Dygnsvilan - vad gäller?
ARBETSTID Det har stormat kring EU:s arbetstidsdirektiv den senaste tiden. Vad handlar det om och varför diskuteras detta just nu? Det är en cocktail av förvirring tycker arbetsrättsexperten Tommy Iseskog.
Text : Elsa Frizell
Publicerad: 2023-05-11
En ambulanssjuksköterska som råkade ut för en trafikolycka efter att ha jobbat 22 timmar i sträck fick nog. Han anmälde Sverige till EU-kommissionen eftersom han menade att Sverige bröt mot EU:s arbetstidsdirektiv. EU-kommissionen konstaterade hösten 2022 att så var fallet och gav en tidsfrist fram till första oktober 2023 att rätta till det hela.
Något nytt direktiv är det inte fråga om, tvärtom.
–Vi har känt till dessa krav i 16 år men man har varit förvissad om att ingen skulle bråka om det, säger Tommy Iseskog, arbetsrättsexpert som länge följt turerna om direktivet.
Redan när Sverige gick med i EU 1995 fanns en föregångare till EU-direktivet på plats. I och med att Sverige gick med i unionen behövde direktivet införlivas och en arbetstidslag finnas. Efter många turer hade Sverige implementerat arbetstidsdirektivet i den svenska arbetstidslagen. Efter en lång övergångstid trädde de nya reglerna slutligen i kraft den 1 januari 2007. Enligt direktivet och arbetstidslagen ska den sammanhängande ledigheten vara elva timmar på en 24 -timmarsperiod. Direktivet tillåter dock avvikelser om det finns ett kollektivavtal som ger ett minst lika bra skydd, till exempel, genom kompensationsledighet.
2007 fanns dock fortfarande sådana kollektivavtal inte på plats, vilket EU-kommissionen påpekade.
–Vissa parter på arbetsmarknaden hade fram till dess stuckit huvudet i sanden men, 2007, träffades kollektivavtalen. Problemet var att dessa inte uppfyllde den så kallade EU-spärren som innebär att kollektivavtalen måste ha en sådan kvalitet att det ger ett minst lika bra skydd som direktivet kräver. Det visste man om men blundade för. säger Tommy Iseskog.
I höstas satte sig arbetsgivarorganisationerna Sveriges kommuner och regioner, SKR och Sobona vid förhandlingsbordet med de fackliga parterna Kommunal, Vårdförbundet, Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen. I november 2022 kom en ny överenskommelse om dygnsvila.
Arbetstagaren har i den nya överenskommelsen rätt till minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod. Dygnsvilan är den lediga tiden mellan arbetspassen. Den sammanlagda arbetstiden i kombination med jour får vara högst 20 timmar.
I praktiken påverkar överenskommelsen möjligheten att jobba dygnspass vilket satte i gång protester. Bland andra personliga assistenter och brandmän demonstrerade, skrev protestlistor och hotade med massuppsägning. Den fjärde maj sa arbetsmarknadsminister Johan Pehrsson i SR Ekot att han ville se en lösning från fack och arbetsgivare. Om ingen lösning kan nås kan regeringen komma att begära ett undantag meddelade ministern. Ett undantag är dock helt omöjligt enligt Tommy Iseskog.
–Man har rört ihop detta till en cocktail av förvirring och huvudförklaringen till det är okunskap om vad det är för spelregler som gäller, säger Tommy Iseskog.
SKR, Sobona och de fackliga parterna var snabba och kom redan den sjunde maj med en tilläggsöverenskommelse som gör dygnspassen möjliga.
För räddningstjänst och LSS-verksamhet införs möjlighet att söka dispens för arbetspass som är längre än 20 timmar men högst 24 timmar. En sådan dispens gäller upp till ett år i taget. Inom personlig assistans krävs en mbl-förhandling lokalt där man kan komma överens om 24-timmarspass.
Nu ser EU-kommissionen över parternas överenskommelser och bedömer om dessa lever upp till direktivet. I skrivande stund pågår fortfarande förhandlingar mellan arbetsgivarorganisationerna och Sveriges Läkarförbund.
Tommy Iseskog tycker att diskussionerna blivit märkliga och anser att det ur arbetsmiljösynpunkt inte är rimligt att ha arbetspass på 24 timmar. Han påpekar att arbetstiden måste ingå i en riskbedömning.
–Jag menar att om man jobbar 24 timmar i sträck bryter man i praktiken mot arbetsmiljölagen. Det finns inga garantier för att få sova på sin jour. Om någon har kört ambulans i 22 timmar och det händer en olycka, då kan arbetsgivare bli ansvarig enligt arbetsmiljölagen.
Skärpa regler för dygnsvila
- Arbete och dygnsvila ska förläggas alternerande under varje period om 24 timmar. Arbetspass och jourpass kan endast förläggas i direkt anslutning till varandra i undantagsfall.
- Den sammanlagda arbetstiden vid planerad förläggning av arbete i kombination med jour får vara högst 20 timmar.
- Arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar.
- För personliga assistenter, ledsagare och avlösare är det möjligt att under vissa förutsättningar överstiga 20 timmar om det är nödvändigt för att säkerställa omsorgstagarens rättigheter och friheter. Beslut om sådan avvikelse kan endast fattas då inga andra rimliga åtgärder står till buds. Det sker genom lokala mbl-förhandlingar.
- Räddningstjänsten kan ansöka om dispens om att låta medarbetare arbeta upp till 24 timmar per dygn. Den dispensen gäller i högst ett år.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
