60 nya rättsfall ger nya råd

Första upplagan av Skyddsombudsrätt kom ut 1992. Nu har Maria Steinberg, jurist specialiserad på arbetsmiljörätt och särskilt skyddsombudens rättigheter och ansvar, uppdaterat boken för sjätte gången.

– Det har hänt mycket sedan den femte upplagan kom ut för sex år sedan. Det har kommit många nya viktiga rättsfall. Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter som börjar gälla nästa år gör också att boken var tvungen att skrivas om, säger Maria Steinberg. 

Boken tar avstamp i skyddsombudens roll och rättigheter men vänder sig även till hr-personal, arbetsgivare, företagshälsovården och fackförbunden. Maria Steinberg vill sprida kunskap om nya regler och rättsfall för att skapa en god arbetsmiljö. Hon fokuserar på de organisatoriska och sociala förhållandena.

– Stress är ett allt större problem som blir mer viktigt att ta sig an överallt i arbetslivet. De reglerna gäller också på alla arbetsplatser oavsett bransch. Arbetsmiljöverkets nya föreskrift Planering och organisering av arbetsmiljöarbete som nu inkluderar föreskrifterna om exempelvis hot och våld och ensamarbete är också mer omfattande.

Vad kan man lära om osa-frågorna från de nya rättsfallen?

– Ett råd jag vill ge är att när skyddsombuden ställer krav måste kraven vara så specifika och konkreta som möjligt. Skyddsombuden måste förklara vad det är som stressar och ger hög arbetsbelastning. Jag brukar säga att skyddsombuden måste tänka sig in i arbetsgivarens situation. De ska kunna förbättra sig.

Vad mer är nytt?

– Den digitala världen skapar nya problem. I ett ärende togs ett nytt digitalt system fram för hemtjänsten, men man glömde bort att ange restid och paus. En annan arbetsgivare tog in en tillfällig arbetstagare för en farlig uppgift och hänvisade till att det fanns massor av information och riskbedömningar på nätet. Det dög förstås inte. Det är jätteviktigt med säkerhetsintroduktion och arbetsgivaren är skyldig att ge information på ett språk som arbetstagaren förstår.

Du har gått igenom 120 rättsfall och hänvisar till 60 av dem. Är det något som är särskilt viktigt?

– Ja det finns många nya och viktiga lärdomar. Ett rättsfall från Arbetsdomstolen visar att arbetsgivaren ganska snabbt måste svara på frågan från det regionala skyddsombudet om vilka arbetsplatser som arbetsgivaren har personal på.

– Valet till skyddsombud måste också gå rätt till och arbetsgivaren måste informeras om vem som är skyddsombud och vilket skyddsområde denne har. Om det inte görs har skyddsombudet inte befogenheter att exempelvis stoppa arbetet eller göra en 6:6a. Om arbetsgivaren inte informerats och sedan invänder mot ett krav från ombudet och ombudet överklagar beslutet till en domstol, kommer den att avvisa överklagan. Jag har ett helt kapitel i boken om hur valet ska gå till.

– Det finns också ett fall som visar att finns det två kollektivavtal och skyddsombud från båda avtalen måste bägge skyddsombuden delta vid planering som har betydelse för arbetsmiljön om det berör bådas avtalsområden. 

Något viktigt om arbetsmiljöbrotten från de allmänna domstolarna?

– Jag noterar att det faktiskt inte bara är vd:ar som ställs till svars och kan fällas för vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott.

Är det något som har förändrats i den rättsliga bedömningen sedan den förra boken?

– Man måste vara mer tydlig. Ska man returnera exempelvis en fördelning av arbetsmiljöuppgifter så bör det ske skriftligt. Det räcker inte att en mellanchef säger att han eller hon inte har tillräcklig kunskap. Det krävs att sådant här är tydligt för annars kan det vara svårt att bevisa. Jag tycker att det här med tydligheten är något som gäller generellt för både skyddsombud och arbetsgivare: Var tydliga och var konkreta.

Nu har du gjort en sjätte upplaga. Hur många ska det bli?

– Det kanske behövs en ny om ett par år. Det kommer alltid nya intressanta rättsfall. Jag tror att det kommer nya inom osa-området framöver. Det finns de som säger att föreskriften inte fungerar och att kraven inte håller i domstolen. Men i och med att skyddsombuden ställer krav på arbetsmiljön med föreskriften som stöd så är min erfarenhet att det påverkar i praktiken. Det är också mycket få fall som prövas av domstol. Och på det sättet så fungerar föreskriften.

Något du tänkt på när du gått igenom alla rättsfallen?

– Jag oroar mig för digitaliseringen. Arbetsgivaren kan inte bara ha viktig information digitalt och tycka att det räcker. Man måste berätta för arbetstagarna och vara noggrann med introduktion, särskilt om det är arbetstagare som pratar andra språk.

– Operationssköterskor skulle också i ett fall använda 30 olika program. Det är klart att det stressar. Arbetsgivare måste tänka mer på riskerna med digitaliseringen.