Dålig arbetsmiljö ska få en prislapp
KOSTNAD 164 miljarder kronor uppskattades dålig arbetsmiljö kosta i Sverige 2017. Nu tar Arbetsmiljöverket fram en ny siffra med en ny metod, berättar Veselinka Möllerström.
Text : Jonna Söderqvist
Publicerad: 2026-02-09
Vad dålig arbetsmiljö kostar i Sverige ska få ett svar. Det som tidigare hette Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, drog igång ett projekt som tar ett större grepp på kostnaderna. Kartläggningen ska vara klar i slutet av 2026. Studien görs tillsammans med forskare vid Lunds universitet, berättar Veselinka Möllerström, processledande analytiker. Mynak är nu en del av Arbetsmiljöverket.
Varför vill ni synliggöra kostnaderna för dålig arbetsmiljö?
– Det är bra att få siffror på vad bristande arbetsmiljö kostar. En sådan kartläggning kan ge beslutsfattare, arbetsmarknadens parter och andra aktörer ett bättre underlag vid prioriteringar och förebyggande insatser.
Hur kommer det sig att det inte tagits fram tidigare?
– Vi har tänkt på en sådan här kartläggning länge. Problemet har varit att det inte är helt lätt. Men för några år sedan utarbetade EU:s arbetsmiljöbyrå ett metodramverk som gör det möjligt att undersöka de samhällsekonomiska kostnaderna för dålig arbetsmiljö. Andra europeiska länder har använt metoden. Då tänkte vi att det är dags för en motsvarande svensk studie.
– Jag tror att det här är en av de mest komplexa kartläggningar vi gjort på myndigheten.
Vilka kostnader vill ni belysa?
– Det är direkta kostnader, till exempel sjukvård, indirekta kostnader som produktionsbortfall och långsiktiga inkomstförluster, och immateriella kostnader som försämrad livskvalitet. Vi är också intresserade av vilka skador och diagnoser som är vanligast och som är mest kostnadsdrivande.
– Dessutom tittar vi på hur kostnadsbördan fördelas mellan branscher, sektorer, kön och ålder. Förhoppningen är att vi då kan se vem som bär de största kostnaderna: samhället, arbetsgivaren eller arbetstagaren.
Hur ska kartläggningen göras?
– Just nu ser forskarna över insamling av svenska data från Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Afa Försäkring och SCB. De kommer förmodligen också att använda internationella databaser.
– Siffrorna analyseras med metoden som EU:s arbetsmiljöbyrå tagit fram. Vi utgår från svenska förhållanden och anpassar metoden så att den ligger så nära den svenska kontexten som möjligt.
Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH, ILO och EU:s arbetsmiljöbyrå, uppskattade 2017 att kostnaderna för dålig arbetsmiljö i Sverige var 164 miljarder kronor. Hur låter det i dina öron?
– Det låter såklart högt. Nu hoppas jag att vi får än mer exakta siffror för Sverige och förhoppningsvis ett bättre underlag för framtida beslut.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
