Forskare: Ingen ansvarar för politikernas arbetsmiljö

Tre av tio förtroendevalda utsattes för våld, hot och trakasserier valåret 2022. Det visar en enkät från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Värst drabbade var riksdagsledamöterna – 62 procent utsattes under valhösten 2022, jämfört med 29 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige och 9 procent av de förtroendevalda i regionfullmäktige. De som var engagerade i kontroversiella frågor – som vindkraft, migration, jämställdhet och klimatet – var mer utsatta än andra. Det var vanligast att hat och hot framfördes i valstugor, i samband med valmöten och i sociala medier.

Fanny Holm

– Politiker är framför allt utsatta under valår. Det har förekommit rena dödshot, säger Fanny Holm, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet, som leder ett forskningsprojekt om hot och hat mot förtroendevalda.

Ändå polisanmäler få politiker när de utsätts för brott kopplat till sitt förtroendeuppdrag. Under valhösten 2022 kom det bara in 55 anmälningar.

– De upplever att händelsen är en del av att vara politiker, säger Fanny Holm.

Vissa avstår också från att göra en polisanmälan, därför att de inte tror att det ska leda till någon åtgärd. Av de 55 polisanmälningar som gjordes i september–december 2022 har hittills bara en lett till en fällande dom.

– Det är ett tecken på att de förtroendevaldas farhågor besannas, säger Fanny Holm.

Att fler anmälningar inte leder till fällande dom kan bero på att de drabbade politikerna inte får det stöd de behöver, enligt Fanny Holm som menar att många anmälningar fylls i av dem som utsatts via polisens e-tjänst.

– Anmälningarna kan vara ganska knapphändiga. De som anmäler har inte fått hjälp med att beskriva sin utsatthet och betona att det kan finnas ett politiskt motiv till händelsen, säger Fanny Holm.

Politiker har rätt till samma stöd och skydd som andra brottsoffer – till exempel personskydd och samtalsstöd.

– Men man kan fundera på om förtroendevalda borde ha ett ytterligare skydd – om hot, trakasserier och våld skulle ses som en arbetsmiljöfråga, säger Fanny Holm.

I dag är förtroendevalda normalt sett inte arbetstagare, eftersom det saknas ett avtal om att de ska utföra ett arbete åt huvudmannen. Förtroendevalda skyddas därför inte av arbetsmiljölagen på samma sätt som anställda.

I arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar ingår bland annat att förebygga att arbetstagare utsätts för hot och våld i arbetet. Arbetstagarna ska också få utbildning och instruktioner för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt.

– Men det går politikerna miste om. De ses inte som arbetstagare. Då faller arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar bort, säger Fanny Holm.

Är någon ansvarig för politikernas arbetsmiljö?

– Nej, det kan man nog inte säga att någon är. Politiker har mindre skydd än arbetstagare.

Våld, hot och trakasserier mot politiker kan få allvarliga konsekvenser. Vissa politiker drar sig för att engagera sig i kontroversiella frågor, andra lämnar politiken helt.

– Det är ett problem för demokratin. Men det är också ett problem för den enskilda individen att inte få tillräckligt stöd och skydd, säger Fanny Holm.