Allt om arbetsmiljö logga

4,7 miljoner i avgift för nattklubben

SANKTION Arbetsmiljöverkets handläggare var jävig, direktundantaget i arbetstidslagen gällde för nattklubben och handläggningen tog för lång tid. Det menade ägarna till Club Kino och överklagade till högsta instans - utan framgång.

Text : Karin Nilsson

Publicerad: 2025-12-16

Nattklubben tecknade inte ett giltigt kollektivavtal, menade Arbetsmiljöverket. Bilden är från en annan klubb. Foto: Adobe stock

Nattklubben, Club Kino, har medvetet och under lång tid sysselsatt arbetstagare i strid med arbetstidslagen. Det ansåg Arbetsmiljöverket och krävde därför en sanktionsavgift på lite drygt 4,7 miljoner kronor av ägaren Ginger AB. Till grund för verkets beslut låg tidrapporter från nattklubben. De visade att arbetstagare under perioden den 30 januari 2020 till den 17 januari 2021 arbetat natt och inte fått den dygnsvila mellan midnatt och klockan 5 som krävs enligt arbetstidslagen.

Avvikelse från lagen får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas efter midnatt fram till klockan 5. Avvikelse får också göras om det finns en överenskommelse i kollektivavtal. Enligt Arbetsmiljöverket fanns inga skäl att göra avvikelser. Avgiften beräknas enligt 26 paragrafen i arbetstidslagen och baseras bland annat på antalet arbetstagare och antalet otillåtna arbetstimmar.

Arbetsmiljöverket beslutade samtidigt, i oktober 2024, att nattklubben framöver inte fick låta arbetstagare arbeta mellan midnatt och 05.00 om det inte fanns gällande kollektivavtal eller om bolaget ansökt och fått dispens från verket. Förbudet förenades med ett vite på 4,5 miljoner kronor.

Ginger AB överklagade bägge besluten. Bolaget ansåg att det omfattades av det så kallade direktundantaget i paragraf 13 arbetstidslagen. Verksamheten beskrivs närmast som nattklubbsverksamhet vilken omfattas av begreppet restaurangverksamhet. Bolaget serverar både varm och kall mat och 50 procent av den dagliga omsättningen kommer från restaurangverksamheten. Verkets handläggning har också pågått i två och ett halvt år och varit passiv, påpekade bolaget och tillade att Arbetsmiljöverket därmed brustit i sin kommunikationsskyldighet enligt förvaltningslagen.

Bolaget ansåg också att Arbetsmiljöverkets handläggare inte agerat sakligt och opartiskt eller iakttagit allas likhet inför lagen. Enligt bolaget uttryckte handläggaren personliga åsikter om att bolagets verksamhet borde förbjudas och jämförde den med sexhandel, trafficking och prostitution.

Arbetsmiljöverket beklagade den långa handläggningstiden, men stod fast vid sina beslut.

Förvaltningsrätten ansåg att bolaget, sedan det delgetts avgiftsföreläggandet hade möjlighet att försvara sig mot anklagelserna och att det inte skett några överträdelser. Förvaltningsrätten hade också i en tidigare dom bedömt att verksamheten inte var restaurangverksamhet och inte omfattades av direktundantaget.

Att handläggningen tagit så lång tid förklarade Arbetsmiljöverket bland annat genom att hänvisa till att de behövde utreda mer när bolaget tecknade ett kollektivavtal. Det gjorde att avgiftsföreläggandet inte var klart förrän i oktober 2024. Det innebar att prövningen i förvaltningsrätten skett inom sju månader och att det därför inte fanns skäl att sätta ned avgiften på grund av lång handläggningstid.  

Rätten hänvisade också till domen om vitesförbudet, som fattades samma dag. I den ansågs Arbetsmiljöverkets handläggare inte vara jävig. Enligt den domen var bolaget efter den 15 november 2024 fortsatt förbjudet att låta arbetstagare arbeta mellan midnatt och 05.00 om inte särskilda villkor uppfylldes. Förvaltningsrätten gjorde där samma bedömning som Arbetsmiljöverket. Det kollektivavtal som bolaget tecknat var inte giltigt eftersom den arbetsgivarorganisation som bolaget tecknat kollektivavtalet med inte ansågs utgöra en central arbetstagarorganisation. Direktundantaget ansågs inte heller giltigt.

Förvaltningsrätten ansåg även i den här domen, om kravet på sanktionsavgift, att det inte fanns skäl att göra någon annan bedömning än Arbetsmiljöverket. Men beslutet var inte enigt. En av nämndemännen ansåg att handläggaren genom att skriva en debattartikel och varit kritisk mot striptease varit jävig. Nämndemannen ansåg därför att beslutet inte kommit till i laga ordning och att det skull upphävas.

Bolaget överklagade, först till kammarrätten och sedan till Högsta förvaltningsdomstolen. Bolaget saknade vägledning kring hur direktundantaget mot förbudet för nattarbete skulle tillämpas och ville se en ny prövning av Arbetsmiljöverkets handläggning. Inget prövningstillstånd beviljades – förvaltningsrättens domar gäller.

Förvaltningsrätten i Stockholm, 21675-24, 21532-24

Foto: Adobe stock

Publicerad: 2025-12-16

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!