Forskare vill se särskild gräns för svetsrök

Mangan, zink, krom-6, diisocyanater, bly … Listan på de farliga ämnen som kan finnas i svetsrök är lång. Olika ämnen frigörs från olika material och vid olika svetsmetoder. Men generellt handlar det om ytterst små partiklar i röken som är lätta att andas in och som många studier visar är hälsofarliga. Det har visat sig att svetsare drabbas oftare än andra av bland annat lungcancer, näscancer, hjärtinfarkter, KOL och astma.

Det finns gränsvärden för flera av de olika ämnen som kan ingå i svetsrök. Ett exempel är gränsvärdet för krom-6 (sexvärt krom) som bildas vid svetsning i rostfritt stål. Debatt pågår om huruvida inte Sverige borde sänka gränsvärdet i likhet med flera andra länder (se Du&jobbet 6/21).

Men svetsrök innehåller ofta partiklar från flera olika ämnen, och det kan vara svårt att avgöra vilka som är aktuella i ett specifikt fall.

– Därför vore det bra att ha ett gränsvärde som riktar in sig på svetsröken som sådan och som täcker de vanligaste materialen som svetsas. Det säger Bengt Sjögren, läkare och forskare på Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Tillsammans med en rad kollegor skrev han nyligen en ledare i Scandinavian Journal of Work, Environment and Health där de pläderade för ett sådant gränsvärde. I dag faller svetsrök in under nivågränsvärdet för oorganiskt damm som ligger på 2,5 mg/m3 under en 8-timmarsperiod. Det är för högt för svetsrök, menar Bengt Sjögren.

I Nederländerna och Danmark har det införts särskilda gränsvärden för svetsrök, och de ligger lägre: på 1 mg/m3 respektive 0,5 till 1,7 mg/m3 (beroende på svetsmetod och material). Åt det hållet borde även Sverige gå, tycker han.Bakgrunden är både sedan länge välkända och nya rön om hälsorisker vid exponering för svetsrök.

Bengt Sjögren:

– Tidigare har man vetat att svetsning i rostfritt stål frigör cancerframkallande ämnen. Men 2017 slog International Agency for Research on Cancer – IARC – fast att även svetsrök från låglegerat stål är cancerframkallande, säger Bengt Sjögren.

Det har dessutom kommit allt fler studier som påvisar samband mellan exponering för svetsrök och KOL, astma samt hjärt-kärlsjukdomar, fortsätter han.

Kanske är det inte bara ämnenas giftighet i sig som spelar roll för sjukdomspanoramat, utan även att exponeringen i stor utsträckning sker i form av nanopartiklar. Dessa orsakar inflammationer som leder vidare till olika slags sjukdomstillstånd.

Vad ska man göra för att skydda sig mot svetsrök? Det finns utrustning som fungerar, men den ska användas rätt, säger Bengt Sjögren.

– Svetsaren ska använda en friskluftsmatad svetshjälm. Funktionen bör kontrolleras regelbundet. Filtret måste hållas rent. Sedan ska man ha punktutsug. Det är avgörande för att röken inte ska påverka andra i lokalen. Men det är viktigt att man flyttar med utsuget om man svetsar större föremål. Annars förlorar det effekten.

//JONAS FOGELQVIST

OLIKA MATERIAL GER OLIKA RISKER
Det finns cirka 15 000 svetsare i Sverige. Men man räknar med att fler än 150 000 ytterligare svetsar ibland i jobbet. Hälsoriskerna skiljer sig åt beroende på vad det svetsas i.
Några exempel:
Vid metallbågssvetsning i rostfritt stål kan sexvärt krom frigöras. Exponering kan orsaka bland annat lungcancer, näscancer och andra lungsjukdomar.
Svetsning i polyuretanbelagda ämnen kan frigöra diisocyanater som är förknippat med astma och andra luftvägsbesvär.
Metallbågssvetsning i manganhaltigt stål kan ge påverkan på nervsystemet och möjligen njurskador.
Metallbågssvetsning samt MIG- och MAG i låglegerat stål kan orsaka lungcancer, andra luftvägsbesvär och hjärt-kärlsjukdomar.
Gassvetsning i trånga utrymmen leder till bildning av kväveoxid som kan orsaka lungödem och kolmonoxid som i värsta fall kan orsaka kvävning.
Svetsning i galvaniserat stål kan orsaka exponering för zink som kan leda till feber och muskelvärk.