Gigjobbarna i rättslig gråzon

Gigekonomin uppstod omkring 2015 när tekniken gjorde det möjligt att via en digital plattform eller en app koppla ihop dem som levererar varor och tjänster, så kallade plattforms- eller gigarbetarna, med köparna. Plattformsarbetarna tar ofta korta uppdrag åt flera uppdragsgivare. Det kan till exempel handla om leverans av mat, varor och människor men också av tjänster. Ekonomin har vuxit snabbt i Sverige och resten av EU. Det gör att traditionella definitioner av begreppet arbetstagare utmanas. Plattformsarbetare befinner sig ofta i en gråzon mellan att vara anställda och egenföretagare. Det framgår av en färsk rapport från IFAU, som Annamaria Westregård, jurisdoktor och docent i arbetsrätt vid Lunds universitet, har skrivit.

Den som är arbetstagare inom ett rättsområde är det inte automatiskt inom andra rättsområden. Det innebär att plattformsarsbetare kan gå miste om sociala förmåner som bygger på att de bedöms vara arbetstagare. Samma person kan till exempel vara arbetstagare inom arbetsrätten, men egenföretagare i arbetslöshetsförsäkringen. En anledning är att plattformsarbetare fortfarande får betalt per uppdrag och inte per timme. Det gör att de inte kan visa att de har arbetat tillräckligt många timmar, att de uppfyller arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen, för att ha rätt till a-kassa.

Annamaria Westregård. Foto: Erika Weiland

– Konsekvensen blir att plattformsarbetare inte får någon a-kassa när uppdragen tar slut, säger Annamaria Westregård.

Men den 1 oktober ändras lagen så att rätten till a-kassa bygger på lön och arbetade timmar.

För att plattformsarbetare ska veta vilka rättigheter de har inom olika rättsområden är det viktigt att de vet om de är arbetstagare eller egenföretagare.

– Det är svårt för oss jurister att bedöma det, hur ska någon som inte är specialist då klara av det, säger Annamaria Westregård och efterlyser en tydligare definition av begreppen anställning respektive egenföretagare inom olika rättsområden.

Plattformsföretagare klassas i dag ofta som egenföretagare, och egenföretagare omfattas inte av arbetsmiljölagen.

– De anses kunna ta vara på sin egen arbetsmiljö. Men det är olyckligt när plattformsarbetarna faller utanför lagstiftningen. Det är ju inte ofarligt att cykla och leverera. Och plattformsarbetare är ofta underordnade plattformsföretaget, därför att de själva inte kan styra över sin arbetsplats, arbetstid och miljö. Då ska plattformsföretaget ansvara för deras arbetsmiljö, säger Annamaria Westregård och tillägger:

– Det är nödvändigt att se över arbetsmiljön för plattforsmarbetarna. Det tror jag kommer göras i samband med att EU:s plattformsdirektiv implementeras i Sverige om två år.

Men även om fler plattformsarbetare ses som arbetstagare när plattformsdirektivet har implementerats finns ingen garanti för att de kommer att omfattas av arbetsmiljölagen.

Plattformsföretagen kan ändra sin affärsmodell.

– Det är bara att göra plattformsarbetarna mer överordnade, se till att de själva får bestämma över till exempel sina arbetstider. Då är de plötsligt företagare och står utanför lagen igen. Det är lite knepigt.

Det är ont om domar som klargör om en plattformsarbetare är anställda eller egenföretagare. En anledning kan vara att plattformsarbetarna ofta inte med i facket.

– Det är väldigt svårt och riskfyllt för en enskild person att driva frågan. Man kan förlora i domstolen och då blir det en hög rättegångskostnad. De enda som har drivit frågan är fackföreningarna. Men de driver inte ärenden för icke-medlemmar.