Hon vill ändra Arbetsmiljöverkets uppdrag

Det var under gymnasietiden som Anna Bergstens intresse för samhällsfrågor fördjupades. Tanken på att bli jurist väcktes och 1994 började hon på juristlinjen vid Stockholms universitet. I slutet av utbildningen läste hon en specialkurs i arbetsrätt och fastnade direkt.

– Kombinationen av medmänskliga relationer och att det finns en samhällsdimension var lockande. Det var också spännande att följa hur arbetsrätten formades av EU-medlemskapet, säger Anna Bergsten när vi ses i arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs lokaler en eftermiddag direkt efter semestern i slutet på augusti.

Redan när Anna Bergsten skrev sin examensuppsats om arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar kom hon in på arbetsmiljö.

– Arbetsmiljö är jätteviktigt. Det berör ju alla som har en relation till en arbetsplats.

Sedan 2012 är hon Svenskt Näringslivs expert på arbetsmiljöfrågor. Tillsammans med två kollegor arbetar hon för att de 60 000 medlemsföretagen ska kunna bedriva ett effektivt och bra arbetsmiljöarbete. De har mycket kontakt med företagen för att utifrån deras behov kunna påverka politiker, myndigheter och facken.

– Vi kan inte bara sitta här på Storgatan och hitta på vad företagen behöver. Vi stämmer hela tiden av med dem och våra medlemsorganisationer, som har egna arbetsmiljöexperter. Det är också mycket möten med politiker och myndigheter och partsarbete.

Anna Bergsten berättar att stämningen är god när parterna samverkar på huvudorganisationsnivå.

– Jag träffar ju mina fackliga kollegor nästan mer än mina egna kollegor. Vi har ett gott samarbete. Det är god ton och vi respekterar varandras olika perspektiv och ståndpunkter.

Men det händer att det skaver mellan parterna.

– Ibland finns bilden kvar att vi är den stygga, elaka arbetsgivaren som bara vill illa. Det må ha varit så i en svunnen tid, men så är det inte i dag. De allra flesta arbetsgivare gör allt de kan för att skapa en god arbetsmiljö.

När Svenskt Näringslivs medlemsföretag i början på 2010-talet blev tillfrågade visade det sig att de prioriterade arbetsmiljön högre än vad arbetsgivarorganisationen trodde.

– Det gäller att hela tiden hålla jämna steg med våra medlemsföretag, helst ligga steget före. Därför vred vi upp volymen och takten på arbetet med arbetsmiljöfrågorna, säger Anna Bergsten.

Medlemsföretagen insåg tidigt vikten av en god arbetsmiljö. Den mänskliga aspekten är viktig – arbetsgivaren träffar sina medarbetare utanför arbetstid, kanske på barnens fotbollsmatch eller på Ica. De vill att det ska kännas bra att ses även efter arbetstid, säger Anna Bergsten.

– Det kan också bli dyrt att ha medarbetare som inte mår bra. Sjukskrivningar är kostsamt. Men viktigast av allt är kanske viljan att vara en attraktiv arbetsgivare, både för att locka till sig och behålla duktiga medarbetare.

När det gäller regeringens intresse för arbetsmiljö är Anna Bergstens erfarenhet att det pendlar. Att den nuvarande regeringens arbetsmiljöfokus ligger på att bekämpa arbetslivskriminalitet är viktigt men samtidigt problematiskt, tycker hon.

– Företag som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet bryter medvetet och systematiskt mot lagar och regler för att skaffa sig konkurrensfördelar och snedvrider därmed konkurrensen. Det är inte vanliga arbetsplatser. Därför behöver man skilja på arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö, säger hon.

Att fler engagerar sig som lokala skyddsombud på arbetsplatserna är en av de viktigaste arbetsmiljöfrågorna, anser Anna Bergsten. Annars kommer kanske inte risker i arbetsmiljön fram.

– Arbetsgivaren leder, fördelar och styr arbetet. Men för en god miljö, där medarbetarna trivs och riskerna är så få som möjligt, behövs skyddsombud som känner arbetsplatsen och dess risker. Arbetsmiljöarbetet bygger ju på samverkan mellan arbetsgivaren och de anställda.

Men det har varit turbulent kring skyddsombuden den senaste tiden. Det började i september 2023 när regeringen gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur fler ska vilja bli skyddsombud – oavsett om det finns en facklig tillhörighet eller inte.

I dag har facken företrädesrätt när det gäller att utse lokala skyddsombud. Vad är problemet med det?

– Alla vill ju inte vara med i en facklig organisation. För oss är det viktiga att det finns ett lokalt skyddsombud som är engagerad, har kunskap, sina kollegors förtroende och är en bra person för arbetsgivaren att samverka med, säger Anna Bergsten och tillägger att lagstiftningen kan behöva justeras så att fackens företrädesrätt att utse skyddsombud tas bort.

Facken är oroliga för att skyddsombud som inte är fackligt anslutna blir ensamma vid en tvist med arbetsgivaren – de riskerar till exempel att själva få stå för rättegångskostnaderna vid en förlust. Anna Bergsten håller med om att det är ett problem.

– Vi har lyft fram till regeringen att det finns en brist i systemet som behöver åtgärdas för att vem som helst ska kunna vara skyddsombud. Därför behövs kompletteringar, kanske en försäkringslösning.

En annan viktig arbetsmiljöfråga är, enligt Anna Bergsten, dödsolyckorna. Förra året dog 62 personer på jobbet, det högsta antalet på tolv år. Hon efterlyser också mer diskussion om arbetstagarnas enskilda ansvar för arbetsmiljön.

En utmaning med Anna Bergstens jobb är att få politiker, myndigheter och andra beslutsfattare att förstå företagens vardag och förmåga att arbeta med arbetsmiljöfrågorna.

– Det handlar om att förmedla att företagen inget hellre vill än att skapa en god arbetsmiljö, men att de också har en verksamhet att driva. Då måste regelverket vara begripligt och lättillgängligt. Och Arbetsmiljöverket måste vara en självklar myndighet att vända sig till för stöd.

Svenskt Näringsliv har kritiserat Arbetsmiljöverket vid flera tillfällen. I dag uppfattas verkets inspektörer ibland som fientliga gentemot företagen.

– Företagen blir nästan rädda när de blir kontaktade. Det är synd att det ska vara så. I värsta fall kan det leda till sämre arbetsmiljö med en myndighet som skrämmer till regelefterlevnad snarare än att stärka viljan hos arbetsgivarna att göra rätt.

Det är heller inte ovanligt att verket informerar medlemsföretag om att de gör något fel, utan att ge någon vägledning kring hur de ska göra rätt, säger Anna Bergsten.

– Vi ifrågasätter om Arbetsmiljöverket verkligen lever upp till sin serviceskyldighet enligt förvaltningslagen. Regeringen behöver vara tydligare med att myndigheten ska ha ett stödjande fokus och skriva in det i styrdokumenten.

Anna Bergsten jobbar på ”världens roligaste arbetsplats”, där ingen dag är den andra lik och hon har därför inga planer på att söka sig någon annanstans. Att byta fokus och arbeta för den fackliga sidan är inget som hon har funderat på.

– Jag ser inte mig själv på den fackliga sidan. Jag är ju så rotad på arbetsgivarsidan och har en stark arbetsgivar- och företagarkompass. Man kan i och för sig tycka att den kompassen kan behövas på den fackliga sidan ibland, säger hon.