Jobbet kan hjälpa våldsutsatta

Höghalsat och långärmat för att täcka blåmärken. Så kan spåren av misshandel anas. Men våld i nära relationer kan bestå av mycket mer. Det kan vara psykiskt, handla om kränkningar eller förlöjliganden. Och både den utsatta och den som kränker kan finnas på arbetsplatsen.

Att tänka att våldsamma relationer endast hör till privatlivet fungerar inte, säger Rita Grünbaum, som tillsammans med Elin Holmgren har skrivit en handbok för arbetsgivare om våld i nära relation, ”Jobbet var min enda trygga plats”.

– Vi gör en tankevurpa om vi tror att privatlivet är separerat från arbetslivet. Våldet tar sig in på arbetsplatsen på olika sätt. Arbetstagare blir trakasserade även där. Partnern kan skicka mängder av sms som kräver snabba svar eller dyka upp på arbetsplatsen. Det har hänt att även kollegor och chefer har blivit hotade, säger Rita Grünbaum.

Arbetsplatsen kan vara en av få arenor där det finns en chans att sanningen kommer fram, påpekar Elin Holmgren.

– Även om man lever väldigt isolerat brukar man få vara på sitt jobb. Det finns mycket som går att göra på arbetsplatsen, säger hon. I boken berättar de om ”Milla” som fick stöd att lämna en hotfull relation när chefen uppfattade signaler om att det inte stod rätt till. Chefen och HR-avdelningen såg också till att hon fick byta arbetstider och avdelning, så att det blev säkrare att ta sig till arbetet från skyddsboendet.

Både Rita Grünbaum och Elin Holmgren har arbetat på kvinnojourer. Det hände flera gånger att det var arbetsgivaren som upptäckt misshandeln och tog kontakt med kvinnojouren för att få råd.

I regeringens arbetsmiljöstrategi påpekas att mer arbete hemifrån ökar risken för att bli utsatt för våld, samtidigt som det kan vara svårare att söka stöd.

– Många blir fast i hemmet med sin förövare. Det blir ännu svårare för arbetsgivare att veta vad som pågår, säger Elin Holmgren.

Den som förstår att en kollega är utsatt blir ofta oerhört engagerad, säger Elin Holmgren. Det är bra att bry sig om kollegan,men man ska inte vara terapeut.

– Om man misstänker att en kollega är utsatt för våld i relation ska man vända sig till chefen som i sin tur kan hjälpa till med rätt åtgärder. Vet man att det finns en företagshälsovård att vända sig till kan man också hjälpa kollegan att ta kontakt med den. Saknas det företagshälsovård bör det finnas information om kvinnojourer och annat stöd via kommunen.

Arbetsplatsen behöver ha riktlinjer för vad som ska göras om man upptäcker att någon är utsatt. Dessutom bör det finnas ett förebyggande arbete, som en del av arbetsmiljöarbetet. Ett förslag i boken är att ta upp frågan i årliga medarbetarsamtal,till exempel genom att säga ”Många människor har erfarenhet av våld i sina relationer. Vi har därför börjat fråga alla anställda om detta.”

Det är också viktigt vilka värderingar arbetsplatsen har i vardagen.

– Är det nolltolerans mot nedsättande prat om kvinnor kan det vara lättare att söka hjälp för den som är utsatt, säger Elin Holmgren.

Våld kan leda till kort och lång sjukskrivning. Det kan också påverka utsattas arbetsförmåga. Om hotfulla sms rasslar in är det svårt att hålla koncentrationen. Det finns alltså ekonomiska skäl för arbetsgivare att agera, utöver de mänskliga.

Den yttersta konsekvensen av våld i relationen är att kvinnan misshandlas till döds. I Socialstyrelsens genomgång av dödsfall efter våld av närstående 2016–2017 konstateras det att arbetsgivare ofta anat eller känt till våldet, utan att ha agerat.

När Elin Holmgren och Rita Grünbaum pratar om våldet utgår de i första hand från att det är män som är hotfulla mot kvinnor, vilket statistiskt sett också är det vanligaste. Kvinnorna utsätts också för allvarligare våld. Men de påpekar att också kvinnor kan utsätta män för kränkande beteende och att det förekommer även i samkönade relationer.

–Vi har en massa föreställningar om vem den utsatta är och om vem förövaren är. De stämmer inte alltid med verkligheten. Även någon som framstår som kapabel på jobbet kan vara drabbad. Och han som är så snäll mot mig i fikarummet kan vara helt annorlunda mot sin partner.

//ANN PATMALNIEKS

HÄR FINNS STÖD

• Socialtjänsten har ansvaret för att våldsutsatta får stöd. Men finns företagsvård kan det vara ett bra ställe att börja på.
• Kvinnojourer finns i nästan alla kommuner. Dit kan man vända sig om man vill vara anonym. Även arbetsgivare och kollegor kan få rådgivning.
• Kvinnofridslinjen, 020-505050, ger professionellt stöd till utsatta.
• Välj att sluta, telefonlinje för den som vill få hjälp att förändra ett våldsamt eller kontrollerande beteende, 020-555 666.

FLER RINGER KVINNORFRIDSLINJEN
Antalet samtal till kvinnofridslinjen har ökat stadigt de senaste åren. Under 2017 kom det 30 029 samtal. De preliminära siffrorna för 2021 visar 42 503 samtal.
Åsa Witkowski, verksamhetschef på Kvinnofridslinjen, kopplar de senaste årens uppgång till Metoo.
– Många vittnade då om att de varit utsatta och det gjorde att våldet blev talbart, säger hon.
Extra många samtal kom också under det första pandemiåret 2020, 46 723 stycken.
– Många har var extra isolerade när de hänvisats till hemarbete. Kontakter med myndigheter har varit färre och oftare per telefon. Men samtidigt har Sverige varit relativt öppet och ökningen kan även bero på att fler aktörer i samhället haft som uppdrag att ställa frågor kring våld i nära relationer.