäkringskassan visar att aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress. Vad tänker du om det?
– Det är otroligt bekymmersamt. Vi har också ett nytt läge efter pandemin där vi jobbar mycket mer på distans, mycket mer hemifrån. Det är mycket som är positivt med det, men det finns också risker. Som den ständiga uppkopplingen där gränserna förflyttas mellan arbetstid och fritid. Det kan vara en stor riskfaktor när det gäller stress, för man släpper inte jobbet.

– Blir man sjukskriven av stress upplever jag att det obetalda hemarbetet också kan vara en viktig faktor.

Många regioner och kommuner, där många redan har hög arbetsbelastning, aviserar att de måste spara och dra ned på personal. Hur tänker du kring deras arbetsmiljö framöver?
– Vi har tyvärr ett svårt ekonomiskt läge i Sverige, och även globalt, och det får negativa följdeffekter. Jag tror att det är viktigt att följa detta noga så att vi dämpar de negativa effekterna så mycket det bara går. Men det är ett jättesvårt läge.

Du sa på EU-kommissionens avstämning om arbetsmiljön här i Stockholm i våras att det inte bara handlar om lagstiftning för att nå nollvisionen utan att det även är en budgetfråga. Kan du utveckla?
– Det är oftast billigare att gå in tidigt och förebygga än att agera när det blivit riktigt illa. Det finns egentligen inget tak för hur mycket pengar man skulle kunna spendera på förebyggande åtgärder för att få en god arbetsmiljö. Både när det gäller förebyggande arbete, inspektioner och alla möjliga tänkbara åtgärder för att hitta brister.

– Det här är jättesvåra avvägningar. Det är inte lätt att få ihop det men jag upplever att den budget vi har fått ihop är en ansvarsfull budget där vi har försökt att se till helheten.

Vi utreder till exempel en ny brottstyp, ”förolämpning mot tjänsteman”.

- Paulina Brandberg

Frågor om psykosocial arbetsmiljö, stress, hot och trakasserier är särskilt viktiga för Paulina Brandberg. Med ett förflutet som åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vet hon hur det känns.
– Jag har varit utsatt för både hot och kränkande tillmälen och vet hur det påverkade mig. Det var en fullständigt ohållbar arbetsmiljö. Här måste vi ingripa mycket tydligare än vad vi har gjort. Det här är inte något som någon ska behöva tåla i sitt arbete.

Vad gör regeringen?
– Vi utreder till exempel en ny brottstyp, ”förolämpning mot tjänsteman”. Det tror jag är jätteviktigt för att stävja den här utvecklingen, annars riskerar vi att hamna i en situation där väldigt viktiga yrkesgrupper får så pass dålig arbetsmiljö att de flyr. Då hamnar vi i ett otroligt allvarligt läge.

Södertälje kommun försöker hantera att kriminaliteten tränger sig in i kommunen genom bakgrundskontroller vid både nyanställningar och av redan anställda. De har fått allvarlig kritik från JO. Vad tänker du om det?
– Jag delar bilden av att vi har ett jätteproblem. Både med hot från tredje man och infiltration. Det har vi också sett exempel på från flera myndigheter.

Vad ska kommunerna göra?
Detta är något som vi inom regeringen får arbeta med. Jag har tyvärr inga lösningar här och nu, men vi tar det här på absolut största allvar. Det här är dels en arbetsmiljöfråga dels systemhotande.

Flera utredningar ska komma med förslag på det här området, men SKR anser inte att förslagen räcker. De vill att en arbetsgivare i stället för tjänstemannen ska polisanmäla hot för att slippa möta den som hotar. Hur ser du på det?
Jag har absolut förståelse för det. När jag själv blev utsatt var det inte jag som gjorde en polisanmälan och det tyckte jag kändes bra. Här ligger ett väldigt stort ansvar på arbetsgivaren att stötta medarbetaren.
I första hand, menar jag, att det är arbetsgivarens ansvar, men det är klart att vi måste följa det här noga. Det här är en jätteviktig fråga där jag känner stor rädsla för att vi går åt fel håll.

Du postade en uppdatering på din Linkedin tidigare i höstas om vad du åstadkommit hittills. Det var mest jämställdhetsfrågor, och på arbetsmiljöområdet nämndes enbart centren mot arbetslivskriminalitet. Får arbetsmiljöfrågorna för litet utrymme i regeringen?
– Vi hade EU-ordförandeskapet hela förra halvåret och jobbade hårt för att sätta de här frågorna på EU:s agenda. Vi jobbade också väldigt aktivt med flera direktiv inom arbetsmiljöområdet som asbestdirektivet och plattformsdirektivet, som hanterar frågor för de som arbetar på digitala plattformar. Vi jobbade väldigt hårt med frågorna, men då var det naturligt att göra det väldigt aktivt inom ramen för EU-ordförandeskapet. Sedan har vi växlat upp arbetet kring arbetslivskriminaliteten och vi har också uppdraget om skyddsombud, och vi jobbar också hårt med att utveckla arbetsmiljöfrågorna. Så det kommer synas framöver.

Du har två utredningar, den om de regionala skyddsombudens roll och den som bland annat tar upp sanktionsavgifter för vissa osa-frågor och ökad användning av företagshälsovården på ditt bord. Bägge var klara tidig höst 2022. När kommer det förslag?
– Det kan jag tyvärr inte föregripa och säga. Men det här är frågor som är prioriterade och vi kommer att hitta vägar framåt, som är de absolut bästa.

PAULINA BRANDBERG

Gör: Jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister med ansvar för arbetsmiljöfrågor och arbetsrätt.

Aktuell: Haft ansvar för arbetsmiljöfrågorna i drygt ett år.

Politisk hemvist: Liberalerna.

Yrkesbakgrund i urval: Åklagare i tolv år, senast på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Ledamot i Trygghetsberedningen. Ersättare i två olika nämnder i Sollentuna kommun.

3 tips på återhämtning av Paulina Brandberg

  • Spendera tid med nära och kära.
  • Motion och träning.
  • Efter intensiva arbetstoppar brukar jag byta fysisk plats och åka någonstans som inte har koppling till mitt arbete, gärna med familjen.

Foto: Fredrik Persson

Publicerad: 2023-12-12

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!