Grön omställning ger nya arbetsmiljörisker

Avfallet ska minska, produkterna ska bli mer hållbara och råvaran ska återvinnas och återanvändas. Det är några punkter som lyfts fram i EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin som EU-kommissionen la fram hösten 2020. Elektriska produkter har pekats ut som särskilt viktiga eftersom de kräver stora resurser i form av material och energi att tillverka.

I mars förra året antog EU-kommissionen ett förslag som ska göra det lättare och billigare för konsumenterna att reparera produkter. Detta hoppas man ska ge skjuts åt reparationsbranschen men också skapa mer hållbara produkter. I dag återvinns mindre än 40 procent av de elektiska produkterna i EU. Här vill EU-parlamentet se förbättringar.

Klara Midander.

– Tidigare har mycket uttjänt elektronik ifrån EU gått till länder i Afrika och Asien. Nu har det växt fram företag i Sverige och Europa som i större utsträckning tar hand om vårt elektronikskrot, säger Klara Midander, som forskar om kemiska hälsorisker på IVL, Svenska Miljöinstitutet.

I ett pågående forskningsprojekt på IVL undersöker Klara Midander och hennes kollegor exponering för farliga kemikalier på bland annat återbruksföretag och återvinningscentraler.
– När vi samlar in, återbrukar och återvinner mer elektronik, blir volymerna större men vi vet inte hur det påverkar arbetstagarnas exponering. Det handlar till exempel om olika metaller, plastkemikalier, lösningsmedel och lim som kan vara skadligt. Det är ganska klassiska exponeringar men nu är det fler som jobbar med det varje dag och i större skala än tidigare, säger hon.

Det som är nytt är att också hudens exponering för kemikalier kartläggs i projektet. Kunskapen är, enligt forskarna, begränsad, delvis på grund av att det saknas effektiva metoder för att mäta flera kemikalier på huden och delvis för att det inte finns några gränsvärden för skadlig exponering via huden. Forskarna arbetar därför parallellt med att utveckla de metoder som behövs för att mäta exponeringen.

En viktig pusselbit i EU:s gröna omställning är elektrifiering av transporter. I EU-kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet är målet att minst 30 miljoner utsläppsfria fordon rullar på de europeiska vägarna år 2030. För det krävs batterier. I Sverige byggs i dag batterifabriker och det planeras för fler. Den gröna omställningen väntas leda till 28 000 nya jobb inom batteritillverkning i Sverige, enligt en rapport som kom tidigare i höstas från Industriekonomerna, som är en sammanslutning av arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarnas och branschorganisationen Teknikföretagens ekonomer.

Samtidigt är kunskapen om vilka risker som finns i denna nya arbetsmiljö för produktion av litiumjonbatterier otillräcklig, betonar Klara Midander.
– Vi vet inte i dag hur stora risker som finns för exponering vid produktion av litiumjonbatterier och vad det över lång tid har för effekt på hälsa. Därför jobbar företagen i enlighet med försiktighetsprincipen och arbetar med överskydd. Men det är krävande att arbeta i full skyddsutrustning varje dag, säger Klara Midander.

Detsamma gäller för de anläggningar som byggs för återvinning av litiumjonbatterier. Även här är kunskapen låg om exponeringar och hälsorisker.
– Eftersom man inte vet så går man in på högsta skyddsnivå, säger Klara Midander.

Hon och kollegorna på IVL har nu tillsammans med forskare vid Arbets- och Miljömedicin, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, fått anslag för att undersöka exponering i produktion och återvinning av litiumjon-batterier.
– Vi ska undersöka exponering brett och mäta flera olika hälsomarkörer. Vi vill påbörja denna typ av kartläggning nu för att kunna följa utvecklingen över tid. Det känns jätteviktigt. Om det är många tusen människor som ska verka i dessa arbetsmiljöer så måste vi veta bättre.

Flera ovanliga metaller, som inte tidigare använts, förväntas få stor användning i ny teknik som krävs för elektrifieringen och den gröna omställningen.
– Vi har egentligen väldigt lite kunskap om de tekniska metallerna. Vad har de för toxisk profil? Det är ett svart hål, ingen vet.

Trots stora utmaningar är Klara Midander ändå hoppfull. Hon tror att arbetsmiljöaspekter kommer att hörsammas alltmer och att initiativ för arbetsmiljöarbete kommer tas från fler håll än tidigare.
– Vi ser en utveckling mot att arbetsbetsmiljöaspekter fångas upp i hållbarhetsredovisning och i exempelvis livscykelanalyser som ju inte är den traditionella arenan för arbetsmiljöarbete.