Guide ska minska risken för ohälsa

Varför behövs handboken?

– Forskning visar att atypiska sysselsättningsvillkor med låg kvalitet innebär en risk för ohälsa. Som forskare vill man gärna peka på hur det går att motverka risken för ohälsa, visa att det går att göra bra saker för att förhindra ohälsa.

Vad är atypiska anställningar av låg kvalitet?

– Atypiska anställningar kännetecknas av bristande anställningstrygghet, bristande inkomst och brist på rättigheter och skydd. Ett exempel på bristande anställningstrygghet är en visstidsanställning. Extremen är att vara behovsanställd. Bristande inkomst handlar om att det inte går att leva på sin lön eller veta hur hög lönen blir. Brist på rättigheter och skydd kan vara att det saknas kollektivavtal.

Vilken slags ohälsa kan anställningarna leda till?

– Vi ser bland annat en ökad risk för psykisk ohälsa som depression, ångest, stressjukdomar, självmord och att risken för stroke ökar hos män. Oron över att inte veta när man ska jobba, hur mycket man får betalt och om man får behålla jobbet skapar problem.

I handboken finns tio förslag på åtgärder för att minska risken för ohälsa i samband med atypiska anställningar av låg kvalitet. Vilket förslag är viktigast för att motverka ohälsa?

– De yrken som har sämst sysselsättningskvalitet är ofta offentligt upphandlade, som till exempel barnskötare och personliga assistenter. Det är därför viktigt att säkerställa bra arbetsrättsliga villkor och arbetsmiljövillkor i offentliga upphandlingar. Det går till exempel att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor. Eftersom vi inte har minimilön i Sverige kan arbetsgivaren annars betala vilken lön som helst.

Handboken kom ut i oktober 2023, vet ni hur den används?

– Målgruppen är arbetsmarknadens parter, politiker och myndigheter, som Medlingsinstitutet och Arbetsmiljöverket. Intresset är stort. Grovt räknat har vi dragit handboken för omkring 500 personer och besökt ett fyrtiotal organisationer, bland annat på arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Vi hoppas att boken ska ligga till grund när parterna funderar kring prioriteringar i kollektivavtalen.