Klimatets påverkan på arbetsmiljön lyfts i EU

Psykisk hälsa, nollvisionen gällande dödsfall i arbetslivet och klimatförändringarnas påverkan på arbetsmiljön stod på dagordningen när politiker, forskare och tjänstemän samlades för att stämma av läget för arbetsmiljön i EU-länderna. Värdar för den två dagar långa konferensen Occupational Safety and Health Summit var EU-kommissionen och det svenska ordförandeskapet i EU.

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg summerade dagarna som en språngbräda för fortsatt arbetsmiljöarbete.
– Även om vi har gjort framsteg vet vi att det finns utmaningar kvar, till exempel när det gäller nollvisionen om att ingen ska dö på arbetet eller som en följd av arbetet. Om vi menar allvar med den måste vi göra mer än vi gör nu.

Men lagstiftning räcker inte, sa Paulina Brandberg.
– Det är också, som alltid, även en budgetfråga. Det innebär en kostnad att anställa fler för att minska stress beroende på arbetsbelastningen, men vi behöver inse att långtidskostnaderna för att inte agera kommer att överskrida kostnaderna på kort sikt.

Nicolas Schmit, EU-kommissionär för jobb och sociala rättigheter, sa att ett initiativ för mental hälsa kommer att presenteras på EU-nivå.
– Vi ser i alla medlemsstater att långtidsfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökar. Antalet som drabbas av utmattning ökar nästan överallt. En del länder är redan mer aktiva och det finns en efterfrågan att vi på europeisk nivå ska lägga större vikt vid det. Distansarbete och rätten att koppla ner är också något som diskuteras i samband med intensifieringen av arbetslivet på grund av ny teknologi.

 Det har gjorts mycket på EU-nivå när det gäller arbetsmiljö, menade han.
– Men saken är den att allt förändras mycket snabbt. Klimatförändringarna ger en ny situation och det finns nya hot. Vi har upptäckt risker med ämnen som vi kanske underskattat tidigare.  

Nicolas Schmit pekade också på vikten av att värna de mest utsatta på arbetsmarknaden, som migrantarbetare, kvinnor på lågbetalda jobb och unga. Dessutom måste kraft läggas på att jobba med EU:s kandidatländer för att stötta dem i det strategiska arbetet, sa han.
– Man kan inte skydda våra arbetare och samtidigt glömma andra arbetare i världen.

Stina Hamberg. Foto: Ann Patmalnieks

Konferensen utgick från EU:s strategiska ram för arbetsmiljön 2021-2027 som lades fram i juni 2021. Nästan alla medlemsstater har en nationell strategi för arbetsmiljöarbetet, sa Stina Hamberg, departementssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementets enhet för arbetsrätt och arbetsmiljö.

Området klimatförändringar och värmeböljor har lagts till i strategin sedan 2021, berättade Stina Hamberg.
– I somras var det flera dödsfall på arbetsplatser utomhus inom EU, bland gatsopare och byggnadsarbetare. Vi i Sverige har inte lika varmt men vi kommer också att påverkas och är heller inte lika förberedda. Sjukdomar kan sprida sig på ett annat sätt. Det finns också risker som är kopplade till hur vi hanterar klimatförändringarna. Vi pratar om cirkulär ekonomi, och att till exempel återvinna kemikalier, vilka risker finns kopplat till det?

Martine Syrjänen Stålberg. Foto: Ann Patmalnieks

Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutredare på TCO, var en av de svenska deltagarna. Sverige har kommit jämförelsevis långt i arbetet, ansåg hon.

– Det är inte första gången vi pratar om psykisk ohälsa i arbetslivet, medan en del andra länder mer är i början av den eran. Men tittar man i verkligheten, bortom policies och strategier, så är det en annan sak. Se till exempel på vården efter pandemin där många inte fått återhämtning. Både där och på många andra arbetsplatser finns det brister i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet, sa Martine Syrjänen Stålberg.