”Det leder till tystnad”

Hur kan påverkan genom hot och trakasserier se ut?
– Det kallas för otillåten eller otillbörlig påverkan när trakasserierna och hoten har konsekvenser som är mer omfattande än enbart på individnivå. Det kan se ut på väldigt många olika sätt. Först pratade forskningen mycket om hot och påverkan på statliga tjänstemän i deras myndighetsutövning från kriminella aktörer, men problemet är mycket större än så. När jag började arbeta med de här frågorna i Göteborgs stad införde vi ett mycket bredare begrepp – inte bara beslut i form av myndighetsutövning. Det kan exempelvis vara att personal inom hemtjänsten som ska besöka en äldre och inte vågar gå in i en trappuppgång där det står gängkriminella, eller medarbetare och chefer som väljer att inte rapportera felaktigheter. Det blir någon form av självcensur: Jag gör inte min arbetsuppgift för jag är rädd för att någonting obehagligt ska hända.

Hur påverkar det arbetsmiljön?
– Först och främst är det obehagligt för den enskilde individen. Vi vet att medarbetare upplever stress och att man tycker att det är så obehagligt att man inte vill rapportera. Det leder till tystnad. En hotad medarbetare kanske lägger ett ärende åt sidan och sedan känner skam över att inte ha gjort vad man ska. Det kan också få effekter på den organisatoriska nivån.

Som att beslut inte fattas?
– Ja, precis.

Varför och när började frågor om otillbörlig påverkan i arbetslivet kopplas ihop med frågor om kriminalitet?
– Det har skett gradvis från början av 2000-talet. Först var det fokus på statliga myndigheter och Brottsförebyggande rådet, Brå, kom med en handbok som fick stor uppmärksamhet.

– I Göteborg, där jag har jobbat med att bygga upp stadens arbete mot otillåten påverkan, hade vi framför allt runt 2012-2014 problem med väpnade konflikter mellan territoriella nätverk. De använde sig också av otillåten påverkan mot både polis- och kommunalanställd. 2019 tog Göteborg ett politiskt beslut att stärka tjänstemannarollen mot organiserad brottslighet.

Men problemen är inte bara kopplade till kriminalitet?
– Nej. Det är viktigt att komma ihåg. De flesta som utövar otillåten påverkan är enskilda individer som är upprörda över beslut. Det kan exempelvis vara föräldrar, många gånger i socioekonomiskt starka områden, som är missnöjda med barnens betyg eller skolplaceringar och som talar om för lärare och rektor vilka advokater de känner. De skickar mejl från sin jobbmejl så att det ska synas var de arbetar. Det upplevs ofta som väldigt obehagligt. Sedan har vi också rättshaverister och individer från föreningar.

– Det är också viktigt att tänka på vad som inte är otillåten påverkan. Enskilda har ju rätt att reagera på och ifrågasätta beslut som fattas av exempelvis en kommun och har rätt att gå till media om man tycker något är fel. Så det är inte alltid så enkelt och tydligt när det är otillåten påverkan och inte.

Din bakgrund?
– Jag är i grunden forskare inom korruption, och har främst studerat vikten av öppenhet för att motverka korruption. Det är väldigt aktuellt idag med tanke på upptäckterna av tystnadskulturer. Jag är också utbildade mental tränare och har gått flera ledarskapsutbildningar. Jag är väldigt intresserad av vad som händer med oss när vi utsätts för olika typer av påverkan och vår hjärna upplever det som hotfullt.

Du har även arbetat inom Polisen. Vad har du gjort där?
– Jag var på Underrättelseenheten och jobbade mot organiserad brottslighet. Bland annat kartlade jag hur de kriminella arbetade, förutspådde kommande skjutningar, sprängningar och mord. Jag kartlade också påverkansmetoder, både mot invånare och tjänstepersoner inom myndigheter och kommunen.

Hur arbetar du med dessa frågor i dag?
– Jag arbetar som rådgivare, utbildare och ger stöd till företag, kommuner och myndigheter i dessa frågor och frågor om korruption. Idag finns det också ett stort behov av stöd kopplat till frågor som rör så kallade möjliggörare eller insiders som finns på arbetsplatsen och som hjälper kriminella aktörer inifrån.

Nu är du expert här hos oss på Allt om arbetsmiljö – vilken typ av frågor kan man ställa till dig?
– Det kan handla om hur man kan bygga upp sitt arbete för att förebygga och motverka otillåten påverkan, möjliggörare och korruption. Det kan vara allt från hur man sätter strukturen till hur man kan arbeta med en utmanande eller svår fråga i en grupp.

Vem är du när du inte arbetar?
– Jag är en aktiv person som tycker om att träna och vara ute i naturen.