Få ställs till svars för dödsfallen på jobbet

Det skulle göras underhållsarbeten på kalkugnen på Nordkalk i Luleå. Men ugnen var fortfarande varm och skållhet ånga och frätande kalk sköljde över fem personer. En ung man dog, en annan fick livshotande brännskador.

I mars förra året kom domen för den mycket omskrivna olyckan. En tidigare platschef vid Nordkalk dömdes till villkorlig dom och böter på 26 000 kronor. Domen är mycket ovanlig, visar uppgifter som Du&jobbet fått från Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Under hela förra året var det bara fyra arbetsplatsolyckor som ledde till att ansvariga fälldes personligen (se mer i faktarutan). I tre av fallen handlade det om dödsolyckor, i ett fjärde fall blev en kvinna förlamad. I samtliga fall har de inblandade dömts till villkorliga domar och böter. Fortfarande har ingen i Sverige någonsin dömts till fängelse för ett arbetsmiljöbrott.

Gemensamt för de aktuella fallen är att man kunnat slå fast att brister i arbetsmiljön orsakat olyckorna.

På stålföretaget SSAB:s område i Luleå har sammanlagt fem personer dött i arbetsplatsolyckor mellan 2011 och 2016. Olyckan på Nordkalk är en av dem.

Roger Forsberg, som jobbar på SSAB och är regionalt skyddsombud för IF Metall i Norrbotten, tror att arbetsmiljön skulle bli säkrare om fler arbetsmiljöansvariga fick personliga straff för svåra arbetsolyckor.

– Ja, det tror jag. Då hade man fått tänka till lite mer. Problemet i dag är juridiken. Ansvaret hamnar ofta på en högre nivå, det borde finnas en juridiskt ansvarig på en lägre nivå som har bättre insyn i verksamheten, säger han.

Genom ett antal förändringar i lagtexten är så kallad företagsbot sedan 2006 standardstraff vid de flesta arbetsmiljöbrott. Det främsta motivet är att det ofta är svårt och resurskrävande att slå fast vem på en arbetsplats som varit ansvarig för att en olycka kunde ske. Att lägga ansvaret på hela företaget anses som en mer effektiv straffåtgärd.

Du&jobbet har talat med tre av Sveriges mest rutinerade arbetsmiljöåklagare. Till skillnad från Roger Forsberg tror alla tre att systemet med företagsbot är ett mer kraftfullt redskap än personliga domar.

– Jag bedömer att antalet fällande domar blir större med företagsbot. Då räcker det att styrka brott, man behöver inte peka ut någon individ, säger Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Göteborg.

Samtidigt säger han att ett personligt ansvar för arbetsolyckor skulle kunna ha en större preventiv verkan.

– Men totalt sett tror jag att fördelarna med företagsbot överväger. På sikt tror jag att det gör arbetsmiljölagstiftningen mer effektiv.

Kollegan Kristina Falk Strand, chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Malmö, har en liknande åsikt.

– Vid arbetsmiljöbrott handlar det ofta om att man slarvar och genar lite. Även om det kan vara medarbetarna som slarvar så har alltid företaget ett ansvar för att det finns tillräckliga skyddsanordningar och att rutiner följs. Och det är företaget, inte enskilda personer, som kan spara pengar om det slarvas med säkerheten. Därför drabbar en företagsbot bättre.

Företagsbot är standardstraffet exempelvis vid vållande till kroppsskada, vilket är den vanliga rubriceringen om man skadat sig på jobbet. Vid lägre bötessummor dömer åklagaren ut straffbeloppet direkt utan att blanda in en domstol. Men om en person dött på jobbet, och åklagaren bedömer att arbetsgivaren genom brister i arbetsmiljön orsakat dödsfallet, hamnar fallet i regel i domstol.

Men även i domstolarna är det främst företagsbot som döms ut. Att en chef, som på Nordkalk, döms personligen är ytterst sällsynt. Under de senaste fyra åren är det bara 30 olyckor som lett till att chefer, vd:ar eller arbetsledare dömts i domstol för arbetsmiljöbrott.

Det kan jämföras med att drygt 180 personer i Sverige dött på jobbet under samma tidsperiod. Anledningen är främst att arbetsmiljöbrotten är så kallade oaktsamhetsbrott, att det inte finns någon avsikt att någon ska skadas eller dö.

– Domstolarna är väldigt försiktiga med att ställa någon personligen till ansvar för arbetsmiljöbrott. Det handlar i stort sett alltid om oaktsamhetsbrott och där ställer domstolarna höga krav, säger Kristina Falk Strand.

Är det för höga krav?

– Det är svårt att säga. Men när det gäller arbetsmiljöbrott är det inte livsstilskriminella människor det handlar om, inte personer som ständigt återfaller i brottslig verksamhet. Därför tror jag att domstolarna är extra försiktiga.

Under de fyra senaste åren kan man också se att det sammantagna antalet domar i arbetsmiljömål minskat tydligt. En förklaring till det är systemet med sanktionsavgifter som infördes 2015. Sanktionsavgiften från Arbetsmiljöverket ersätter den rättsliga processen för mindre arbetsmiljöbrott där man tidigare kunde dömas till böter av en domstol.

Mikael Syk, enhetschef och jurist på Arbetsmiljöverket, tycker att den nya avgiften fungerat väl.

– Sanktionsavgifterna innebär att vi kan agera snabbare. Tidigare hann många av dessa brott bli preskriberade eftersom preskriptionstiden är två år för bötesstraff.

FAKTA/Färre fälls personligen
Antalet fällande domar i arbetsmiljömål (personligt ansvar och företagsbot):
2017 – 61
2016 – 62
2015 – 90
2014 – 108

FAKTA/Antalet domar där inblandade dömts till personligt ansvar i arbetsmiljömål:
2017 – 4
2016 – 6
2015 – 13
2014 – 7
Källa: Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål

FAKTA/Dessa fyra olyckor ledde till att personer fälldes personligen för arbetsmiljöbrott  2017

STOLPE DÖDADE. Instruktör på kursgård i Mellansverige dömdes för arbetsmiljöbrott, vållande till annans död, när en 23-årig kursdeltagare dog i samband med att en kraftledningsstolpe föll till marken. Instruktören dömdes till 60 dagsböter, kursgården till en miljon i företagsbot. Både instruktören och kursgården har senare friats i hovrätten.

DOG AV BRÄND KALK. En ung man dog och en annan fick allvarliga brännskador när sammanlagt fem personer översköljdes av bränd kalk. En tidigare platschef vid Nordkalks kalkugn i Luleå dömdes för grovt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död och vållande till kroppsskada till villkorlig dom och böter på 26 000 kronor. Företagsbot på tre miljoner.

OMKOM I RAS. En ägare till ett entreprenadföretag i Skåne dömdes till villkorlig dom för arbetsmiljöbrott sedan en av hans anställda dött i samband med ett ras vid ett schakt där ägaren själv var med och grävde. Enligt rätten hade man grävt för branta kanter på schaktet.

FÖRLAMAD NÄR TRÄD FÖLL. Tre män vid ett skogsbolag i Uppland, vd:n, en anställd och en inhyrd, dömdes efter att man fällt ett träd som föll över en kvinna på en camping. Kvinnan förlamades från bröstet och nedåt. Männen dömdes till villkorliga domar och 60 dagsböter var. Företaget fick en företagsbot på 800 000 kronor.