Forskarna om ai – ta med medarbetarna

Redan nu används artificiell intelligens, ai, i någon form på åtta av tio arbetsplatser i Europa, enligt en OECD-rapport från i början av i år. Ai kan användas inom allt från till exempel hr och ekonomi till avancerad diagnostik inom vården.

Carin Håkansta. FOTO: Lena Katarina Johansson

– Det handlar om en omstrukturering med extremt få yrken som inte påverkas. Det påverkar vad vi gör, hur och var vi arbetar och vilka yrkesroller som försvinner och kommer till, säger Carin Håkansta, docent vid Karolinska institutet och Karlstads universitet.

Hon har studerat hur digital teknik och ai används för att styra och leda arbete, så kallat algoritmiskt ledarskap, och har nyligen avslutat ett treårigt forskningsprojekt om just algoritmiskt ledarskap och dess påverkan på transport- och lageranställda. Algoritmiskt ledarskap innebär att digital teknik tar över arbetsuppgifter som traditionellt skötts av en mänsklig chef. Algoritmerna kan fatta beslut om exempelvis schemaläggning, arbetsfördelning och prestationsbedömning.

När hon började, 2022, saknades forskning om algoritmer som styr anställda på mer traditionella arbetsplatser och branscher. Men tidigare forskning med nyare sätt att organisera verksamheten, som plattformsarbete, har visat att algoritmisk styrning bland annat orsakar stress, social isolering och trafikrisker.

– Det var spännande att göra något som ingen annan forskare hade gjort, och unikt att släppas in på lagerarbetsplatser på det här sättet, säger hon.

I projektet kunde Carin Håkansta och hennes kollegor se att algoritmisk arbetsledning innebär ökad kontroll, övervakning och arbetsintensifiering, snarare än ett ökat stöd för anställda och förbättrad arbetsmiljö – trots att ett delsyfte med tekniken ofta var att förbättra och underlätta i arbetet.

Preliminära resultat från en enkätundersökning som gjordes förra året med cirka 1 000 transport- och lagerarbetare har nu kommit.

– De visar samband mellan algoritmisk arbetsledning och såväl huvudvärk som smärta, arbetsolyckor och psykisk stress.

I det avslutade projektet såg forskarna att plockrundor på lager, som optimerats med hjälp av algoritmer, ofta förmedlas till de anställda genom instruktioner direkt i örat. Förutom att styrningen av arbetsuppgifterna blir betydligt starkare menade de anställda också att de förlorade översikten över arbetet.

– En viktig arbetsmiljöfråga är arbetstagarnas låga kontroll över arbetet, konstaterar Carin Håkansta.

I jämförelsen mellan ett så kallat traditionellt företag, där digitaliseringen inte var en del av affärsmodellen, och ett e-handelsföretag såg hon tydliga skillnader: Det traditionella företaget införde algoritmiskt ledarskap långsamt och i dialog med de anställda. I e-handelsföretaget skedde införandet snabbt, och arbetet blev mer stressande.

Sedan tidigare är det känt att låg kontroll och höga krav ofta leder till stress. På ett av lagren lades också några extra minuter till plockrundorna, för att minska stressen. De anställda slapp även se, i realtid på sin skärm, exakt hur de låg till tidsmässigt.

– Med små justeringar kan man minska stressen, säger Carin Håkansta.

Hennes slutsats är tydlig: den mänskliga faktorn spelar stor roll och kan mildra de negativa effekterna av algoritmstyrt arbete.

När hon först kom ut på de två lagerarbetsplatserna hade hon skräckhistorier om tuffa arbetsförhållanden och ett hårt arbetstempo från Amazons algoritmstyrda lager i bakhuvudet. Men forskarna blev positivt överraskade.

– Förvånansvärt många tycker om sitt jobb, trots att det är monotont och slitsamt.

Ett av företagen hon studerade hade också ett grundmurat systematiskt arbetsmiljöarbete. Anställda, skyddsombud och chefer involverades när den nya tekniken infördes, och den utvärderades ständigt.

– Inverkan på arbetsmiljön beror väldigt mycket på hur man tillämpar tekniken och hur man involverar arbetstagare. Gör man det kan man förhindra en del negativa konsekvenser, säger Carin Håkansta, som fortsätter sin forskning på området inom ramen för Algosh-projektet, som finansieras av Forte och leds av KI.

Nyligen kom forskningsinstitutet Ratio, som forskar om företagandets villkor, ut med en studie som visade att ai-teknik minskade jobbstressen bland arbetstagare i Tyskland. Forskarna, verksamma vid Ratio, Örebro universitet och Århus universitet, kombinerade två stora datakällor: Dels en rikstäckande och representativ tysk urvalsundersökning med uppgifter om stressnivåer, arbetets innehåll och ny teknik på arbetsplatsen, dels externa mått på hur vanligt det är med ai och robotar inom olika yrken.

Genom att koppla samman uppgifterna kunde forskarna undersöka en rad möjliga mekanismer bakom den stresslindrande effekten. I undersökningen framkommer att automatisering av monotona eller lättdefinierade arbetsmoment kan frigöra tid och minska tidspress. Införandet av ai kan också göra att vissa arbetsmoment blir mer kreativa och mindre förutbestämda, vilket kan upplevas som mer stimulerande. Men forskarna betonade samtidigt att den stresslindrande effekten inte är självklar.

– Min bedömning utifrån tidigare forskning är att det är viktigt att företag planerar och genomför automatiseringen i nära dialog med medarbetarna och deras representanter, säger forskaren Magnus Lodefalk vid Ratio och Örebro universitet i ett pressmeddelande.

Åsa Cajander har i femton års tid forskat inom digitaliseringen av vården, och är nu involverad i flera olika forskningsprojekt kring ai och arbetsmiljö.

Åsa Cajander. FOTO: Mikael Wallerstedt.

– I vården införs it-system för att rationalisera och effektivisera. De bidrar mycket sällan till en bättre arbetsmiljö, säger hon.

Vårdanställda använder sig av ett tjugotal olika system samtidigt som systemutvecklarna inte tar med sig att varje sjuksköterska jobbar med alla de här systemen. De är dessutom utvecklade var för sig och utan samordning. Enligt Åsa Cajander är optimismen kring den nya tekniken stor, men den resulterar sällan i den effektivisering man tänkt. Hon betonar att nya digitala system är mer än bara en ny teknik. För de för med sig ett nytt sätt att arbeta.

– Det finns en ganska låg förståelse för de här förändringarna när organisationer inför nya system, säger Åsa Cajander.

Hon ger ett exempel på hur ett arbete kan förändras: en läkare sitter i dag ungefär hälften av sin arbetstid framför en dator, i stället för att sitta framför en patient. När de enkla arbetsuppgifterna automatiseras med ny teknik, leder det, enligt henne, till att arbetet som kvarstår blir mer belastande för de anställda.

– Arbetet förtätas när uppgifterna som gett luft försvinner, konstaterar hon.

Även Bengt Sandblad, professor emeritus i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, pekar på förhoppningar som kommer på skam. Han nämner införandet av det nya journalsystemet Millennium i Västra Götalandsregionen som ett av många exempel på misslyckade digitaliseringsprojekt.

Bengt Sandblad. FOTO: Uppsala kommun.

– De har gjort alla fel som går att göra. Då går det åt skogen, konstaterar han.

Enligt Bengt Sandblad lyckas endast en av fyra stora digitala omställningar – tre av fyra misslyckas helt eller delvis. För Bengt Sandblad är frustrationen stor. Under sina årtionden inom området har han gång på gång sett samma misstag upprepas, trots att det finns forskning om hur digital teknik kan införas på arbetsplatserna på ett sätt som inte skapar arbetsmiljöproblem.

– Det får en enorm inverkan på arbetsmiljön. I dag är många yrken helt beroende av digitala hjälpmedel, säger han.

Hur systemen fungerar och hur de samspelar med människan påverkar de anställda i stor utsträckning. Tekniken har potential att till exempel effektivisera arbetet och minska belastning, men hur tekniken utformas och införs är avgörande. I praktiken blir arbetet ofta mer övervakat och stressigt.

– Det går att utforma systemen på ett bra sätt. Problemet är att man inte använder den kunskap som finns, säger Bengt Sandblad.