Efter dödsolyckorna - krav på tuffare tag

Fem personer miste livet i hissolyckan i Sundbyberg utanför Stockholm i december i fjol. Händelsen utreds ännu som arbetsmiljöbrott. Biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg och statsminister Ulf Kristersson gjorde ett gemensamt uttalande, Socialdemokraterna krävde en kriskommission och en särskild debatt hölls i riksdagen – på initiativ av Vänsterpartiet.

När Arbetsmiljöverket summerade förra året hade 63 arbetstagare mist livet på sina arbetsplatser. Olyckorna ökade med 14 procent. Vad som är olyckor och vad som är arbetsmiljöbrott vet vi inte. Inte heller hur många personer eller bolag som kommer att ställas till svars och frias eller fällas.

Regeringen sätter stor tilltro till hårdare tag och strängare straff generellt och en utredning har tillsatts för att se över straffskalorna – det gäller även straffen för arbetsmiljöbrott. Utredningen ska vara klar våren 2025.

Hur ser partierna på behovet av strängare straff för just arbetsmiljöbrott och vilka andra åtgärder behövs för att lagar och regler ska följas. Allt om arbetsmiljö frågade företrädare för alla åtta riksdagspartierna i Arbetsmarknadsutskottet, AU.
Först ut att svara är Tidöpartierna.

Magnus Persson, (SD), ordförande i AU.

Magnus Persson Foto: Riksdagen

– Det känns som att företagen i dag kommer undan för billigt och det är sällan som någon blir personligt dömd. Det där är svåra frågor. Ska den enskilde straffas eller företaget? Det kan vara en person som gör fel. Ska då ett seriöst företag straffas för det. Den där diskussionen måste man våga ta.
– Skärpta straff skickar även en signal till företag som kommer till Sverige. Många av de här brotten och olyckorna är kopplade till utstationerad arbetskraft. Jag har jobbat i 26 år som byggnadsarbetare och varit skyddsombud och sett den här utvecklingen. Det är kanske inte den enskilde löntagarens fel utan det har med kultur att göra. Många länder i Europa har inte den kulturen med arbetsmiljöarbete som vi har i Sverige.

– Vi har länge drivit behovet av längre preskriptionstider. Det är en viktig fråga som vi beklagar att vi inte har stöd för i svensk riksdag. Det behövs mer tid för utredningarna. Det är ingen hemlighet att de här brotten inte prioriteras på samma sätt som andra brott. Vi behöver också se över hur Polisen och åklagarna arbetar.
– Jag tror att vi är på god väg med inrättandet av A-krimcentren. Vi vill också se över vilka krav man kan ställa på entreprenörer när det offentliga upphandlar.

Hur viktiga är åtgärder inom rättsväsendet jämfört med andra typer av åtgärder?
–  Det är en viktig del. Men jag ser det här som ett gemensamt arbete. Vi har rättsväsendet och arbetsmarknadens parter, och EU spelar en viktig roll särskilt när det gäller att upplysa om vad som gäller för utstationering.

Vilka andra åtgärder är viktiga?
– Vi har en enorm brist på lokala skyddsombud. De är jätteviktiga för våra arbetsplatser och vi måste se över hur fler ska axla det ansvaret. Vi behöver kontrollera underentreprenörerna och förbättra ID 06. De myndighetsgemensamma kontrollerna är bra, men vi vill ha fler oanmälda kontroller.

– Det händer ganska mycket nu och jag tror att Sverige är på rätt väg. Det är också en ganska bred samsyn i politiken även om det kan låta annorlunda.

Saila Quicklund, (M), ledamot i AU.

Saila Quicklund Foto: Riksdagen

– Preskriptionstiderna behöver bli dubbelt så långa. Det här kan vara komplicerade utredningar. Regeringen gör historiskt stora insatser inom hela rättsväsendet, förhoppningsvis ger det resultat. Målet är att fler brott ska utredas och fler lagföras. De här frågorna behandlas inom flera myndigheter och det är viktigt att det finns tillräckligt med resurser hos både polis, åklagare och domstol. Så var det inte under den förra regeringen. Det måste finnas en fungerande kedja.

– Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan de flesta olyckorna och även de arbetsrelaterade dödsfallen undvikas. Reglerna och föreskrifterna finns redan. Det handlar om att följa dem. Skärpta sanktioner i sig är inte svaret på efterlevnaden av reglerna.

– De största riskerna finns hos de minsta företagen. Det är viktigt att vi jobbar för att nå dem och underlätta för dem. Många vill göra rätt men vet inte hur. Vi tror på utbildning och fler inspektioner av Arbetsmiljöverket. Särskilt utsatta branscher måste inspekteras mer. Under pandemin övergick verket till mer digitala inspektioner men inspektioner ska vara fysiska. Jag tycker det är jätteviktigt.

– A-krimcentren kan spela en viktig roll. Där tog den förra regeringen goda initiativ och vi utvecklar det.

Hur viktiga är åtgärder inom rättsväsendet?
– Viktiga, men det viktigaste är att säkerställa en bra arbetsmiljö och förbättra det förebyggande arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna.
– Det finns en stor samsyn bland oss politiker att det måste ske förbättringar. Det här har varit ett problem i många år.

Magnus Jacobsson, (KD), ledamot i AU.

Magnus Jacobsson Foto: Riksdagen

– Inom Tidö-samarbetet ser vi över hela brottsbalken och även arbetsmiljöbrotten. Det är bra. Vi vet att det finns problem med exempelvis allt längre kedjor med underentreprenörer. Det ökar riskerna och gör det svårt att se vem som har det yttersta ansvaret. Vi har avsatt mer resurser för de rättsvårdande myndigheterna och de ska användas för att bekämpa även arbetsmiljöbrott.

Skärpta straff?
– Vi vet inte än. Vi är inte heller främmande för att höja sanktionsavgifterna men vi har inte drivit det.

– Vi vill ha A-krimcentra i hela landet. Sekretessen mellan myndigheterna behöver rivas så att skuggsamhället kan bekämpas. Det är ofta inte de skötsamma arbetsgivarna som gör fel utan finns det en felaktighet finns det ofta fler. Betalar man inte skatt är man inte heller noga med arbetsmiljön.

– Vi pratar också om arbetsmiljödeklarationer där arbetsgivare och arbetstagare en gång om året går igenom hur man jobbar för att se riskerna. Går man kontinuerligt igenom arbetsplatsen kan man bli lite bättre. Vi tror inte att det finns någon quick-fix. Det här handlar om systematiskt arbetsmiljöarbete i kombination med fungerande samhällskontroll. Fler skyddsombud behövs också. Det finns en politisk oenighet i den frågan och vi är öppna för ombud som inte är fackligt anslutna. Jag har jättestor respekt för synpunkten att fackligt anslutna har bättre stöd men om alternativet är inga skyddsombud alls – så får det bli så.

–Jag tycker också att Haverikommissionen ska användas mer. Deras perspektiv – att det inte ska hända igen – är bra. Jag har själv erfarenhet från att en underleverantör klev innanför ett skyddsräcke, föll 18 meter och dog, när vi byggde ett kraftvärmeverk i Uddevalla. Vi hade gjort allt rätt enigt formalia, men klart att vi ändå ställde oss frågan: hade vi kunnat haft ett bättre räcke? Det kriminella perspektivet är att straffa men jag tror att det är bra att ha perspektivet det här ska inte behöva hända igen.

Camilla Mårtensen, (L), ledamot i AU.

Camilla Mårtensen Foto: Riksdagen

– Skärpta straffskalor behövs generellt och vi har tillsatt en utredning som ser över straffen, även för arbetsmiljöbrott. Men frågorna behandlas i justitieutskottet. Det jag spelar in från AU är att det inte är rimligt att det är så få som fälls eller straffas för arbetsmiljöbrott.
– Jag har ofta kontakt med anhöriga som upplever frustration och sorg. De menar att det varken är någon som straffas eller personligen ställs till ansvar. Jag förstår att man som anhörig vill se någon person ansvarig, men det är en delikat fråga för rättsväsendet hur man gör detta.

– Mynak ser över sanktionsavgiftssystemet. Vi ska ta del av den utredningen och förhoppningsvis utmynnar den i något förslag. Vi behöver också se över regelefterlevnaden. När jag är ute på arbetsplatser hör jag att en del menar att det är billigare att betala en sanktionsavgift än att göra rätt från början. Om man då är ett företag som har för avsikt att följa regelverket blir det tokigt om det blir billigare att ta straffet.

Hur viktiga är åtgärder inom rättsväsendet jämfört med andra typer av åtgärder?
– Det förebyggande arbetet är förstås det viktigaste. Men om det inte finns där och det händer något är det viktigt att det rättsliga finns. Jag tänker att det är lika viktigt.

Vilka andra åtgärder är viktiga?
– Samverkan med de fackliga organisationerna är jätteviktigt och de behövs flera lokala skyddsombud på våra arbetsplatser. Det är där på arbetsplatsen som bristerna upptäcks. Det behövs också samverkan mellan myndigheter som Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten och samverkan inom A-krimcentren.