EU kritiserar Sverige för arbetsmiljöbrister

Vad det handlar om är de svenska regler som exempelvis innebär att Arbetsmiljöverkets förelägganden om åtgärder för att förbättra arbetsmiljön automatiskt förlorar sin verkan om arbetsgivaren ändrar rättslig status. Som vid en sammanslagning med annat företag. Då är arbetsgivaren inte längre skyldig att uppfylla krav som riktats mot det tidigare företaget.
Något förenklat kan man säga att reglerna gör att verkets beslut följer organisationsnumret, inte verksamheten. Bristerna i de arbetandes arbetsmiljö kvarstår, men kraven på åtgärder faller. Arbetsmiljöverket tvingas börja om från början, för att sedan rikta krav på åtgärder mot den nye arbetsgivaren.
Detta kan försena åtgärder som är nödvändiga för att skydda arbetstagarnas arbetsmiljö och därigenom beröva arbetstagarna ett fullgott skydd mot risker i arbetet, hävdar EU-kommissionen.

Enligt ramdirektivet om hälsa och säkerhet i arbetet (89/391/EEG) ska medlemsstaterna se till att det finns ändamålsenlig kontroll och tillsyn samt att arbetsgivare, arbetstagare och arbetstagarrepresentanter omfattas av de regler som behövs för att direktivet ska kunna genomföras i praktiken.
Och EU-kommissionen anser alltså inte att Sverige lever upp till unionens överenskommelser som ska ge arbetstagare fullgott skydd mot risker i arbetslivet,
När en EU-medlem inte sköter sina åtaganden så inleds en överträdelseprocess i tre steg. EU-kommissionens så kallade varningsbrev och motiverade yttranden är de första stegen i denna process.

Det första steget innebär att medlemsstaten får en formell underrättelse (varningsbrev) . Man har då två månader på sig att svara. Om ytterligare åtgärder krävs skickar kommissionen ett motiverat yttrande. Därefter har medlemslandet återigen två månader på sig att svara, men om kommissionen inte heller då anser att kraven är uppfyllda kan ärendet tas till EU:s domstol i Luxemburg.
I slutänden kan medlemslandet bli skyldigt att betala böter för att ha överträtt EU:s gemensamma direktiv.