”Snällhet är ett tufft jobb”

Bob Hansson har plöjt 134 forskningsstudier om mänskligt beteende och vad som gör att organisationer fungerar och inte fungerar. Han har läst om psykologisk trygghet, om ohövlighet eller otrevlighet som han tycker är ett bättre ord, om företagsledare som vänder skräckarbetsplatser till trivselfabriker och om till synes enkla metoder som leder till en vänligare arbetsplats, bättre arbetsmiljö och högre vinster.

Efter sex års arbete är hans bok, Snällast vinner, klar. Hans slutsats är att forskning visar att snällhet är ett framgångsrecept. Men det visste han redan. Han ville bara få det bekräftat för att kunna föra fram sitt budskap mer effektivt.

– Jag vill alltid förändra världen, säger Bob Hansson, poet, författare och föreläsare.

Han bjuder på kaffe i sitt hem i centrala Stockholm för ett samtal om boken. Han dukar fram choklad som han själv inte kan äta eftersom han tillfälligt fastar. Han tänker på sin gäst, förklarar han vänligt.

– Jag är en trevlig person som försöker vara snäll.

Hur går det?

– Man brukar bli bättre på det man fokuserar på så just nu tror jag att det går ganska bra, svarar Bob Hansson och skrattar till.

Han berättar hur han tröttnade på att uppträda som poet för människor som redan har det bra. Han tyckte inte att han nådde fram med sitt budskap om snällhet och hur vi människor bör bete oss mot varandra. Han började föreläsa för arbetsgrupper och tanken slog honom att han kunde skriva en bok om samarbete på arbetsplatsen. Det började med fokus på arbetsmiljö men slutade i snällhet. Ett bredare grepp som Bob Hansson hoppas ska locka fler att läsa boken.

– Det mest tillfredsställande jag har gjort var att föreläsa för unga säljare. Där fanns människor som hade ont. Vissa hade aldrig hört talas om det som jag säger, vissa rynkade på näsan och gick ut genom dörren och andra fick syn på en dörr ut till en oändlig plats av välbefinnande – gud vad jag lät högtravande, säger Bob Hansson och skrattar till igen.

Tron på snällheten och insikten om dess kraft kommer till en del av egen erfarenhet. Bob Hansson har både varit utan snällhet och fått. I ungdomsåren på 80-talet var han på väg åt fel håll, men fångades upp av människor som ville väl.

– I min barndom var det mycket som inte var snällhet, säger han, berörd av minnena och tillägger:

– Man måste få lära sig att känna igen snällhet.

Av all forskning Bob Hansson har gått igenom är det den om otrevlighetens stora och omedelbara konsekvenser som han tror är viktigast. Han hänvisar till amerikanska studier som visar att närmare hälften av de som utsatts för ohövligt beteende därefter medvetet jobbade mindre och nästan 80 procent uppgav att deras lojalitet mot organisationen minskade.

– Andra studier visar att man inte ens själv behöver ha blivit utsatt för att påverkas. Det räcker att se någon annan drabbas, så känslig tycks vi faktiskt vara, tillägger Bob Hansson.

Han refererar till en annan studie där elever som fick höra läraren påstå att dagens studenter var slappa och oansvariga i efterföljande test fick 39 procent färre idéer, och till en dansk undersökning som visade att på arbetsplatser där det förekommer mobbning ökar sjukskrivningarna med 20 procent, även för de som inte själv drabbas.

– Vi vill alltid backa ut från det otrevliga rummet om vi kan. Vi tål det inte. Vi påverkas. Vi mår dåligt och vår prestation går ned.

Bob Hansson minns hur han i unga år på lagret i pusselfabriken i Helsingborg fick uppgiften av förmannen att ta tid hur länge kollegorna var på toaletten. Han förvånas över att han utförde uppgiften, som han anser var både förnedrande och troligen regelvidrig, trots att han såg sig som rebell.

– Jag var motvallsmänniska. Men ändå gjorde jag det där. Det visar hur lite koll man har på anständighet och rättigheter. Vi fick inte heller prata med varandra när vi jobbade. Men så fort förmannen inte var där maskade alla. Då satt vi på lastpallarna och rökte. Det var en sorts motståndshandling. Har man inte en chef som respekterar en så får chefen inte någon respekt tillbaka och inte heller företaget.

Han fortsätter att referera till forskningsresultat och berättar att de framgångsrika grupperna är de där medarbetarna hjälper varandra. Samtidigt visar forskningen att vi hjälper varandra så gott som enbart när någon ber oss.

– Jag tycker det är lite konstigt att det sker så lite spontant. Bara en av tio gånger hjälper vi varandra utan att någon har bett om det. Så vad händer om man inte lärt sig be om hjälp?

Bob Hansson vill se förändring och menar att skolan borde lära oss hur vi fungerar. Och han tycker att det är intressant att mycket beteendeforskning sker inom ämnet ekonomi.

– Psykologisk forskning har varit ignorerad. Men var är den minst ignorerad? Jo, på handelshögskolorna där de också forskar om hur företagen ska tjäna så mycket pengar som möjligt.

Han tillägger att lagar, regler och föreskrifter för bättre arbetsmiljö behövs för att skolan inte har utbildat oss i hur man ska vara på en arbetsplats.

Hur går det när du för fram snällhet som en framgångsfaktor?

– Jag har pratat om mjuka värden som poet i hela mitt liv. I början fick jag utstråla: Nej, jag knarkar inte, men det har blivit annorlunda och det finns ett större intresse. Men häromveckan ringde en facklig representant och berättade att han fått kritik för att han bokat en poet.

Och det händer att han ombeds att inte använda ordet snällhet. Ordet är komplicerat och förknippas fortfarande ofta med mesighet, enligt Bob Hansson. För honom är snällhet i första hand en handling och den kan vara att säga nej.

– Snällhet måste börja med att man är snäll mot sig själv och vågar säga nej. Om man inte behärskar sitt nej så tillhör man den tiondel som kan bli utbränd av snällhet. Man behöver inte låta bli att hjälpa sina kollegor. Man kan säga: Jag kan inte hjälpa dig nu, men fråga igen i eftermiddag eller i morgon.

Han förtydligar att snällhet kan vara svårt.

– Trevlighet är en bra början men den trevliga personen kanske sviker dig. För den trevliga vill ha bra stämning och ibland krävs det otrevlighet för att utmana och hjälpa till. Snällhet kan behöva utmana.

Bob Hansson möts också av de som tycker att relationer och beteenden är en privatsak.

– Att ändra gruppnormer kan ju vara ett slags våld mot den som är introvert eller inte uppväxt i en miljö där man ler. Den personen kan känna sig otroligt dålig på det och känna sig utanför. Det måste man ju förstås hantera. Jag försöker inkludera dem i gruppen.

Du har 28 övningar i din bok. Varför?

– Hela poängen med den här boken är att beteenden ska förändras. Det är helt ointressant att jag tycker att snällhet är viktigt om jag inte visar hur man kan göra. Det är inte snälla åsikter som förändrar världen, utan handlingar.

Ett av Bob Hanssons bästa tips för att öka snällheten är den så kallade tremetersregeln. Den handlar om hur man bemöter varandra och finns på många lyxhotell. På tre meters avstånd tar man ögonkontakt och på 1,5 meter hälsar man. På ett amerikanskt sjukhus som införde regeln på frivillig basis för sin 11 000 anställda ökade patientnöjdheten, patientinflödet och även sjukhusets vinst. De anställdas motivation att gå till jobbet var den högst uppmätta på tio år, beskriver Bob Hansson.

– Vissa var emot, men de kunde inte låta bli att härma. Det tycker jag är fint. Man behöver inte få människor att tycka att snällhet är bra. Man behöver bara införa snälla rutiner i gruppen så härmar de andra. Det är det mest effektiva.

Nu har Bob Hansson varit med och hjälpt till att införa regeln för personal på gymnasieskolor i en region i Sverige.

– Jag gillar den där regeln för den är relativt lätt att implementera.

Du refererar i boken till forskning som visar att vi är otrevliga för att vi är stressade och har för lite tid. Hur går det att vara trevlig när det är lågkonjunktur och arbetsbelastningen ökar?

– Det behövs fackförbund och arbetsgivare som tar ansvar för långsiktig hållbarhet för de anställda. Det är ju fackets uppgift. Företagsledningens uppgift är också att säkra vinsten och öka den. Men glöm det om medarbetarna inte mår bra!

– Medarbetarna kan vara på arbetsplatsen mer tid än de träffar någon annan människa i sitt liv så arbetsgivare har förstås ansvar för hur de mår när de kommer hem. Man behöver stå upp för anständigheten.

Bob Hansson har gott om svar men ställer också många frågor. Både retoriska och till mig. Den uppgjorda tiden för intervjun är slut med råge, men Bob Hansson vill svara på en fråga till.

I början av året kom det en studie från Linköpings universitet som visar att ungefär 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på sin arbetsplats. Vad tänker du kring det?

Det blir tyst en lång stund. Bob Hansson blundar. Han tänker länge innan han svarar.

– Alla dessa människor. Hur mår de? Hur är de som partners, som föräldrar? Hur många ytterligare blir påverkade av att de har ont?

– Jag blir tårögd, men inser också att det finns en stor målgrupp för mina kurser, säger han lite skämtsamt.

Bob Hansson minns också en vän som mobbades av sina kollegor. Hon tappade självkänslan och mådde mycket dåligt. En dag kom en ny kollega som sa ifrån i lunchrummet när de elaka kommenterarna kom. Då slutade det.

– Det behöver inte vara så svårt. Det kan räcka att någon säger ifrån en gång. Min vän fick tillbaka sin självkänsla och lyckades ta sig därifrån.

Han tillägger:

– Vi behöver fatta att redan små jävla ”fuck-ups ” och gliringar får omedelbara konsekvenser som går ut över vår hälsa och företagets resultat. Vi är så mycket känsligare än vad vi har lärt oss att visa.

Bob Hansson hoppas och tror att vi blir snällare mot varandra i framtiden. Han ser flera tecken på att vi har fått ett ökat intresse för relationers betydelse och bryr oss mer om insidan. Allt från fler annonser för spa-behandlingar till att vi pratar mer om utbrändhet och mobbning.

– Det är viktigt vad som händer på jobbet. Det skapar vår nation. Man är på sin arbetsplats väldigt många timmar.