Corona: Kinesisk personal bodde kvar på sjukhusen för att klara den akuta krisen
KRÖNIKA Under den värsta corona-krisen använde sig kinesiska sjukhus av skiftscheman som påminde om hur man arbetade på segelfartygen på 1800-talet. Det skriver professor emeritus Töres Theorell i en reflekterande text.
Publicerad: 2020-04-22
I Sverige ser det ut som om vi klarat av att bygga ut systemet med extra intensivvårdsplatser akut, men i andra länder har denna typ av resursbrist ställt läkare och annan vårdpersonal inför mycket svåra etiska konflikter, nästan som i ett krig. Man tvingas välja ut vilka patienter som skall få avancerad vård, och även i Sverige gäller just nu att avancerad intensivvård måste nekas de äldsta och mest multisjuka patienterna.
I Kinas, Italiens och idag i New Yorks pandemiförhållanden har vårdpersonalen ställts inför avskyvärda situationer som modern sjukvård aldrig borde ställas inför. Och det har inte funnits tid att tänka efter.
I arbetet med att skriva en editorial i tidskriften Psychotherapy and Psychosomatics nyligen hade jag kontakt med kinesiska kollegor som berättade om hur de försökt hantera sitt kaos på sjukhuset när det var som allra värst. De arbetade med alla de klassiska arbetsorganisatoriska variablerna.
I ett kinesiskt sjukvårdsområde har man också gjort en studie av hur personalen mått, en studie som publiceras i Psychotherapy and Psychosomatics. Inte oväntat visade det sig att det var sjuksköterskor och läkare som berörts mest konkret av de etiskt svåra situationerna som hade mest sömnproblem, mest ångest och mest depression.
När de hade det som värst prövade de ett skiftsystem som påminner om de stora segelfartygens skiftschema på 1800-talet, fyra timmar arbete, fyra timmar vila osv dygnet runt. Det förutsätter förstås att de stannar kvar på sjukhuset hela tiden. Och då måste deras familjer få stöd och information.
En intressant sak som betonades var också att personalen under viloperioder när de inte sov skulle ha tillgång till kulturella aktiviteter, främst video, som kunde ge dem avkoppling och stimulans.
Att kulturell stimulans som musik, drama, bild, och litterära texter kan ha stor betydelse för arbetsmiljön gäller ju generellt, bl a enligt forskning som jag själv bedrivit.
En sak som blev mycket tydlig var att många kinesiska läkare verkligen har velat förmedla sina erfarenheter till sina kollegor runt om i världen, långt bortom partikäbbel och utrikespolitiskt ränksmideri.
De etiska konflikterna är en del av arbetsmiljöproblematiken i vård, och de accentueras under en pandemi. Men annars gäller samma principer för arbetsmiljöarbetet som under normalförhållanden.
De som jobbar i vård skall ha rimliga kravnivåer, de behöver känna att de kan påverka sitt arbete och att de synpunkter de har tas tillvara. Inte minst aktualiseras det sistnämnda när det är brist på skyddsutrustning för personalen. De behöver vidare stöd från chefer och arbetskamrater och de måste ha rimliga arbetstider med skiftupplägg som anpassas till förändrade förhållanden.
//TÖRES THEORELL
Professor em vid Karolinska Institutet. Fn vetenskaplig rådgivare vid Stockholms universitet, Stressforskningsinstitutet
Publicerad: 2020-04-22
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.