EU-direktiv för gigarbetare antaget

Direktivet berör bland andra matbud och taxiförare som får sina uppdrag via digitala plattformar. Syftet är att stärka deras rättigheter och reglera användningen av algoritmer som styr arbetet. Automatiserade system ska övervakas av kvalificerad personal och arbetstagarna ska kunna bestrida automatiserade beslut. 

Det som gjort att det dragit ut på tiden är främst en diskussion om när plattformsarbetare ska anses ha ett anställningsförhållande. I ursprungsförslaget fem kriterier där minst två skulle vara uppfyllda för att det skulle räknas som ett anställningsförhållande. Dessa kriterier är nu borttagna. Medlemsländerna ska själva få avgöra, något som välkomnas av biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg som ansåg att tidigare versioner av direktivet hotade den svenska modellen, där parterna gör upp om villkoren på arbetsmarknaden. 

Det slutliga direktivet har fått kritik för att det i praktiken inte innebär någon förändring när det gäller rätten till anställning. Bland andra organisationen Gigwatch menar att direktivet kommer att få liten effekt i Sverige eftersom plattformsarbetarna har det EU kallar ”falska egenanställningar” och inte omfattas av arbetsrättslig lagstiftning. 

Magnus Falk, ansvarig för Transports samhällspolitiska enhet, säger till Dagens Arena att förslaget är urvattnat eftersom de gemensamma kriterierna för vem som räknas som anställd är borttagna.