Giftigt i ett land, ofarligt i nästa
Det finns stora skillnader mellan länderna i bedömningen av vilka gränsvärden som ska sättas för kemikalier på arbetsplatser.
Publicerad: 2011-02-28
Enligt en ny avhandling från KTH är det stora skillnader mellan hur hälsofarliga kemikalier bedöms i olika länder. Studien bygger på undersökning av 1 300 ämnen i 18 länder. Ett exempel är ämnet paradiklorbenzen, som används i exempelvis luftfräschare i Europa, som stämplats som cancerframkallande i vissa länder, i andra – som Sverige – bedöms det bara som irriterande.
Skillnaderna mellan gränsvärden kan också variera. För halotan, som är en anestesigas för narkos, har amerikanska yrkeshygieniker satt ett gränsvärde på 50 ppm, i Sverige är det 5 ppm, medan Australien bara tillåter 0,5 ppm.
– Det högre gränsvärdet för halotan är riktat mot industrin, andra gränsvärden för samma ämne riktas mot sjukhuspersonal. Det går att ifrågasätta om de som jobbar i industrin är tåligare än sjuksköterskor och doktorer, säger Linda Schenk, forskare och doktorand vid KTH.
Hon är förvånad över att skillnaderna är stora från land till land. En förklaring, enligt Linda Schenk, är att gränsvärden sällan uppdateras. Flera av de höga gränsvärdena i studien var över trettio år gamla och baserade på den tidens kunskap. Det är viktigt att gränsvärden sätts konsekvent och rättvist, det är en fråga om etik, menar Linda Schenk.
Att gränsvärden inte uppdaterats sedan början av 1980-talet förklarar Arbetsmiljöverket med brist på resurser. Just nu finns det bara en person som arbetar med gränsvärden på Arbetsmiljöverket.
Publicerad: 2011-02-28
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
