Föräldrars situation ett dolt problem

Omkring 19 000 skolbarn i Sverige klarar inte av att gå till skolan. De är så kallade hemmasittare och är hemma mer än vad de är i skolan. Det visar en undersökning av frånvarodata från ett femtiotal kommuner som gjorts av Föräldranätverket Rätten till Utbildning. Undersökningen genomfördes i augusti i år. Enligt tidigare uppskattningar från kompetenscentrumet KIND vid Karolinska Institutet har ungefär tre fjärdedelar av de barnen en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, npf. Omvänt drabbar problematisk skolfrånvaro en fjärdedel av alla barn som har npf, enligt en undersökning från Riksförbundet Attention, 2023.

Samtliga hemmasittande barn har föräldrar som ofta får svårt att klara av sitt arbetsliv. Det konstaterar Ulrika Husmark, sakkunnig i diskriminering och inkludering på fackförbundet Akavia, vars medlemmar är akademiker.

– Stöd och anpassningar fokuserar på barnens behov, man tar inte hänsyn till att föräldrarna har jobb att sköta. Det här är en fråga som är dold, och som är jätteviktig, säger Ulrika Husmark.

I en ny rapport har fackförbundet undersökt hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning har det i arbetslivet. Rapporten fokuserar inte på hemmasittarnas föräldrar men föräldrar till barn med funktionsnedsättning möter liknande svårigheter på jobbet oavsett orsak. Rapporten presenteras efter nyår och visar att drabbade familjer faller mellan stolarna.

Förra hösten ställde Akavia följdfrågor till sina medlemmar om barn med funktionsnedsättning i sin löneenkät. Det öppnade dammluckorna.

– Vi fick så mycket positiv respons, medlemmar kände sig sedda och uttryckte tacksamhet, trots att vi ännu inte gjort något för dem. När vi sedan sökte tolv personer till en fokusgrupp fick vi in anmälningar från över 70 personer, berättar Ulrika Husmark.

När hon fick idén till undersökningen möttes hon först av en del frågor internt: Vad har barnens funktionsnedsättning med föräldrarnas jobb att göra?

– Så jag fick börja med att förklara. Det handlar om att förbereda och ta möten dagtid med vård, skola, omsorg, kommunen och olika myndigheter, sitta i telefonköer för att beställa mediciner och hjälpmedel, rycka ut vid krissituationer. Utbilda sig – också på dagtid – om vad barnet behöver, och samtidigt hitta tid för egen stresshantering.

Det blir för föräldrarna oerhört stressfyllt, och många har uppgett att de är utmattade, tillägger Ulrika Husmark.

– Den lösning som finns är att man blir sjukskriven från jobbet fast det är på hemmaplan problemet finns. Och från hemmet kan man inte bli sjukskriven. Förälderns läkare kan heller inte råda över att barnet får bättre anpassningar i skolan.

Det som framför allt har efterfrågats från medlemmarna via undersökningen är högre grad av flexibilitet i fråga om arbetstider, samt möjlighet att arbeta hemifrån.

– Det hemarbete vi började med under pandemin var en lättnad för många. Men nu kallar många arbetsgivare tillbaka anställda. Man ska ofta jobba från kontoret tre dagar i veckan, och det görs inga undantag. Det blir problematiskt för den här gruppen, säger Ulrika Husmark.

Något annat hon ser i undersökningen, är att föräldrar som har barn med funktionsnedsättning verkar obenägna att byta arbete, så länge det fungerar någorlunda väl på arbetsplatsen.

– Dels söker de inte förändringar i livet, de har fullt upp. Men de är också oroliga att det ska bli sämre förståelse på en ny arbetsplats. Så fastän de skulle vilja ha andra arbetsuppgifter, en annan lön, karriärmöjligheter, så avstår de.

Det skapar inlåsningseffekter, påpekar Ulrika Husmark.

– Vi ser det som beklagansvärt. Det är sårbart för såväl arbetsmarknad som individ. Kompetensen sprids inte på arbetsmarknaden, och för individen uppstår svårigheter om hen blir uppsagd efter att ha varit för länge på samma arbetsplats, utan att ha fått erfarenhet av olika branscher och arbetsuppgifter.

På utbildningsförvaltningen i Stockholms stad tror personalchefen Petra Nergårdh att cheferna och de anställda har relativt god kunskap och erfarenhet om hur hemsittarnas föräldrar har det.

Petra Nergårdh foto: Liza Simonsson

– De flesta anställda här jobbar i skola. Det ingår i arbetet att följa upp skolfrånvaro och snabbt få kontakt med elever och vårdnadshavare om något ser oroväckande ut. Vårt fokus är eleven, men vårdnadshavaren har en oerhört viktig roll. Så på våra arbetsplatser tänker man en del omkring detta.

Men det är inte detsamma som att det automatiskt går bättre att ordna lösningar än på andra håll, poängterar Petra Nergårdh.

– Vi värnar våra anställda, oavsett om det handlar om hemmasittande barn eller en sjuk förälder. Kan man ordna en lösning där man exempelvis arbetar hemifrån, så underlättar det. Men många, exempelvis lärare, behöver utföra sitt arbete på plats. Då blir det svårare.

Att byta arbetsuppgifter kan vara en möjlighet för de som har svårt att leva upp till vad som står i anställningsavtalet.

– Vi har som arbetsgivare fokus på att arbetet utförs. Förutsatt att det fungerar för verksamheten finns möjligheten att byta arbete, men det är helt individuellt och det går inte att säga generellt att man får göra det.

Hon konstaterar att det för hr inte finns någon verktygslåda för den specifika situation som föräldrar till barn med problematisk skolfrånvaro befinner sig i.

– Man kan tillsammans med den närmaste chefen titta på hur arbetsgivaren kan stötta. Vi vill gärna hitta individuella lösningar när det går.

Ulrika Husmark på Akavia uppmanar föräldrar att i kontakten med arbetsgivaren ta stöd av facket lokalt för att se till att man inte går miste om anpassningar man har rätt till. Hon påpekar att det också kan finnas en ny möjlighet.

– Nu finns en EU-dom som säger att det är diskriminering att inte anpassa arbetet så att man kan ta hand om barn med funktionsnedsättning. Hänvisa till den. Som chef ska man ta fram sin empatiska sida. Även om man inte förstår vad någon kämpar med, så kan man lyssna.

Läs mer om EU-domen i del 3 av temat.