”Inte ute efter att ge pekpinnar”

Varför gör ni arbetsplatsbesök?
– Vi åker ut för att se hur det ser ut och för att prata om hur viktigt det är med arbetsmiljön. Vi informerar om rättigheter och skyldigheter, tittar på skyddsronder, frågar om de har hälsoundersökning och påtalar om vi ser saker som inte är bra.

Vad tittar ni efter?
– Ofta är det väldigt dammigt på byggena. Vi kollar om de har dammfällor, om de använder dammrakor och dammsugare på slagborrmaskiner. Finns det skyltar för utrymning, första förband, brandsläckare och ögonduschar på varje våning? Vi kollar också om de använder personligt fallskydd och hur byggbodarna ser ut. Är det städat och finns separata omklädningsrum för kvinnor? Finns det möjlighet att slänga bindor och tamponger och finns det stationer med mensskydd?

– Om vi ser saker, då tar vi kort och pratar med både medarbetarna och byggherren.

– Vi försöker också uppmana att fler går med på skyddsronderna, också underleverantörerna. Det ger erfarenhet och fler kan komma med input.

Hur uppfattas det att ni kommer ut?
– Vi blir positivt bemötta. Arbetsgivaren tycker oftast att detta är bra, de vill ha sina anställda hela. Vi är inte ute efter att ge pekpinnar utan vi vill ha en dialog.

Vad har ni sett under veckan?
– Det har över lag sett bra ut, rent och städat. På ett ställe saknades sparkskydd på en ställning och på ett annat var det en som jobbade på ett tak där det förvisso fanns fallskydd, men det såg vingligt och farligt ut. Där pratade vi med byggherren.

Vad är typiska orsaker till att det brister?
– Man har inte gjort en riskanalys och det kan finnas en okunskap. Många tänker inte på hur farligt kvartsdamm är och kan missa att kolla på tabeller hur länge man kan använda till exempel slagborrmaskinen innan man riskerar vibrationsskador. Många förstår inte riktigt heller hur farligt det kan vara vid strömövergång. Även om man får en vanlig stöt ska man åka in och kolla EKG, men många struntar i det.

– Stress och tidsbrist är en annan orsak till att det brister och detta att ”jag ska bara”. Man tar inte risker för att vara dum, det går lite fort ibland.

Vad händer nu?
– Under veckan har vi varit fyra regionala skyddsombud som varit ute och nu ska vi prata igenom sinsemellan innan vi tar upp detta i Elektrikerförbundets arbetsmiljökommitté. Efter det fortsätter arbetet som vanligt. Jag försöker göra två arbetsplatsbesök i månaden och så stöttar jag medlemmar som ringer med råd och hjälp.