Fler anmäler en kollega

Förra året anmäldes 325 arbetsolyckor som orsakats av hot och våld mellan anställda till Arbetsmiljöverket. Det är en ökning med 146 procent på fem år.

Pär Axelsson, utredare på verket, tror att det finns flera skäl till att hot och våld mellan anställda ökar.

Pär Axelsson Foto: Erik Viktor Lundqvist

– Det kan bland annat handla om hög och ojämn arbetsbelastning. Upplever man ojämlikheter på en arbetsplats kan det trigga i gång konflikter, säger han.

Vilken slags hot och våld det rör sig om har Arbetsmiljöverket inga uppgifter om.

– Men det kan handla om allt från subtila kommentarer till att ge sig på arbetskamrater med tillhyggen och knivar. Hela spektrat finns, säger Pär Axelsson.

Han konstaterar också att statistiken inte är fullständig och att en anledning till att siffrorna går upp kan vara ökad benägenhet att anmäla incidenter.

– Men vi ska ta statistiken på allvar. Siffrorna är en indikation på att vi behöver göra mer, säger han.

Det är, enligt honom, en del av en arbetsgivares utrednings- och uppföljningsarbete att ta reda på vad ökningen beror på.

– Det här är ett arbetsmiljöproblem. Trygghet och säkerhet på jobbet är ingen förmån, det är en rättighet. Arbetsgivarna ska göra allt de kan för att anställda ska vara trygga på jobbet.

Hot och våld mellan kollegor påverkar arbetsmiljön på hela arbetsplatsen, inte bara de som är direkt utsatta, framhåller Pär Axelsson.

– Det skapar en otrygghet, tankar på att det kan hända igen.

Är arbetsgivarna tillräckligt bra på att undersöka risker mellan kollegor?

– Man är kanske inte så bra på att uppmärksamma det på ett korrekt sätt. Då skulle det inte förekomma i den utsträckning det gör, säger Pär Axelsson.

Genom sin tillsynsverksamhet kan Arbetsmiljöverket också ställa krav på att arbetsgivaren åtgärdar problem i arbetsmiljön.

– Jag gissar att det har förekommit. Tyvärr förekommer hot och våld mellan medarbetare så pass ofta, att det är värt att titta på från vårt håll. Särskilt om det har fått allvarliga konsekvenser, säger Pär Axelsson.

Kriminalvården är den bransch som är värst drabbad av hot och våld mellan anställda, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Under perioden 2021 – 2025 kom det in 109 anmälningar till verket.

– Att bli hotad eller utsatt av kollegor är rent ut sagt för jävligt. Det hör inte hemma på en arbetsplats, säger Christer Hallqvist, ordförande för Seko i Kriminalvården.

Christer Hallqvist Foto: Privat

Han sitter med i Personalens ansvarsnämnd, Pan, och är inte förvånad.

– Vi har fått upp ärenden där kollegor ger sig på kollegor, säger han och berättar om ett fall där en anställd tryckte upp en kollega mot väggen inne i en hiss. I ett annat ärende slog en anställd ett vakthavande befäl på hennes namnbricka, så att hon fick ett rejält blåmärke.

Enligt Frida Thorell, hr-chef inom Kriminalvården, handlar en stor andel av anmälningarna om situationer där anställda har blivit skadade i samband med den nödvärnsträning som finns i Kriminalvårdens kärnverksamhet.

Hon konstaterar att antalet fall med hot mellan kollegor har ökat de senaste åren. Men eftersom personalstyrkan har ökat kraftigt har fallen, procentuellt sett, minskat, enligt henne. Och antalet ärenden om våld mellan medarbetare som Kriminalvården har utrett minskade från elva 2023 till sex förra året, enligt henne.

Frida Thorell Foto: Foto: Agnes Thorell

– Utvecklingen ser positiv ut. Antalet ärenden har minskat, trots att antalet medarbetare nästan har fördubblats de senaste fem - sex åren, säger Frida Thorell.

Hon är samtidigt tydlig med att hot och våld inte tolereras inom Kriminalvården.

– Varje situation är oacceptabel. Hot, våld och trakasserier mellan personal ska inte förekomma. Där har vi en nolltolerans. Man ska vara trygg på sin arbetsplats, säger hon.

Frida Thorell tror att en anledning till att det förekommer hot och våld mellan medarbetarna är hög arbetsbörda.

– Vi har dubbelbeläggning av klienter. Trycket på varje medarbetare i vardagen blir allt tuffare. Då ökar risken för att medarbetare skaver på varandra.

En annan förklaring kan, enligt henne, vara att när Kriminalvården expanderar kraftigt är arbetsgrupperna inte så vana vid att arbeta tillsammans.

– Man vet inte alltid var man har varandra i vardagen. Då händer det att vissa höjer rösten och blir oense. Och en del går över gränsen, säger Frida Thorell.

När personalgrupper inte har jobbat ihop så länge, ökar risken för hot och våld mellan medarbetare, anser även Christer Hallqvist på Seko.

– I dag vet du knappt vem du jobbar med nästkommande dag. Jag tror att det som skapar de största konflikterna är när någon frångår de rutiner som finns, inte följer regelverket.

Han berättar att vissa av rädsla undviker konflikter med de intagna, medan andra tar konflikterna.

– I stället för att säga till en kollega som till exempel inte följer reglerna blir det hot, gräl och i värsta fall våldshandlingar.

Christer Hallqvist tror att den snabba utbyggnaden av kriminalvården gör att det ibland blir felrekryteringar. Och att det kan öka risken för hot och våld mellan kollegor. Den uppfattningen delar Frida Thorell.

– Med det tempo vi har i rekryteringen, för att vi är tvungna, kan vi ha anställt personer som inte fullt ut delar vår värdegrund, eller kanske inte mår eller fungerar bra i arbetsmiljön.

Frånvarande chefer, som ägnar sig för mycket åt administration på annan plats, är något annat som kan bidra till situationen, enligt Christer Hallqvist.

– I en organisation med frånvarande chefer får du informella ledare som styr och börjar ställa krav på sina kollegor. Det kan också leda till konflikter.

Frida Thorell håller med om att cheferna är tyngda av administration – som rekrytering och budgetering,

– Men de gömmer sig inte bakom administrationen. Det är deras arbetsuppgifter. Och det kliver absolut fram individer som tar ett ansvar för det som ska göras i vardagen och blir en slags informell ledare. Men min bild är att de flesta av dem är otroligt duktiga och gör ett jättebra jobb, säger hon.

Hot och våld mellan anställda påverkar inte bara de anställdas arbetsmiljö, det leder också till en sämre kriminalvård, enligt Sekos Christer Hallqvist.

– Om det är osämja i gruppen hamnar fokus på gruppdynamiken i stället för på arbetsuppgifterna. Det betyder att de intagna tar över avdelningarna mer och mer. Den yttersta konsekvensen är att det kan bli ett upplopp, säger han.

För att komma till rätta med problemet efterlyser Christer Hallqvist ett tydligt ledarskap av närvarande chefer.

– Det blir lugnare på avdelningarna när någon är ansvarig för den dagliga driften och har koll på det mesta.

Frida Thorell berättar att vad som ska ingå i chefsrollen nu ses över.

– Att ha någon som ansvarar tydligare för det operativa arbetet efterfrågar nog de flesta, säger hon.

Men det pågår inga särskilda insatser för att hantera hot och våld mellan kollegor inom Kriminalvården.

– Just nu kan vi inte se något specifikt mönster för var problemet sitter. Och jag tycker nog ändå att det arbetsmiljöarbete som pågår innefattar den typen av frågor.

Som exempel anger hon när cheferna, i samband med apt-möten, tar upp hur anställda ska bete sig mot varandra.

– Där kan vi säkerställa att vi når så många vi bara kan. Vi är ju över 20 000 anställda, säger Frida Thorell.