Fler får högre straff för arbetsmiljöbrott
STRAFF 17,4 miljoner kronor i företagsbot – det är den hittills högsta företagsbot som dömts ut för arbetsmiljöbrott efter de nya reglerna 2020. Samtidigt vill åklagarna höja de så kallade sanktionsvärdena – det kan ge fler förhöjda böter framöver.
Text : Karin Nilsson
Publicerad: 2025-09-19
Även stora företag skulle få kännbara böter efter arbetsmiljöbrott. Det var tanken när lagen om företagsbot ändrades och nya regler började gälla 2020.
Enligt uppgifter från Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema, var det genomsnittliga värdet av lagföringar med företagsbot 295 000 kronor under 2021. Det högsta kravet var 3 miljoner kronor. Men nu börjar effekten av lagen att synas både i åklagarnas krav och i domstolarna.
I början av sommaren dömdes Billerud Korsnäs Skog & Industri Aktiebolag att betala 17,4 miljoner kronor i företagsbot efter att en arbetstagare förgiftats av svavelväte och avlidit på sin arbetsplats den 30 april 2023. Det är den högsta företagsboten hittills efter ett arbetsmiljöbrott. Utan de nya reglerna hade företagsboten stannat på 2,9 miljoner kronor.
– Det var detta som lagstiftaren hade i åtanke. Det ska vara lika kännbart för både stora och små. Det ska svida på samma sätt för alla. För det stora företaget är det annars som att företagsboten efter en dödsolycka bara fladdrar till i dagskassan, säger Jörgen P Lindberg, vice chefsåklagare och tillförordnad kammarchef på Rema.
Enligt lagändringen ska större företag betala en högre företagsbot för de grövre brotten. Företagens betalningsförmåga, antalet anställda och eventuell börsnotering avgör. Exempelvis kan bolag som haft mer än 50 anställda de senaste två åren räknas som större. Uppgifterna går att hitta i företagens årsredovisning.
För att den förhöjda företagsboten ska användas krävs dessutom att arbetsmiljöbrottet har ett så kallat sanktionsvärde på minst 500 000 kronor. Värdet beror på arbetstagarens skador. Värre skador ger ett högre värde. Men värdet beror också på hur stora brister som funnits på arbetsplatsen och om arbetsgivaren begått liknande arbetsmiljöbrott tidigare. Har arbetsgivaren tagit stora risker eller varit medveten om att riktlinjer inte följts kan brottet räknas som grovt. Det ger ett högre sanktionsvärde än annars.
– Förhöjda företagsböter kommer i första hand att gälla för dödsolyckorna, eftersom vi då vet direkt att sanktionsvärdet är över 500 000 kronor, minst en miljon kronor, men ofta mer, säger Jörgen P Lindberg.
Åklagarna på Rema har själva tagit fram riktlinjer för sanktionsvärdena för att avgöra hur hög företagsbot som ska krävas efter ett arbetsmiljöbrott, förklarar Jörgen P Lindberg och berättar att riktlinjerna blivit praxis genom att de använts i domar från Högsta domstolen.
Carl-Gunnar Fridolfsson, chefsåklagare på Rema, är den som hittills krävt den högsta boten. Han åtalade Billerud Korsnäs efter dödsfallet på Frövi bruk. Han anser att kriterierna för att fastställa att det skulle krävas förhöjd företagsbot var tydliga. Efter det togs en multiplikatorfaktor fram, som beror på bolagets finansiella ställning. Faktorn kan vara högst 50. För Billerud blev faktorn 6, förklarar Carl-Gunnar Fridolfsson.
– Sedan multiplicerade vi sanktionsvärdet med den faktorn och då landade vi på företagsboten 17,4 miljoner kronor.
Eftersom brottet var grovt låg sanktionsvärdet på 3 miljoner – väl över gränsen för förhöjd företagsbot. Carl-Gunnar Fridolfsson påpekar att det faktum att arbetsmiljöbrottet var grovt inte i sig har något att göra med reglerna kring förhöjd företagsbot, men att det påverkar storleken på den slutgiltiga företagsboten.
– Det är en faktor som höjer sanktionsvärdet.
Han förklarar också varför han anser att brottet var grovt:
– Någon i ledande ställning i bolaget har vetat om de här omständigheterna som skulle kunna leda till att någon faktiskt dog. Det är anmärkningsvärt. Själva försummelsen är också av allvarligt slag och svavelväte är en livsfarlig gas.
Även Carl-Gunnar Fridolfsson ser positivt på de nya reglerna.
– Det här är en jättebra förändring för att stora och små företag ska behandlas lika. Genom att använda en multiplikator så blir det lika kännbart.
Han tillägger:
– Den här möjligheten har inte funnits så länge. Men vi ser allteftersom att det blir fler och fler förhöjda företagsböter.
Foto:
De tre högsta förhöjda böterna
- 17,4 miljoner kronor dömdes ut i tingsrätten i juni i år efter ett dödsfall. Krävdes av Billerud Korsnäs Skog och Industri. Utan förhöjning hade företagsboten stannat på 2,9 miljoner kronor.
- 14 miljoner kronor, krävdes av Södra Skogsägarnas ekonomiska förening i februari 2024, efter dödsfall. Utan förhöjning - 2 miljoner kronor.
- 4,5 miljoner kronor krävdes av Bravida Sverige i juni i år efter att en arbetstagare dött. Utan förhöjning - 1,5 miljoner kronor.
Kungliga Operan, Logent AB och ATA Timber AB följer sedan. De har betalat 3 miljoner kronor vardera i förhöjda företagsböter efter dödliga händelser på arbetet. Böterna har godkänts genom strafförelägganden. Uppgift om botens storlek utan höjningen saknas.
Alla bolagen ovan har erkänt brott och storleken på företagsboten. Genom sin kommunikationsdirektör sa Billerud Korsnäs till Allt om arbetsmiljö att de godtog åklagarens krav.
Källa: Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål och domarna och strafföreläggandena.
Anders Lorentzon är en av få advokater som bara arbetar med arbetsmiljöbrott. Han har företrätt både Billerud och Bravida, två av de bolag som hittills krävts på förhöjda böter. Han tycker att de nya reglerna fungerar väl och har hittills inte varit med om att det blivit några diskussioner kring åklagarnas beräkningar om vad som är ett stort bolag. Han noterar också att de bolag han företrätt hittills alla har gått med på åklagarens krav.
– Generellt har det inte med beloppet att göra. Uppfattar bolagen att de hade kunnat göra mer så accepterar de. Bolagen har försökt att göra sitt bästa och tycker alla i grunden att det är ett misslyckande om någon skadas eller i värsta fall dör.
Hur stora belopp och hur många förhöjda företagsböter som kommer att dömas ut framöver går inte att säga, enligt vice chefsåklagare Jörgen P Lindberg. Under förra året krävde Rema in företagsböter på totalt 54 miljoner kronor, varav huvuddelen är arbetsmiljöbrott. Men en förhöjd företagsbot kan ha stor inverkan på beloppet, exempelvis är 14 miljoner av förra årets summa en företagsbot inkrävd från Södra Skogsägarna, påpekar Jörgen P Lindeberg.
– Om man ser till ärenden med företagsböter som vi lagförde 2024 så är det endast i 8 procent av fallen som sanktionsvärdet är 500 000 kronor eller högre. Det måste dessutom vara ett större företag för att förhöjning ska tillämpas. Så det är en förhållandevis liten andel ärenden som berörs.
Till och med mitten av juli har åklagarna bara krävt in förhöjd företagsbot i elva fall.
Du har tidigare sagt att du såg en risk för mer diskussioner i rättssalen kring hur allvarligt ett brott ska bedömas med hänvisning till att det får så stor effekt om straffvärdet är 500 000 kronor eller 499 000 kronor. Hur ser du på det nu när reglerna varit i bruk ett tag?
– Jag känner inte till om det varit några sådana diskussioner men den risken kommer alltid att finnas i och med att det spelar så stor roll hur högt straffvärdet är. För de allra starkaste företagen kan skillnaden avgöra om straffvärdet ska multipliceras med 50 eller inte, säger Jörgen P Lindberg och påminner om att maxbeloppet för en förhöjd företagsbot nu är en halv miljard kronor.
Åklagare Anders Gustafsson hade en av de första förhöjda företagsböterna på sitt bord. Han krävde förhöjd företagsbot av Axess Logistics efter en olycka i oktober 2020, dels med hänvisning till bolagets storlek och till att straffvärdet efter arbetstagarens skada var på en miljon kronor. Tingsrätten höll med honom men inte hovrätten. Hovrätten sänkte straffvärdet till 400 000 kronor vilket gjorde att någon förhöjd företagsbot inte längre var aktuell.
– Det blir ju en stor skillnad förstås. Men det är inbyggt i systemet, säger Anders Gustafsson.
Han försökte få Riksåklagaren att ta målet till Högsta domstolen för att få vägledning kring de nya reglerna. Men Riksåklagaren sa nej.
– Det hade varit värdefullt med ett uttalande från HD. Det skulle behövas. Det här är nya regler.
Även om de nya reglerna välkomnas av flera av åklagarna finns det mer kvar att förbättra. I en debattartikel påpekar Christer B Jarlås, åklagare på Rema, att systemet ännu är orättvist. Han lyfter bland annat att de nya reglerna bara gäller för sanktionsvärden på minst 500 000 kronor. Det betyder att när en arbetstagare skadat sig mindre allvarligt betalar det mindre företaget och det stora lika mycket. ”Det är inte rättvist på något sätt och egentligen helt omöjligt att argumentera för”, skriver Christer B. Jarlås och påpekar att ”… en liten verkstad fortfarande får samma belopp som ekonomiska jättar som t ex LKAB, Vattenfall eller Skanska”.
Jörgen P Lindberg menar ändå att dagens system är ett steg i rätt riktning och en mer rättvis tillämpning av regelverket än tidigare.
– Nu matchar summan bättre företagets betalningsförmåga. Jag tror att det gör att systemet blir mer trovärdigt.
Samtidigt ser han ett annat problem som påverkar storleken på företagsboten. Det handlar om att dagens sanktionsvärden togs fram 2011 och behöver ses över utifrån dagens penningvärde.
– Det här håller vi på att titta på nu.
Vad betyder det?
– Det betyder att vi då ändrar våra riktlinjer och höjer sanktionsvärdena. De ligger sedan till grund för våra yrkanden om företagsbot.
Betyder det att fler arbetsmiljöbrott kommer att kunna nå över sanktionsvärdet på 500 000 kronor och i så fall omfattas av de nya reglerna?
– Ja, så kan det bli.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
