Därför dog så många på jobbet

De flesta olyckorna hade kunnat undvikas med mer kunskap och bättre säkerhetsarbete. Det menar Arbetsmiljöverket i en analys av 82 dödsolyckor på jobbet.

82 personer dog på svenska arbetsplatser under 2018 och första halvan av 2019. Arbetsmiljöverket har nu gått igenom den kända kunskap som finns kring olyckorna för att se mönster och vad som gått fel i samband med dödsolyckorna.

Närmare 85 procent av olyckorna kunde kategoriseras in i fyra kategorier: fall, olyckor kring arbetsfordon, att man blir klämd eller träffad av ett föremål samt trafikolyckor. Däremot var det få dödsolyckor inom riskområden som jord- och skogsbruk, elarbete och arbete i träd.

Man kan också notera att alla olyckor där förare av tunga fordon omkom var singelolyckor och att fyra av sex omkomna inte använde bälte.

I genomgången av olyckorna har Arbetsmiljöverket hittat några faktorer som återkommer i de flesta av olyckorna. En sådan faktor som återkommer är att man hoppat över eller inte känt till säkerhetsföreskrifterna. Förebyggande arbetsmiljöarbete har ofta saknats, antingen beroende på okunskap eller tidspress.

En annan observation var att olyckorna ofta skedde i början eller i slutet av ett arbetspass, en arbetsdag eller en arbetsvecka.

Arbetsplatser med många inblandade företag och underleverantörer var också en riskfaktor.

– Människor från olika arbetsgivare med olika företagskulturer samlas för att samarbeta i projekt. Det gör säkerhetsarbetet komplext och det delade ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö blir i värsta fall ingens ansvar, säger generaldirektören på Arbetsmiljöverket, Erna Zelmin-Ekenhem, till myndighetens hemsida.

I många av dödsolyckorna var det också anställda på underleverantörer på som omkom. Den dödes företag hade då alltså då inte det övergripande arbetsmiljöansvaret på platsen, enligt arbetsmiljölagen.

I rapporten finns också ett antal förslag till förändringar. Ett av dem är att arbetsmiljöarbete blir ett obligatoriskt inslag på yrkesutbildningar (och på praktikperioder) inom gymnasieskolan. Även på högskolan bör viss arbetsmiljökunskap införas på relevanta utbildningar.

Man föreslår även att kunskap om säkerhetsarbete från omvärlden och nationell forskning förs ut till arbetsplatser på ett bättre sätt. När det gäller särskilt riskfyllda arbetsmoment föreslår man att ”standardiserade goda arbetssätt” – mallar för säkert arbete – tas fram av fack och arbetsgivare i de aktuella branscherna.

Ytterligare ett förslag i rapporten är att man ska se över vilket ansvar som kan läggas på huvudentreprenören, exempelvis på ett bygge, när denne beställer arbeten av en underleverantör.

Läs hela rapporten på Arbetsmiljöverkets hemsida.

//OSCAR MAGNUSSON

Ytterligare läsning:

Dödsolyckorna har ökat i Sverige, men inte i grannländerna. Läs mer här.