Arbetsgivare ratar utlandsfödda akademiker

Det var fackförbundet Jusek som på måndagen anordnade seminariet ”Varför ratar arbetsgivare invandrade akademiker?”. Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister (M), menade att utrikesfödda akademiker är en stor outnyttjad resurs i Sverige.
–    Samtidigt säger svenska näringslivsrepresentanter att de inte hittar rätt kompetens – när den står rakt framför dem. Det är en fråga om vinst för företagen men samtidigt också om samhällsansvar.

Maria Ferm, migrationspolitisk talesman för Miljöpartiet, menade att ett nationellt valideringssystem behöver införas så att personer med akademiska utländska examina kan få dem tillgodoräknade på rätt sätt i Sverige.
–    Det är också viktigt att se att detta är ett strukturellt problem. Jag ser en risk i att man i för stor utsträckning lägger över ansvaret på individerna. Det är en fråga om rasism i Sverige och om diskriminering från arbetsgivarna. Vi behöver starkare diskrimineringslagar och mer förebyggande åtgärder mot diskriminering.

Hon kritiserade också det etableringsstöd för nyanlända på arbetsmarknaden som regeringen har infört.
–    Det har inte funkat som det ska. Och det funkar olika i olika delar av landet. Etableringsstödet bör ses över.

Sofia Larsen, ordförande för Jusek betonade att Sverige är ett konkurrensutsatt land.
–    Men vi konkurrerar med kunskap – inte med låga löner exempelvis. Då är det förstås extra viktigt att vi tar tillvara på all den kompetens som finns i vårt land.

Hillevi Engström menade att språket är en viktig faktor.
–    Dels behöver vi individualisera SFI, Svenska för invandrare, så att analfabeter och akademiker får olika typer av utbildningar. Dels behöver vi i Sverige bli mindre språkkonservativa. Svenskan ska vara good enough för det arbete som man ska utföra – men större krav än så behöver man inte ställa.

Maria Ferm uppmanade också regeringen att ha en helhetssyn på till exempel integrations- och migrationsfrågor.
–    Det mest basala måste fungera för att man på lika villkor ska kunna gå in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat familjeåterföreningen eller möjlighet till stöd om man lider av posttraumatisk stress till följd av till exempel krig.

Bara 1 av 10 utrikesfödda akademiker får det stöd från Arbetsförmedlingen som de behöver för att hitta rätt jobb. De allra flesta blir anvisade jobb som inte alls motsvarar deras utbildning.
–    Det är svårt att komma tillbaka efter att man väl tagit ett visst jobb, till exempel att man kör buss fast man är utbildad läkare. Det handlar inte om möjligheten till jobb utan möjligheten till RÄTT jobb, sa Sofia Larsen.

Anneli Tillberg