Arbetsmiljö – ingen valfråga i år heller

Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Saila Quicklund har suttit i riksdagen sedan 2010 och varit ledamot i arbetsmarknadsutskottet sedan 2018.

Vilka arbetsmiljöfrågor som lyfts i valrörelser beror, enligt henne, till stor del på vad medierna och facken väljer att uppmärksamma. När facken diskuterar en fråga bjuds även företräderare för arbetsgivare och politiker in till debatter.

Men Saila Quicklund upplever inte att arbetsmiljö får tillräckligt stort utrymme i den politiska debatten.

Saila Quicklund (M) Foto: Paula Ottosson

– Vi skulle behöva lyfta arbetsmiljö mer precist så att människor förstår. Om det systematiska arbetsmiljöarbetet hade fungerat hade vi kunnat undvika så många olyckor och ohälsa inom arbetslivet.

En anledning till att arbetsmiljö, generellt sett, inte får större utrymme i valrörelser tror Saila Quicklund är att det finns en samsyn hos partierna när det gäller målet med politiken.

– Intentionen är densamma för oss alla. Det är så självklart att alla ska ha det bra på sin arbetsplats, att det inte ska ske olyckor eller finns fara. Det är vägen dit som kan skilja oss åt.

Arbetsmiljö är heller inte en prioriterad valfråga för väljarna. Det tror Saila Quicklund beror på att de ser arbetsmiljö som en del av större frågor, som jobbpolitiken och hälsofrågan.

– Jag tror inte att människor tänker på att det är arbetsmiljö när vi pratar om arbetstidsförkortning, karensavdrag och arbetslivskriminalitet. Därför är inte arbetsmiljö isolerat inte en stor fråga, förutom för oss som jobbar med den.

De arbetsmiljöfrågor som får mest utrymme i den här valrörelsen är, enligt Saila Quicklund, arbetslivskriminaliteten och arbetsmiljön i välfärden, där merparten av de anställda är kvinnor och sjuktalen högst. Stress, ohälsa och sjukskrivningar inom äldreomsorg, hemtjänst och till viss del sjukvården har därmed hamnat mer i fokus, enligt henne.

– Jag tycker att bägge de områdena, arbetslivskriminaliteten och arbetsmiljön inom vård och omsorg, har vuxit sig starka, säger Saila Quicklund.

I februari samlade också sjukvårdsminister Elisabet Lann, KD, företrädare för parterna och myndigheter till ett möte om arbetsmiljön i vården. Saila Quicklund ser mötet som ett tecken på att frågan är mer på politikernas agenda nu än tidigare.

Men enligt henne borde arbetsmiljön i vården få ännu större utrymme inför valet i september.

– Alla förstår att om ska vi lyckas rekrytera människor till välfärdssektorn måste vi ha en bra arbetsmiljö. Annars går man någon annanstans. Jag har hört kvinnor säga: ”Min dotter ska inte slita ut sig så som jag har gjort”. Det synsättet måste vi bryta med konkreta åtgärder, säger Saila Quicklund och tillägger:

– Det måste finnas ett systematiskt arbetsmiljöarbete, utbildningar, skyddsombud, samverkan och alla måste förstå sitt ansvar. Vi som är initierade i de här frågorna pratar om det. Men politiker utanför riksdagshuset, i kommuner och regioner, måste prata mer om det.

I tidigare valrörelser har det varit större fokus på dödsolyckorna på svenska arbetsplatser, upplever Saila Quicklund.

– Frågan om dödsolyckor är fortfarande aktuell, men inte alls på samma sätt som under förra valet. Det måste finnas plats för båda frågorna. Alla Sveriges arbetsplatser, oavsett bransch, ska ha bra arbetsmiljöförhållanden.

Johanna Haraldsson har suttit i riksdagen för Socialdemokraterna sedan 2014. De senaste fyra åren har hon varit ordinarie ledamot i arbetsmarknadsutskottet och har även huvudansvaret för arbetsmiljöfrågor i partiet. Vilka frågor som dominerar i valrörelserna bestäms av vilka frågor partierna tar upp i debatter och andra sammanhang, och vad medierna sedan lyfter fram, enligt henne.

Johanna Haraldsson har svårt att bedöma hur stort intresset är för arbetsmiljö i den här valrörelsen jämfört med inför tidigare val, men hon upplever inte att det är en valfråga.

Hon håller med Saila Quicklund om att arbetsmiljö ofta försvinner i större frågor, som sjukvården. Hon konstaterar samtidigt att arbetsmiljö får ett brett genomslag först när det händer något allvarligt som påverkar väldigt många, som pandemin.

I förra valrörelsen, 2022, var arbetsmiljö också en större fråga, enligt Johanna Haraldsson.

Johanna Haraldsson (S) Foto: Socialdemokraterna

– Då var det ett väldigt starkt fokus på bristerna i äldreomsorgen och sjukvården under pandemin. Det blev ju nyheter om hur folk slet för att klara jobbet och skydda människor i äldreomsorgen och sjukvården, och det fanns skyddsombud som stoppade verksamhet för att det fanns risk för liv och hälsa, säger hon.

Arbetsmiljöfrågor lyfts också, enligt henne, när det händer en stor olycka, som hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetstagare miste livet.

– Efter den blev arbetsmiljö, frågan om arbetslivskriminalitet och långa entreprenörsled faktiskt en större och mer aktuell fråga.

Om arbetsmiljö blev en större valfråga tror Johanna Haraldsson att det skulle göras större satsningar på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det skulle, enligt henne, leda till en ökad insikt om att Arbetsmiljöverket behöver ha fler inspektörer som gör fler kontroller. Hon tror också att det skulle kunna bli aktuellt med sanktionsavgifter för arbetsgivare som inte arbetar systematiskt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

– Motivationen att jobba förebyggande med de här frågorna skulle nog öka om man såg att det kan få direkta konsekvenser att inte göra det.

Det är viktigt att värdera riskerna i den psykosociala arbetsmiljön, till exempel stress, lika högt som fysiska arbetsmiljörisker, anser hon.

– Folk dör av stress. Vi vet att systematiskt arbetsmiljöarbete – ständiga riskbedömningar, utvärderingar och att sätta in åtgärder - förhindrar olyckor och sjukdom.

Liksom i flera tidigare valrörelser är sjukvården även i år väljarnas viktigaste fråga.

Arbetsmiljön inom vården borde därför vara en större fråga i den politiska debatten, tycker Johanna Haraldsson.

– Om människor som arbetar i vården och äldreomsorgen har en rimlig arbetsbelastning och arbetsmiljö blir kvaliteten på vården bättre, det är jag helt övertygad om, säger hon.

Över tid upplever hon annars att det har skett en förskjutning i arbetsmiljödebatten från arbetsplatsolyckor till den psykosociala arbetsmiljön.

– Människor dör på jobbet, men människor dör också av jobbet i väldigt stor utsträckning. Det perspektivet har fått mer uppmärksamhet i och med att stress och ohälsosam arbetsbelastning är ett växande problem. Vi behöver givetvis tala om båda riskerna. Men arbetsmiljöfrågorna riskerar hela tiden att glömmas bort.

Varför då?

– Det kanske beror på att det är komplicerat. Politiken ansvarar för regelverket och att kontrollen är stark nog. Men arbetet med att skapa säkra arbetsplatser ska ske ute på de enskilda arbetsplatserna. Det kan göra att det är svårt att hålla fokus på frågan i en valrörelse.

Det skiljer sig mycket åt hur politikerna på olika nivåer arbetar med arbetsmiljöfrågor, enligt Johanna Haraldsson. Medan riksdagspolitikernas fokus ligger på regelverk, kontroll och resurser till bland annat Arbetsmiljöverket blir arbetsmiljöfrågorna mycket mer konkreta i regioner och kommuner.

– Bemanningen inom äldreomsorg och sjukvård är i fokus i kommunerna och regionerna på ett helt annat sätt än i riksdagen. Där handlar det konkret om scheman och delade turer.

Stina Sinclair är regionråd för Kristdemokraterna i region Jönköping, som styrs av en koalition av Socialdemokrater, Moderater och Vårddemokrater.

Stina Sinclair, regionråd (KD) Foto: Press

För KD i regionen är 1 100 patienter per läkare en viktig arbetsmiljöfrågan i valrörelsen.

– När våra läkare och annan vårdpersonal har mer tid till varje patient får vi både en bättre vård och en bra arbetsmiljö. Och hinner medarbetarna med sina patienter minskar den etiska stressen, säger Stina Sinclair.

Men när arbetsmiljö kommer på tal i debatten rör det sig ofta om ekonomi, enligt Stina Sinclair.

– Det blir ofta fokus på löner och extraersättningar fast arbetsmiljö är så mycket mer än så. Det talas till exempel för lite om återhämtning, säger hon.

Anledningen till att mer fokus ligger på budgeten tror hon är att arbetsmiljö lätt blir något diffust.

– Det blir så okonkret att prata om trivsel och ett bra arbetsmiljöarbete där det görs riskanalyser.

Stina Sinclair skulle heller inte beskriva arbetsmiljö som en valfråga i regionen.

Anledningen tror hon är en kombination av att partierna är eniga om att en bra arbetsmiljö är viktig, även om de har olika syn på vad som krävs, och att arbetsmiljö är svårt att göra till något konkret för väljarna.

– Vi kommer inte se några valaffischer där det står ”Du ska trivas på jobbet”.

Det behövs, enligt henne, ett stort problem för att arbetsmiljöfrågorna ska bli en valfråga, som i förra valrörelsen, när vi var i slutet av pandemin.

– Då blev det tydligt för var och en av oss vilka påfrestningar medarbetarna hade varje dag. Det krävs en katastrof eller att något fungerar väldigt dåligt. Därför vill vi inte heller att arbetsmiljön blir den viktigaste valfrågan.

Stina Sinclair konstaterar att det är stora skillnader mellan att jobba med arbetsmiljö regionalt och på nationell nivå.

–  På riksdagsnivå stiftas lagar. Vi är närmare verksamheten. Vi jobbar med att ta fram arbetsmiljöstrategier och följa upp dem.

Som exempel anger hon att friskvårdsbidraget höjdes för några år sedan.

–  Vi vill ju ha ett mer hälsosamt liv för alla våra medarbetare.

Sandra Ivanovic Rubin är Miljöpartiets toppnamn i Region Stockholm.

I regionen är arbetstidsförkortning både partiets viktigaste arbetsmiljöfråga och valfråga.

Sandra Ivanovic Rubin, (MP) Foto: Yasmin Acosta Romero

–  Vi får allt fler äldre som är multisjuka. Det är helt nödvändigt att jobba med arbetsmiljön för att vårdpersonal, i alla professioner, ska vilja jobba kvar. I dag lämnar ju vårdpersonal yrket för att det är så tufft.

Hon upplever att arbetsmiljön, främst för vård- och sjukvårdspersonal, är en mycket större fråga i den här valrörelsen än i tidigare, därför att flera fackförbund och partier har lyft frågan om arbetstidsförkortning.

–  Särskilt Vårdförbundet, men också till exempel yngre läkare, lyfter fram att de inte bara vill jobba. De vill ha ett liv vid sidan av sitt jobb också.

Sandra Ivanovic Rubin konstaterar att anställda inom alla sektorer skulle gynnas av kortare arbetstid.

–  Vilken återhämtning de har fått, om de har hunnit sova ut och vila sig, är jätteviktigt för vilka beslut de fattar på jobbet.

Regionen är arbetsgivare med ett arbetsmiljöansvar. Det gör att arbetsmiljöfrågorna blir mer konkreta i regionen än på riksdagsnivå, enligt Sandra Ivanovic Rubin.

Ett exempel är ett projekt för undersköterskor och sjuksköterskor som jobbar på operationsavdelningar. Försöket innebär att de får lägga en del av arbetstiden på återhämtning, som planeras tillsammans med ansvarig chef.

–  Det kan vara allt ifrån friskvård och att gå hem tidigare till att fortbilda sig.