Flera förslag mot arbetslivskriminalitet

Delegationen mot arbetslivskriminalitet påbörjade arbetet i september 2021. I måndags presenterade de sitt fjärde och sista betänkande på över 600 sidor. Enligt delegationen är det ett paket av åtgärder som bedöms stärka den svenska arbetsmarknadsmodellen. Syftet är att motverka att arbetstagare utnyttjas och att konkurrensen snedvrids.

– Arbetslivskriminaliteten är en väldigt viktig inkomstkälla för organiserad brottslighet. Det handlar om att utnyttja och exploatera utländska arbetstagare, sa Ola Pettersson, delegationens ordförande, och tidigare chefsekonom på LO, när han lämnade över slutbetänkandet till jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg.

Den kartläggning som delegationen har gjort i sitt slutbetänkande visar att det finns en tydlig koppling mellan arbetslivskriminalitet och organiserad brottslighet. Delegationen har särskilt granskat branscher där risken för arbetslivskriminalitet bedömts var stor som bygg, transport, restaurang, kroppsvård, städ och säsongsanställningar inom de gröna näringarna.

Enligt slutbetänkandet är det samma typer av problem som återkommer i alla branscher. Arbetsgivare utnyttjar arbetskraft genom att bryta mot lagar och avtal i arbetslivet för att minska sina kostnader och vinna konkurrensfördelar. Det kan handla om överträdelser av regler om arbetstid, semester och arbetsmiljö, samt om människohandel och människoexploatering. Eftersom problemen är så lika oavsett bransch är delegationens förslag till stor del branschöverskridande.

Delegationen listar en lång rad med förslag i sitt slutbetänkande. En ny lag om lön och andra ersättningar föreslås för utländsk arbetskraft med arbetstillstånd. Den ska gälla för arbetstagare som har haft ett arbetstillstånd som har förutsatt en viss nivå på bland annat lönen. Migrationsverket föreslås få rätt att kräva en sanktionsavgift av arbetsgivare som inte har tillämpat minst de villkor som har varit en förutsättning för tillståndet.

För att minska riskerna för arbetstagare utan tillstånd, papperslösa, föreslår delegationen att Diskrimineringsombudsmannen ska kunna föra deras talan i Arbetsdomstolen. På så sätt hoppas delegationen stärka lagen från 2013 om rätt till lön och annan ersättning för arbete som utförts av en utlänning utan rätt att vistas i Sverige. Delegationen föreslår också att personer ska kunna få ett tillfälligt uppehållstillstånd under processer om lön och ersättning.

Arbetstagarorganisationer som hjälper papperslösa att tillvarata sina rättigheter enligt lagen från 2013 ska också kunna få ett särskilt statsbidrag. Arbetsmiljöverket förslås pröva ansökningarna om bidraget.

Delegationen påpekar att det finns stora behov, inte bara hos myndigheter, av att få information om företag. Det kan handla om att företag vill kontrollera leverantörer och underleverantörer för att inte riskera att arbeta med oseriösa och kriminella aktörer. Det finns skäl att se över om uppgifter som i dag omfattas av sekretess i större utsträckning ska kunna lämnas ut till enskilda, resonerar delegationen.

Ett annat förslag från delegationen handlar om att det bör vara högre sanktionsavgifter för brott eller överträdelser som begås igen. Det föreslås eftersom aktörer inom arbetslivskriminalitet systematiskt bryter mot regelverken.

Välfärdssystemen behöver skyddas bättre, liksom kontrollen av att reglerna kring skatter och sociala avgifter följs. Näringsförbud för fler grunder än i dag bör också ses över liksom olika tillsynsorgans möjlighet att få ta del av utdrag ur belastningsregistret.

För att arbetet mot arbetslivskriminaliteten ska vara effektivt behövs också en tydlig styrning från regeringen av de myndigheter som ska samverka, att de som samverkar kan dela information, att det finns tillräckliga resurser och att de verktyg som finns används. Delegationen listar också flera förutsättningar för en effektiv kamp som mer kunskap, relevant och tillförlitlig statistik, uppföljning av kriminaliteten och utvärdering av de åtgärder som vidtas.

Läs hela slutbetänkandet här: