FK: Flera orimliga siffror om sjukskrivning
RAPPORT Överraskande många säger att deras sjukskrivning beror på arbetet. Och 17 procent anser att de skulle ha kunnat börjat arbeta snabbare om de fått rätt hjälp. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

Text : Karin Nilsson
Publicerad: 2024-10-28

Att så många som två tredjedelar av de närmare 4 200 som svarat på Försäkringskassans frågor, skulle säga att deras arbete har bidragit till sjukskrivningen förvånade Cecilia Eek, projektledare på Försäkringskassan, som skrivit rapporten.
– Det överraskade och förvånade oss att andelen var så hög. Den är dessutom ännu högre för de med psykiatriska diagnoser. Där är det nästan alla.
Cecilia Eek tillägger att svaren visar att arbetsplatsen har stor betydelse men hur stor kan inte rapporten besvara.

– Det här betyder inte att arbetet är den huvudsakliga orsaken och inte heller den enda. Det kan finnas andra orsaker som är ännu viktigare. Men det visar tydligt att arbetsgivaren har en viktig roll för att motverka sjukskrivningar och även för att få tillbaka de sjukskrivna.
Det är viktiga, användbara och till viss del väntade resultat, som återfinns i Försäkringskassans nya rapport om hur sjukskrivna upplever stödet och rehabiliteringen från både arbetsgivaren, sjukvården och Försäkringskassan. Försäkringskassan ställde under förra hösten och vintern frågor till anställda som varit sjukskrivna i ungefär ett halvår. De delades in i tre olika grupper: sjukskrivna för någon form av psykiatrisk diagnos som ångest eller stress, sjukskrivna för besvär med rörelseorganen och sjukskrivna för andra diagnoser som till exempel cancersjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar.
Svaren skiljer sig åt mellan grupperna.
Av de med psykiatriska diagnoser upplever 86 procent att arbetet har bidragit till att de är sjukskrivna. Av de med besvär med rörelseorganen är det något färre, 64 procent, och av de med övriga diagnoser ännu färre, 36 procent. I alla tre grupper uppges att stress och hög arbetsbelastning har bidragit.
De som är sjukskrivna för psykiatriska diagnoser uppger fler olika orsaker till att det är svårt att komma tillbaka till arbetet, visar rapporten. 44 procent svarar att problem i privatlivet försvårar. Flera uppger att de vill och skulle behöva byta arbetsplats, att problemen som bidragit till sjukskrivningen finns kvar på arbetet och att arbetsgivaren inte vill att de ska komma tillbaka.
– Det här är viktiga resultat. Vi ser att det är en komplex bild bakom sjukskrivning för psykiatriska diagnoser. Det kan vara många olika saker i livet som bidrar, säger Cecilia Eek.
21 procent av de med psykiatriska diagnoser anger att kränkande särbehandling och konflikter har bidragit till att de är sjukskrivna. Hur ser du på det?
– Det är en orimligt hög siffra om man tänker på vad man vill ha för arbetsmiljö på sin arbetsplats. Men man får komma ihåg att det här inte är en femtedel av alla de som är sjukskrivna utan en femtedel av de som varit sjukskrivna länge.
I den här gruppen är det också fler än i de två övriga som uppger att de har pratat med sin arbetsgivare om vilket stöd som de behöver, och också får anpassning på sin arbetsplats, visar rapporten. Även handläggarna på Försäkringskassan är mer aktiva i dessa ärenden. Skillnaden kan bero på att sjukskrivna för psykiatriska diagnoser oftare jobbar deltid och att de hade börjat att komma tillbaka till arbetet när de svarade på frågorna från Försäkringskassan, enligt Cecilia Eek.
Men när Försäkringskassan ställer frågor om de sjukskrivna får det stöd som de anser att de behöver är det inte längre någon skillnad mellan diagnosgrupperna. Att få stöd är alltså inte alltid lika med att få det stöd som den sjukskrivne önskade, visar rapporten.
Personer med besvär i rörelseorganen uppger oftare än de övriga att deras arbetsgivare inte har gjort någon anpassning. Vad det beror på är inte en fråga som rapporten har svar på, men något som Cecilia Eek skulle vilja veta mer om.
– Vi vet inte riktigt vad de här beror på. Men om du har fått förslitningsskador handlar det förmodligen om ett arbete där du är på plats och jobbar fysiskt. Det är troligen svårare att anpassa jämfört med att göra det möjligt att arbeta hemifrån eller ändra arbetstider för en person som är sjukskriven med en psykiatrisk diagnos. De här personerna kanske fortfarande är helt sjukskrivna eller så finns det bakomliggande orsaker som vi inte känner till – man skulle vilja borra djupare. I den här gruppen är arbetstagarna oftare äldre, de har mer sällan en eftergymnasial utbildning och har en annan typ av arbete.
Rapporten visar att Försäkringskassan behöver göra mer. Av samtliga svarande säger 64 procent att de har fått det stöd som de behöver av sin arbetsgivare, medan 21 procent inte tycker att de har fått vad de behöver.
– Det här är en viktig grupp för oss att fokusera på och prioritera. Vårt ansvar är att se till att de sjukskrivna får den rehabilitering som de behöver. Vi behöver hjälpa till och kontakta arbetsgivare och informera om deras ansvar, fråga vad de har gjort och hjälpa till att hitta lösningar, säger Cecilia Eek.
Det är en orimligt hög siffra om man tänker på vad man vill ha för arbetsmiljö på sin arbetsplats.
- Cecilia Eek
Det finns även en grupp sjukskrivna som uppger att de inte har fått någon anpassning alls av sin arbetsplats. Hälften av dem säger att det inte har behövts eller att de fortfarande är för sjuka. Flertalet av dem återfinns bland de som är sjukskrivna för andra diagnoser som cancer-, och hjärt- och kärlsjukdomar. Den andra hälften säger att de hade behövt men inte fått.
– Där finns det arbetsgivare som inte har gjort vad de ska utifrån sitt ansvar, påpekar Cecilia Eek.
Även hälso- och sjukvården skulle kunna göra mer. 17 procent, av de svarande, menar att de hade kunnat komma tillbaka till arbetet snabbare om de fått bättre och tidigare vård och behandling. Andelen är högre bland personer med besvär i rörelseorganen, 26 procent. En stor förlust för både individen och samhällsekonomin, påpekar Cecilia Eek, med ett förbehåll.
– Det är deras upplevelse. Men det är en hypotetisk fråga som är svår att besvara för de sjukskrivna. Det är inte säkert att hälso- och sjukvården skulle göra samma bedömning.
Hon tillägger:
– De som svarat uppger att väntetider i vården är ett problem, att de själva behöver driva på och ha koll på vad det finns för behandlingar.
Rapporten som Försäkringskassan tagit fram nu är den tredje av fyra med fokus på sjukskrivningsprocessen. Resultaten ska diskuteras med arbetsgivare, hälso- och sjukvården och internt på Försäkringskassan med syftet att klargöra vad som behöver göras för att de sjukskrivna ska få det som stöd som de har rätt till och som de behöver. En slutrapport kommer i vår. Cecilia Eek är särskilt nöjd med den här delrapporten.
– Det här är en grupp som sällan får komma till tals och det var närmare tjugo år sedan en liknande studie med så många svaranden gjorts. Här finns väldigt viktiga resultat för oss att ta vidare och vi har flera uppföljande studier på gång.
Läs hela Försäkringskassans rapport här:
Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.