EU-dom kan betyda ny chans för föräldrar

Hemma fanns ett barn med grav funktionsnedsättning. I tunnelbanan i Rom arbetade mamman som stationsoperatör. Hon hade fått vissa anpassningar, för att kunna tillgodose barnets behov. Men arbetsgivaren krävde att hon skulle återgå till ordinarie arbetstider. Hon vägrade och blev uppsagd.

Målet hamnade till slut i EU-domstolen. I september konstaterade domstolen att arbetsgivaren diskriminerade mamman genom att inte bevilja henne anpassningarna. Men överlät till den nationella domstolen att bedöma vad som var rimliga anpassningar.

EU-domen innebär att arbetsgivaren behöver anpassa arbetet också när det gäller en anhörig till en person med funktionsnedsättning. Fortfarande är det ovisst vad domen betyder i Sverige, förklarar Mattias af Malmborg, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd.

Mattias af Malmborg Foto: LO-TCO Rättsskydd

– Det finns många oklarheter, inte minst att vård- och omsorgssystemet kan se annorlunda ut i Sverige än i Italien. Men min utgångspunkt är att om man inte får samhällets stöd, så blir man de facto diskriminerad av arbetsgivaren om denne vägrar att anpassa den anställdes arbete med hänsyn till barnets funktionsnedsättning.

Vad skäliga åtgärder från arbetsgivaren kan vara i Sverige är ännu oklart. Men en större arbetsplats kan förväntas behöva anpassa mer än en liten, enligt Mattias af Malmborg. Det italienska fallet gäller en anställd med ett barn med en allvarlig funktionsnedsättning.

Det återstår att se i vilken mån diskrimineringsförbudet även gäller i andra fall, exempelvis för barn med problematisk skolfrånvaro och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– Vi behöver få prövat vilka diagnoser det gäller. Måste det handla om liv och död? Eller kan det handla om att man skadar sig själv? Skadar sin framtid?, säger Mattias af Malmborg.

De föräldrar till hemmasittande barn som Allt om arbetsmiljö har pratat med löser som regel sin arbetssituation genom obetald ledighet, att säga upp sig för att studera på distans, starta eget eller liknande. Ett fåtal har kontaktat sitt fackförbund. Flertalet har barn med någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Domen ger nu ökade möjligheter för de föräldrarna att ställa krav på arbetsgivaren, menar Mattias af Malmborg.

– Steg ett är att beskriva problemet för arbetsgivaren – att det finns ett barn med funktionsnedsättning och att man behöver anpassningar. Om det inte ger framgång ber man facket om hjälp att förhandla, och man förhandlar med hänvisning till domen.

Mattias Malmborg tilllägger att det ytterst kan behövas en prövning i Arbetsdomstolen, men att det kan vara en tuff process.

– Det enda sättet att få fram en praxis är att vi får klargörande domstolsavgöranden.

Daniel Hjalmarsson, utvecklingsstrateg på Akademikerförbundet SSR, håller med.

Daniel Hjalmarsson Foto: Akademikerförbundet SSR

– Det är väldigt jobbigt att driva domstolsärenden för den drabbade. Men naturligtvis önskvärt att någon gör det.

Det händer att Akademikerförbundet stöttar föräldrar i dialogen med arbetsgivaren i liknande ärenden, berättar han.

– Det här är personer som far illa i arbetslivet. De har hög korttidsfrånvaro, behöver ofta gå ifrån med kort varsel. Det skapar skuld och skam, samtidigt som de riskerar att bli mindre omtyckta av sina kollegor. Det är en väldigt stark stress.