4 av 10 lärare har övat på skolattack
VÅLD Sveriges Lärare och MSB efterlyser mer utbildning för lärare i pågående direktvåld (PDV). Men SKR anser att kommunerna har gjort tillräckligt för att skapa beredskap inför en eventuell skolattack.
Text : Kamilla Kvarntorp
Publicerad: 2025-04-14
Tisdagen den 4 februari hände det som inte fick ske. Strax efter lunch utbröt skottlossning i Campus Risbergska skolan i Örebro, ett lärcenter med komvux, sfi och yrkesutbildningar. Skotten dödade sju kvinnor och tre män.
Efter dådet tog gärningspersonen, en 35-årig man, sitt eget liv. Han var inte känd av polisen, men hade tidigare varit inskriven på komvux, utan att avsluta sina studier. Dådet är den värsta masskjutningen i Sveriges historia. Men de senaste tio åren har det skett fyra dåd med dödlig utgång på svenska skolor, rapporterar Dagens Nyheter.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har huvudansvaret för att ta fram en nationell vägledning kring allvarliga våldsdåd.
Jonas Eriksson är chef för MSB:s enhet för befolkningens beredskap. Han betonar vikten av säkerhetsutbildning för att minska konsekvenserna av en eventuell attack så mycket som möjligt.
– Ett mindre antal döda blir utkomsten av utbildningen, säger Jonas Eriksson.
Men bara 37 procent av lärarna har under det senaste året övat på hur de ska agera vid en skolattack. Det framgår av en webbenkät som Sveriges Lärare gjorde i april och maj 2024. Enkäten bygger på svar från 1 424 lärare i fritidshem, förskoleklass, grund- och gymnasieskolan.
– Det bör göras i större utsträckning. Det är rimligt att det genomförs en gång per termin, till exempel i samband med brandövningar, säger Jonas Eriksson.
Enligt Hans Flygare, central ombudsman på Sveriges Lärare med ansvar för arbetsmiljöfrågor, har det blivit vanligare att både skolpersonal och elever får utbildning i att hantera en skolattack de senaste tio åren.
– Men alltför många kommuner, huvudmän, har det fortfarande inte inbyggt i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Vi måste förhålla oss till en ny verklighet. I skenet av det tycker jag att arbetsgivarna har gjort för lite för att skapa ett säkerhetsmedvetande. De borde ha tagit fram rutiner, övat på dem och sett till att det finns en krisberedskap om det otänkbara faktiskt skulle hända.
Men Greta Berg, expert på brottsförebyggande hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), tycker att kommunerna har gjort tillräckligt för att skapa beredskap för pågående direktvåld.
– Min uppfattning är att Sveriges lärare är ganska väl förberedda på vad de ska göra, även om de inte har gått en utbildning. Det viktigaste är att de har gått igenom vad man ska göra i olika situationer, hur skolan ser ut, vilka dörrar som går att låsa och hur det går att kommunicera om något skulle hända. Inget tyder på att någon av händelserna i Sverige beror på att skolpersonalen har agerat på ett felaktigt sätt vid väpnad våld. Skolorna, lärarna och annan skolpersonal har tvärtom agerat på ett föredömligt sätt och skyddat eleverna i den mån de har kunnat, säger hon.
En anledning till att inte all skolpersonal övar kan, enligt Jonas Eriksson, vara att skolledarna inte vet hur de ska ta upp frågan.
– Det handlar nog om okunskap och osäkerhet. Vi håller på att ta fram en webbutbildning som riktar sig till skolpersonal, säger han.
Redan i dag finns en interaktiv webbutbildning för allmänheten, där de bland annat får lära sig att i första hand försöka fly via en utrymningsväg, i andra hand söka skydd och i tredje hand larma polisen om ett skoldåd skulle ske.
Sveriges Lärares enkät visar också att olika lärarkategorier övar olika mycket inför en skolattack. Medan 44 procent av gymnasielärarna hade övat de senaste tolv månaderna gällde det bara 32 procent av lågstadielärarna och 34 procent av förskollärarna.
En anledning till att gymnasielärare övar mer antas vara att gärningspersoner ofta har en koppling till sin nuvarande eller före detta gymnasieskola. Hotbilden mot gymnasieskolor bedöms därför vara större.
– Det är ovanligt att en tidigare elev gör något mot sin före detta förskola eller lågstadieskola. Men enheten kan ligga i anslutning till en gymnasieskola eller högstadieskola där risken är större att det händer. Alla lärare har ett lika stort behov av att träna. Det är självklart att alla lärare ska utbildas, säger Hans Flygare.
Den forskning som finns visar, enligt Jonas Eriksson på MSB, att äldre elever bör utbildas i att hantera våldsamma situationer, att de känner sig tryggare när det vet hur de ska agera om deras skola skulle drabbas av ett våldsdåd. MSB:s bild är också att det förekommer att elever utbildas i att hantera PDV, men att det är relativt ovanligt.
– Vi tycker att de äldre eleverna bör utbildas i större omfattning än vad som hittills har gjorts. Vad de gör tillsammans med skolpersonalen de första minuterna under en attack är av väldigt stor vikt, säger Jonas Eriksson.
Bristen på utbildning kan, enligt honom, beror på att huvudmännen är oroliga för att göra elever och föräldrar upprörda.
– Men görs utbildningarna på rätt sätt tror jag inte att någon behöver bli upprörd, säger han.
Det kan handla om att eleverna går utrymningsvägen tillsammans med sin lärare, får se var det går att låsa in sig och öva på att barrikadera sig. Därefter kan de se en av MSB:s utbildningsfilmer. Det material som MSB har tagit fram tillsammans med Skolverket och Polisen riktar sig främst till elever i högstadiet och gymnasiet. Om och i så fall på vilket sätt yngre barn och elever ska öva är en svår fråga, tycker Jonas Eriksson. Men MSB ser nu över om säkerhetsutbildningen kan anpassas till elever i olika åldrar.
Greta Berg på SKR är osäker på om det är lämpligt att yngre elever övar inför en skolattack.
– Det krävs en viss mognad för att kunna hantera olika övningar. Små barn kanske låser in sig när det brinner, men då ska de ju springa ut. En övning kan också skapa rädsla och otrygghet. Man måste verkligen överväga om det är lämpligt att öva inrymning för väpnat våld med små barn. Äldre elever har lättare att hantera en sådan övning.
Hans Flygare hos Sveriges Lärare har ingen säker uppfattning om vilken slags utbildning som är lämplig för yngre elever.
– Men det är absolut nödvändigt att det, även för de yngre eleverna, finns planer och rutiner för hur man ska agera vid olika scenarier, säger han.
Hantera skolattacker
- Förberedelser: Fokusera på hur miljön på arbetsplatsen ser ut. Ta reda på var utrymningsvägarna finns, vart de leder och i vilka klassrum och andra utrymmen det går att låsa in sig om det inte är möjligt att fly via utrymningsvägarna.
- Pågående våld: Vid en attack är rådet att i första hand försöka fly, i andra hand söka skydd och i tredje hand larma polisen. Vid en attack ansvarar läraren för de barn som finns i den omedelbara närheten.
- Efter skolattack: Efter en attack är det viktigt att bearbeta vad som hände och hur elever och personal agerade. Det är också viktigt att öppna skolan så fort som möjligt, så att elever och lärare snabbt känner att det är en trygg miljö igen.
Källa: Jonas Eriksson på MSB
Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Text : kamilla kvarntorp
kamilla.kvarntorp@alltomarbetsmiljo.seFoto: Fredrik Kellen / Örebro kommun
Publicerad: 2025-04-14
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
