”Få vill bli tröstade av en AI”

Hur påverkar AI arbetsmiljön?
– Det finns väldigt lite empirisk forskning om det. Men vissa saker går att hämta från forskning om automatisering och arbetsmiljö. I automatisering används programvara där a följer b i ett logiskt träd, medan AI lär sig allt eftersom. Skillnaden är ibland inte så stor när det gäller människans upplevelse av systemet.

Vad finns det för lärdomar?
– Att slippa rutinmässiga uppgifter kan vara en vinst, men så har vi automatiseringsparadoxen. Ju mer automatisering, desto mindre aktiv blir människan. Men om något går snett behövs en otrolig kompetens och erfarenhet från människan. Det gäller att skapa trivsel i arbetet, göra det utvecklande och intressant. Risken är annars att man bygger ut människan ur loopen, samtidigt som det i kritiska situationer behövs en kompetent person.

– En annan lärdom är att det är svårt att uttala sig om teknik och framtid. Det kan bli väldigt fel. Och ibland går det fort, när jag skrev min ansökan om forskningsmedel var inte Chat GPT lanserad. Jag visste inte att jag skulle ligga så i tiden!

Vilka branscher kommer att påverkas mest?
– Tidigare har man främst talat om jobb där man hanterar stora mängder data på ett rutinmässigt sätt och enkla, repetitiva uppgifter. Men nu ser vi att även kreativa yrken påverkas. Ekonomiskt finns det också mycket att vinna på att ersätta någon som mig, en professor. Så det kanske är bättre att fråga vilka som påverkas minst. Kontaktyrken som vård, skola, omsorg blir svåra att ersätta. Mina kollegor robotforskarna säger att det är svårast att få roboten att göra sådant som att stå upp, sätta sig, servera en kopp kaffe. AI passar heller inte för känslomässigt arbete, få vill bli tröstade av en AI.

Finns det något skräckscenario?
– Genom AI går det att samla in stora mängder data om befolkningen på en nivå som kan bli kränkande. Känslan av osäkerhet kan också öka. Hur ska vi veta hur vårt framtida arbete kommer att se ut och vad som krävs av en organisation? Vi har även säkerhetsfrågan. Det sker redan attacker mot system som innehåller data om invånarna.

– En uppenbar risk är att AI ökar diskriminering, eftersom den lär sig av de data vi ger den och de kan vara fulla av våra fördomar. AI fattar inte beslut inom vården, men den kan komma med rekommendationer som är helt uppåt väggarna. Om AI ser att män som får avancerad vård efter hjärtinfarkter blir friska, medan kvinnor som skickas hem inte blir det, skulle den kunna dra slutsatsen att det bara är männen som ska få vård, till exempel. Men det är vi som påverkar utvecklingen så vi måste engagera oss för att motverka riskerna. Vi behöver jobba mycket mer med etiska frågor och likavillkorsfrågor.

Berätta om era nya forskningsprojekt!
– Det ena handlar om hur automatisering och AI påverkar arbetsmiljön för markpersonal på flygplatser. Vi ska ge rekommendationer för hur ny teknik ska användas. Det är ett samarbete med TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd.

– I det andra projektet gör vi fältstudier i tre branscher för att undersöka hur arbetsengagemanget påverkas. It-branschen och programmerare är valda för att de är early adopters – men de har hög tolerans mot problem med användbarhet så allt är inte överförbart till andra branscher. Sedan tittar vi på metallindustrin och lantbruket. Alla känner kanske inte till det, men bönder ligger i framkant när det gäller teknik. Det ska bli enormt spännande!