Kommuner anlitar fler vaktbolag

GRANSKNING Kommunerna lägger allt mer resurser på bevakningstjänster. Du&jobbets nya undersökning visar att tre av fyra köper in vakter, främst på grund av polisbrist.

Det handlar om platser där många invånare uppgett att de känner sig otrygga, t ex stationsområden där yngre samlas på helgkvällarna och det blir stökigt med bråk, fylla och missbruk, hvb-hem där det anlagts bränder, eller skolor och bibliotek som varit utsatta för inbrott och skadegörelse.

Ett sätt för många kommuner – och även landsting – att komma till rätta med den här typen av trygghets- och ordningsproblem är att köpa in bevakningstjänster från privata säkerhetsbolag. Kostnaderna för detta har också ökat en hel del de senaste åren.

År 2017 var kommunernas totalkostnad drygt 980 miljoner kronor, en ökning med ca 18 procent jämfört med två år tidigare. Det visar de senaste uppgifterna från Upphandlingsmyndigheten, där Stockholm och Göteborg är de två kommuner som köper mest tjänster (se ruta).

När Du&jobbet skickade en enkät till landets kommuner uppgav ca 60 procent att kostnaderna stigit de senaste fem åren. I undersökningen som 133 kommuner besvarade uppgav 77 procent att de anlitar väktare och/eller ordningsvakter. Hos de 40 kommuner som har givit en ungefärlig nivå på kostnadsökningen handlar det i snitt om en fördubbling.

Vad ligger då bakom den här ökningen? Ca 30 procent av de som haft växande bevakningskostnader anser att detta helt eller delvis beror på en minskad polisbemanning i kommunen. En anledning som även Greta Berg, ansvarig för säkerhetsfrågor på Sveriges kommuner och landsting (SKL), lyfter fram.

– Det främsta skälet som kommunerna uppger är att polisen är så frånvarande i det allmänna rummet idag. Det gör att de själva tvingas anlita personal för att upprätthålla ordningen, trots att det är polisens uppgift att se till att det är tryggt och säkert på gator och torg.

Det finns flera problem med den utvecklingen, menar hon.

– Dels är det en fråga om rättssäkerhet, eftersom skillnaden är stor mellan att ha polis eller ordningsvakter på plats om något händer. Polisen har ett våldsmonopol som är svårt att hantera utan rätt utbildning – och både väktarnas och ordningsvakternas utbildningar är relativt korta. Dels handlar det om stora kostnader för polisiär verksamhet som egentligen ska ligga på staten, men som nu vältras över på kommunerna, säger Greta Berg.

Antalet poliser har totalt sett minskat under den senaste tioårsperioden. I februari i år fanns det 8 880 poliser i yttre tjänst, en nedgång med 768 poliser sedan 2014, eller 12,3 procent om man tar hänsyn till den stigande folkmängden. Räknat per 100 000 invånare har polisernas antal minskat från 99 till till 85 år 2018. Vakterna har ökat från 168 till 175 per 100 000 invånare 2017. (Se graf.)

Du&jobbet har tidigare kunnat visat att många poliser lämnat yrket de senaste åren, bl a för att byta till andra branscher, t ex säkerhetsbranschen.

I Upplands Väsby norr om Stockholm har kostnaderna för att köpa in bevakningstjänster ökat med 100 procent de senaste fem åren, enligt kommunen. Ett skäl är att polisen under vissa perioder haft minskad synlig närvaro, enligt Caroline Ankarström, brottsförebyggande strateg.

– Vi har ett väldigt bra och tätt samarbete med polisen, samt en mobil polisstation och en kommunpolis som är här en gång i veckan. Men sedan polisstationen som fanns här försvann för några år sedan och vi i stället hör till polisstationen i vår grannkommun Sollentuna har den vardagliga polisnärvaron ändå minskat, säger hon.

Det viktigaste skälet till fler väktare, menar hon, är dock kommunens trygghetsundersökning som visar en lägre upplevd trygghet hos invånarna. När kommunen nu fått tillstånd att göra stationsområdet till ett så kallat paragraf 3-område, och därmed kan anlita fler ordningsvakter, hoppas Caroline Ankarström att detta, i kombination med andra insatser, gör att tryggheten ökar.

– Vi har bara varit igång sedan strax innan jul så det är lite för tidigt att säga hur det fungerat, men vi kan se att ordningsvakterna haft mycket att göra när det gäller t ex ordningsstörande kring stationsområdet. Samtidigt är det så klart en avvägning vad vi som kommun bör göra och vad som är polisens roll, det är något vi hela tiden diskuterar.

Ett paragraf 3-område är ett geografiskt område där ordningsvakter får befogenhet att patrullera och gripa in när något händer. För kommuner som vill skärpa sin egen bevakning på vissa platser krävs det därför tillstånd hos polisen.

Skillnaden mot att i stället ha väktare som patrullerar är att ordningsvakterna får avvisa personer, använda handfängsel och även gripa människor som begår brott – och på platser där polisen sällan befinner sig är detta enda möjligheten till trygga gator och torg, enligt många kommuner.

Invånarnas upplevelse av ökad otrygghet är ett annat skäl till att köpa mer bevakningstjänster. Även Hässleholm har fördubblat sina bevakningskostnader, bl a för att man satt in bevakning vid skolor som utsatts för skadegörelse. Men ett viktigt skäl är också invånarnas upplevelser, menar säkerhetschefen Anders Nählstedt.

– Våra mätningar tyder inte på fler brott. Mitt intryck är att den upplevda otryggheten även påverkas av t ex mediabilden eller enskilda händelser som får stort genomslag i bl a sociala medier, säger han.

Greta Berg på SKL tror att utvecklingen med allt fler väktare och ordningsvakter som patrullerar på gator och torg kommer att fortsätta. Men trots att uniformerad personal ibland kan verka vara den enklaste lösningen hoppas hon att kommunerna även undersöker andra lösningar.

Det kan t ex handla om att titta på lokala restaurangers öppettider och serveringstillstånd, i vilken utsträckning det finns fältassistenter och andra vuxna som kan nå ut till unga i kommunen eller hur fritidsverksamheten ser ut.

– Det kan vara en effektiv signal till medborgarna att man tar i med hårdhandskarna och ibland är det så klart också nödvändigt med uniformerad personal. Samtidigt tar förebyggande åtgärder ofta tid innan de får effekt, så då gäller det att ha tålamod och att jobba långsiktigt.

//ZANDRA ZERNELL

SKILLNAD PÅ ORDNINGSVAKT OCH VÄKTARE

Väktare är anställda på ett bevakningsföretag, som är auktoriserat av länsstyrelsen. De får bara ingripa på samma sätt som vem som helst, ett sk envarsgripande. Utbildning: 88 timmars grundutbildning, yrkespraktik 160 timmar och ytterligare 40 timmars utbildning. Ordningsvakter utbildas och lyder under Polismyndigheten, men är anställda av en uppdragsgivare. De har vissa polisiära befogenheter, som att t ex omhänderta berusade. De får i vissa fall använda våld. Utbildning: 80 timmar och en allmän lämplighetsbedömning, kortare utbildning för den som är väktarutbildad.
källa: Polismyndigheten, Väktarskolan AB

DÄRFÖR ÖKAR KOMMUNERNA SINA BEVAKNINGSUTGIFTER

1. Minskad polisbemanning
2. Ökad skadegörelse
3. Upplevd ökad otrygghet
4. Allmänt stök, hot och ökade behov
5. Utökat uppdrag eller politiska prioriteringar
6. Enskilda incidenter
källa: Du&jobbets enkät mars 2019

10 KOMMUNER MED STÖRST BEVAKNINGSINKÖP

Miljoner kronor.
1. Stockholm (192)
2. Göteborg (138)
3. Malmö (46)
4. Helsingborg (33)
5. Solna (21)
6. Järfälla (19)
7. Linköping (16)
8. Örebro (15)
9. Västerås (14)
10. Lund (13)
källa: Upphandlingsmyndigheten, 2017