Allt om arbetsmiljö logga
Nyheter

Arbetsmiljöverket vill kompensera för färre skyddsombud

Enligt Arbetsmiljöverkets bedömning kommer antalet skyddsombud att fortsätta minska, vilket verket räknar med kan leda till ett försämrat arbetsmiljöarbete. För att kompensera för det minskade antalet skyddsombud vill Arbetsmiljöverket nyanställa 110 inspektörer.

Publicerad: 2010-02-24

Allt färre arbetstagare är medlemmar i facket. Om det följs av att allt färre också omfattas av kollektivavtal ändras förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet. När arbetsmarknadsparternas roll försvagas ökar behovet av en väl fungerande tillsyn ytterligare, konstaterar Arbetsmiljöverket.

I sitt budgetunderlag för 2011-2013 påpekar Arbetsmiljöverket att arbetsmiljölagstiftningen förutsätter en väl fungerande samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är i vardagen, på arbetsplatserna, som arbetsmiljöarbetet ska fungera och utvecklas.
En viktig del av granskningen av efterlevnaden av arbetsmiljöområdets regler sker inom ramen för lokal partssamverkan och kollektivavtalssystemet, konstaterar Arbetsmiljöverket. Men den fackliga organiseringsgraden minskar inom hela arbetsmarknaden. I oktober 2008 var den 71 procent. Två år tidigare var den 77 procent.
Om trenden med minskande andel facklig organisering följs av att färre arbetstagare omfattas av kollektivavtal ändras också förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet. I ett läge där arbetsmarknadsparternas roll försvagas ökar behovet av att Arbetsmiljöverket har en väl fungerande tillsyn.

När färre är med i facket blir det också svårare att rekrytera kompetenta skyddsombud. Skyddsombuden har en tydlig roll i tillsynen genom att de har möjlighet att uppmärksamma Arbetsmiljöverket på brister i arbetsmiljön. De har också den speciella befogenheten att kunna avbryta ett arbete, ta till ett så kallat skyddsombudsstopp, vid omedelbar eller allvarlig fara för arbetstagares liv.

Enligt Arbetsmiljöverkets bedömning kommer antalet skyddsombud att fortsätta minska, vilket verket räknar med kan leda till ett försämrat arbetsmiljöarbete på arbetsplatser runt om i landet. Man konstaterar också att antalet inspektörer alltjämt ligger för lågt i relation till antalet arbetsställen enligt ILO (som är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor). ILO:s rekommendation är 1 inspektör per 10 000 anställda, Sverige har 0,7.

För att kompensera för det minskade antalet skyddsombud och för att hamna på en nivå mer i linje med ILO:s rekommendation vill Arbetsmiljöverket nyanställa 110 inspektörer under perioden 2011-2013. För detta ändamål begär man därför ökat anslag med 30 miljoner kronor 2011 och med 68 miljoner under 2012 och 2013.

Med de resurser Arbetsmiljöverket har idag klarar man av att under ett år besöka knappt sex procent av alla arbetsplatser. Man koncentrerar sig därför på att nå arbetsställen med de största riskerna, och på att utveckla formerna för urval och prioriteringar.

Internt inom Arbetsmiljöverket har formerna för inspektionsverksamheten diskuterats med mer eller mindre jämna mellanrum. Ska inspektören vara polis eller konsult? Kontrollera eller informera? De senaste 20 åren har tyngdpunkten helt klart legat på kontroll, men en viss omsvängning verkar vara på gång. I budgetunderlaget sägs nu att:
”Arbetsmiljöverkets ambition är att inspektionerna inte enbart ska leda till förbättringar utifrån de krav som ställs vid inspektionstillfället utan att kontakterna med oss på sikt ska medföra attitydförändringar bland både arbetsgivare och arbetstagare. För att nå dessa mål krävs ökat inslag av information i myndighetsutövandet”.

Publicerad: 2010-02-24

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!