Jobb med stöd mest till utrikesfödda
Elevassistent är ett av de vanligaste subventionerade yrkena.
Publicerad: 2019-02-26
Antalet personer med en subventionerad anställning har ungefär fördubblats sedan 2010. Merparten går till utomeuropeiskt födda och till män. Fyra av tio saknar gymnasium. Det visar uppgifter som Du&jobbet beställt från Arbetsförmedlingen.
År 2010 hade närmare 30 000 personer en subventionerad anställning, hösten 2018 var det mer än dubbelt så många: 62 000. Vanligaste typ av tjänst är numera ett nystartsjobb, drygt 34 000 personer hade detta. På andra plats kommer extratjänst i offentliga sektorn – 16 700 personer. Det är dessa tjänster som stoppas pga nya budgeten, inga nya ska tillsättas. På tredje plats kommer introduktionsjobb – närmare 5 000. De ersätter en rad andra stödformer.
70 procent av samtliga tjänster går till utomeuropeiskt födda, 65 procent går till män och 42 procent till personer med förgymnasial utbildning. Läget avspeglar den stora flyktinginvandringen till Sverige på senare år.
Vilka yrken får då människor stöd att jobba i? Det saknas uppgifter för nystartsjobben, men för övriga anställningar gäller att övrigt servicearbete leder med 3 400 anställda (se ruta).
Trots att var fjärde med subventionerad anställning har eftergymnasial utbildning är det få som återfinns i högskoleyrken, uppskattningsvis tio procent. Största yrket här är lärare med 69 personer, IT-specialister av olika slag 62, civilingenjörer 18, läkare 12, tandläkarna 9 och apotekare 6. Ingen jobbar som polis eller socialsekreterare t ex. Vanligast är elevassistent, följt av övrigt servicearbete.
Vart leder då en subventionerad anställning? En ny rapport från Arbetsförmedlingen visar att andelen som efteråt går vidare till osubventionerat arbete har ökat något på senare år, till 29 procent 2017, mätt 90 dagar efter att det subventionerade arbetet slutat.
För inrikes födda är det betydligt lättare att få ett vanligt arbete efteråt, andelen är 37 procent mot 23 procent för utomeuropeiskt födda.
Det är framför allt de som haft nystartsjobb som går vidare till vanlig anställning – 37 procent. För de övriga anställningsformer är andelen bara 7 procent.
– Att nystartsjobben ligger bäst till beror delvis på att det ofta föregåtts av andra stödinsatser. Det är i dagsläget ganska svårt att säga vad extratjänsterna långsiktigt leder till, eftersom det än så länge är relativt få personer som avslutat sin extratjänst. Vi kan dock konstatera att extratjänster är unika i den mening att det är det enda av anställningsstöden som har en helt jämn könsfördelning, kommenterar Andreas Mångs på Arbetsförmedlingens analysavdelning.
Bland de som gått till osubventionerat arbete har 33 procent fått en tillsvidareanställning eller bedriver egen näringsverksamhet utan stöd. 24 procent har fått fortsätta hos samma arbetsgivare.
Anders Mångs konstaterar att frågan om utbildning kommer att vara stor framöver. Räknar man ihop alla arbetslösa med dem i subventionerad anställning utgör de utomeuropeiskt födda nu mer än hälften, 51 procent, 36 procent har förgymnasial utbildning. Av alla inskrivna på Arbetsförmedlingen är det nu ca 65 000 personer som har kortare utbildning än nio år, 52 000 är födda utanför Europa.
Publicerad: 2019-02-26
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
