Fortfarande miljoner i stöd som inte når ut

Antalet sjukskrivna är historiskt många visar Försäkringskassans senaste statistik. Särskilt många är sjukskriva på grund av psykisk ohälsa där antalet nått rekordnivåer. För att stötta arbetsgivare att göra förebyggande insatser eller hjälpa de som varit sjukskrivna att komma tillbaka till jobbet finns ett arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd som betalas ut av Försäkringskassan. Stödet har sedan det infördes 2014 kantats av kritik för att inte nå ut till de som behöver det, vilket Allt om arbetsmiljö tidigare rapporterat om. År 2021 granskade både Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringar bidraget och konstaterade att det inte gav den effekt som var önskad. Regeringen rekommenderades då att se över bidraget och Försäkringskassan att bli bättre på att sprida information om det. Men enligt Lise-Lotte Argulander, arbetsmiljöexpert på organisationen Företagarna når informationen fortfarande inte ut i tillräcklig omfattning.

Lise-Lotte Argulander. Foto: Oskar Omne

– Det är fortfarande för få företag som känner till det här stödet för arbetsplatsinriktad rehabilitering, säger hon.

I ett mejlsvar till Allt om arbetsmiljö skriver Försäkringskassan att de har förtydligat informationen på sin hemsida och gjort informationskampanjer för att nå ut de senaste åren. Handläggarna ska numer också informera om stödet när de har kontakt med arbetsgivare skriver de. 

Beloppen som betalats ut från Försäkringskassan för det arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet har ökat men har inget år nått upp till regeringens anslagna summa. Under 2024 anslog regeringen 113 miljoner och av dem betalades 89,5 miljoner ut. Nu höjs anslaget för 2025 till 134 miljoner. Taket som varje individ får ökar från 10 000 till 20 000 kronor.

Att taket per individ nu höjs tror Lise-Lotte Argulander kan göra viss skillnad.

– Det vi får höra är att de 10 000 som hittills funnits inte är så mycket pengar för företagen. Nu fördubblas de beloppet så då är det klart att det kommer att göra skillnad men frågan är hur stor genomslagskraft det får eftersom företagen fortfarande måste lägga 50 procent av kostnaden själva.

Bidraget täcker upp till halva beloppet av vad arbetsgivaren lägger. För en insats på 40 000 får alltså arbetsgivaren nu 20 000 kronor från Försäkringskassan. Lise-Lotte Argulander tror att bidraget skulle bli effektivare om företagen behövde betala mindre del själva.

– Det tror jag skulle locka fler att använda de här pengarna. Det behöver vara värt arbetsinsatsen för företagen att söka pengarna. Ansökningsförfarandet måste bli enklare, säger hon.

I Riksrevisionens rapport från 2021 framkom det att vissa arbetsgivare avstår från att söka stödet eftersom en ansökan kräver en stor arbetsinsats för ett relativt litet belopp. Försäkringskassan har hittills inte ändrat något i hur ansökningen görs men skriver till Allt om arbetsmiljö att ansökningsförfarandet är en av de saker som de kommer att titta på framöver i och med det ökade anslaget för 2025.

Lise-Lotte Argulander betonar dock att det största problemet med det arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet är att det fortfarande är okänt för de flesta. Att fler miljoner budgeteras kommer därför inte göra någon större skillnad.

– Företagen som kontaktar vår rådgivning har ingen aning om att stödet finns. Ska man vara riktig krass så kanske inte höjningen av anslaget behövs eftersom pengarna inte når ut.

Samtidigt påpekar hon att bidraget skulle kunna vara till hjälp för både företagen och individerna om det väl hade nått ut. Hon efterlyser mer riktad information till företagen.

 – När man har tagit beslut om att höja bidraget så anser vi att man borde haft med i planeringen hur man kan rikta information till de som ska använda det. Det är en miss från myndigheten att man inte når ut bättre, säger hon.