Förolämpningsförbud ska skydda offentliganställda

Våld och hot om våld förekommer inom hela den offentliga förvaltningen. Det konstaterade regeringens särskilde utredare John Ahlberg när han överlämnade utredningen om åtgärder för att minska utsattheten.
– Vi kan se att utsattheten är större än på arbetsmarknaden generellt och att den tycks ha ökat, sade John Ahlberg.

Angreppen sker oftast i det direkta mötet med människor. Rent våld förekommer men mer sällan. Det vanligaste är trakasserier, förolämpningar, stora mängder påträngande mejl eller telefonsamtal, hot om uthängning på sociala medier och hot om självmord.

Det som upplevs som mest obehagligt är subtila former av hot med anspelningar på personliga sfären.
– Det är just de här förtäckta hoten som uppfattas som mest obehagliga, som ”Kom din dotter hem ordentligt från dagis i dag”.

Följden blir inte bara obehaget för den utsatta, det blir även negativa konsekvenser ur ett samhällsperspektiv, sade John Ahlberg.
– Man kan tveka att vidta åtgärder av rädsla för våld och trakasserier. Den här risken för självcensur är mycket allvarlig.

Utredningen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier föreslår flera förändringar i brottsbalken.

Bland annat höjs maximistraffet för våld eller hot mot tjänsteman från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare utvidgas området för vilka hot som räknas som straffbara, så att det även gäller hot om annat än våldsbrott. Även hot mot anhöriga ska omfattas.

Upprepade fall av hot eller våld ska kunna utgöra olaga förföljelse.

Ett nytt brott, förolämpning av tjänsteman, ska kunna ge böter eller fängelse i högst sex månader.

John Ahlberg sade att detta var tänkt att vara en tydlig signal om att statsmakten ställer sig på de offentliganställdas sida, men att det inte ska hindra medborgare från att uttrycka missnöje med beslut. Detta även om man skulle göra det i mindre väl valda ordalag.
– Förolämpning av tjänsteman handlar om väldigt grova verbala angrepp som syftar till att kränka självkänslan eller värdigheten.

Utredningen har även tagit ställning till om beslutsfattare ska kunna vara anonyma i vissa lägen. Förslaget är att det ska gå att utelämna namn i beslut om det finns en farhåga om att den anställda ska utsättas för våld eller något annat allvarligt. Poliser ska i undantagsfall kunna använda tjänstgöringsnummer i stället för namn.

Dock ska medborgarna kunna begära ut namn på den som fattat beslut i efterhand. Detta för att säkerställa insyn i den offentliga maktutövningen och möjlighet till ansvarsutkrävande.

Förslagen är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2025.
– Vi ska nu analysera de här förslagen närmare och de ska med vändande post skickas ut på remiss. Vår grundläggande inställning är att det här ska genomföras, med beaktande av de synpunkter som kan komma fram i beredningen, sade justitieminister Gunnar Strömmer när han tog emot utredningen.