Allt om arbetsmiljö logga

AV: Ingen oro för bänkskivor i Sverige

KVARTSKOMPOSIT Efter larmet om risken för stendammslunga vid hantering av bänkskivor: Arbetsmiljöverket ser i dagsläget inget behov av att ändra regelverket. De har inte fått signaler om att hantering sker på osäkra sätt här i Sverige.

Text : Elsa Frizell

Publicerad: 2024-04-23

Bänkskivor i kompositkvarts har blivit alltmer populära. Foto: Adobe Stock

Den 1 juli i år blir all tillverkning och användning av konstgjord sten, så kallad kvartskomposit, förbjuden i Australien. Beslutades fattades i slutet av förra året och bakgrunden var att antalet australiska arbetare som drabbats av den dödliga sjukdomen stendammslunga, silikos, ökat avsevärt de senaste åren, särskilt hos de som arbetat med kvartskomposit.

Kvartskomposit är ett material som består av kvarts som limmats samman. Kvartsinnehållet är högre än i natursten. När kvartskomposit sågas, slipas och poleras frigörs damm och den som andas in dammet får en ökad risk att få skador på lungor, luftvägar och en ökad risk för lungcancer. Även kortvarigt arbete med kvartskomposit innebär hög risk, skriver Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm på sin hemsida.

Munasar Said Muse.

I början av året startade Arbetsmiljöverket en arbetsgrupp som skulle se över hur användningen av kvartskomposit ser ut i Sverige. Munasar Said Muse, tillförordnad avdelningschef på Arbetsmiljöverket, leder arbetet.

– Vi är ett team av sakkunniga där flera av våra kemister och läkare tittar på denna fråga. Hittills har vi inte kunnat se att det är stort arbetsmiljöproblem i Sverige, säger Munasar Said Muse.

Arbetsmiljöverket har bland annat undersökt Socialstyrelsens statistik över antalet fall av stendammslunga, där de kunnat se att antalet fall minskat sedan 2001. De har sett över läkares anmälningar som rör stendammnslunga orsakat av kvartskomposit och antal fall på de arbets- och miljömedicinska klinikerna.

– Vi känner inte till några fall av stendammslunga i Sverige orsakade av kvartskomposit, säger Munasar Said Muse.

En möjlig förklaring till att det ser olika ut i Sverige och Australien tror Munasar Said Muse kan vara att vi använder olika metoder för att såga skivorna.

– I Sverige får vi signaler om att vi använder så kallad vattenbegjutning när skivorna kapas. I Australien används så kallad dry cutting. En metod som verkar generera höga lufthalter kvartsdamm, vilket påverkar exponeringen. Högre halt i luft ökar risken för både förekomst och allvarlighetsgrad av stendammslunga.

Arbetsmiljöverket fortsätter nu titta på frågan.

– Vad vi kan se i dag med förekomst av kvartskomposit i Sverige så ser vi inte att vi behöver ändra på exponeringsvärdena, men det betyder inte att vi inte kommer att göra det framöver, säger Munasar Said Muse.

Rekommendationen är att följa befintligt regelverk, säger han.

– Följer du våra föreskrifter och jobbar så säkert som du bara kan är vår bedömning att man inte ska behöva drabbas av stendammslunga.

Foto: Adobe Stock

Publicerad: 2024-04-23

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!