Efter ambulansmordet - regeringen tillsätter utredning

I september dödades en ambulanssjukvårdare i Harmånger i Nordanstigs kommun i samband med en uttryckning efter ett larm. Enligt Åklagarmyndigheten väckte åklagare åtal i mitten av november för mord efter angreppet mot ambulanssjukvårdaren.

Mordet har aktualiserat vilken information om risker och faror som ambulanssjukvårdarna får när de åker på larm. Möter de farliga personer eller åker de till adresser med högre risker. Enligt tidningen Arbetet föreslog Socialstyrelsen i somras att regionerna skulle ge ambulanspersonalen tillgång till sjukhusjournaler för att de skulle få mer information. Enligt Arbetet var det bara en region som gav ambulanssjukvårdarna den möjligheten. 

I Harmånger fick inte ambulanssjukvårdarna information om att patienten tidigare varit våldsam, trots att den informationen fanns. Det har flera medier rapporterat, bland annat Aftonbladet som läst förundersökningen.

Nu tillsätter regeringen en utredning för att se över hur regionerna delar information inom ambulanssjukvården, samt vid behov föreslå förändringar som kan öka tryggheten för både ambulanspersonal och patienter.

– Frågan om hot och våld mot vårdpersonal är oerhört allvarlig. Den personal som rycker ut för att rädda andras liv ska inte behöva riskera sitt eget. Informationsdelningen mellan larmkedjans olika aktörer är avgörande, såväl för ambulanspersonalens trygghet som för omhändertagandet av patienten. Regionerna behöver använda metoder som redan idag ger möjlighet till informationsdelning samtidigt som regeringen ser över om ytterligare åtgärder behövs, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann i ett pressmeddelande.

Hennes ministerkollega socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall tillägger:

– Vårdpersonal gör stora insatser för att rädda och värna liv. Att själva mötas av hot och våld, som dessutom kan riskera deras eget liv, ska inte förekomma. Vi måste se till att information som kan skydda ambulanspersonal verkligen når hela vägen fram.

Regeringen konstaterar att ambulanspersonal är särskilt utsatt för hot och våld vid utryckningar. Efter mordet i Harmånger bjöd sjukvårdsminister Elisabet Lann därför in företrädare för regionerna, Polismyndigheten, SOS Alarm, fackförbund och myndigheter, skriver regeringen. Mötet visade att det görs insatser för att förbättra säkerheten men att mer skulle kunna göras.

Regeringen påpekar att det är avgörande med ändamålsenlig och säker informationsdelning mellan regionerna, SOS Alarm och larmcentralerna samt Polisen.

Uppdraget som ges till utredaren är tänkt att vara brett, enligt regeringen, och ska inkludera åtgärder som kan förbättra säkerheten för ambulanspersonalen samtidigt som patientsäkerheten upprätthålls. 

Arbetet ska genomföras i form av en så kallad snabbspårsutredning med planerad start våren 2026.

I en enkät som SR Ekot gjort svarar 17 av landets 21 regioner att ambulanspersonal utsatts för våld i samband med uttryckningar någon gång under året. Men den regionföreträdare från Värmland som SR Ekot intervjuat uppger att det också finns ett mörkertal, särskilt när det gäller hot. Samtliga regioner uppger att mordet har fått dem att se över sina säkerhetsrutiner och att de kommer att göra förändringar om det behövs.

I enkäten uppger också regionerna att de utbildar personalen för att kunna möta patienter på ett säkrare sätt. Ambulansförbundet tycker att det är bra med utbildningar men säger till Ekot att utbildningsnivån varierar.

I ett inlägg på sociala medier efterlyser Ambulansförbundet så kallad flaggning, att ambulanspersonalen ska få information om det kan finnas risker med en patient som de är på väg till. Ambulansförbundet skriver att de anser att flaggning ska ske på både individ-, adress- och sådan nivå som Polisen får flaggning på.