Krävande rehab vid postcovid

Postcovid är kvarstående eller sena besvär efter en covidinfektion. Tillståndet kommer att bli en utmaning för sjukvården i många år framöver. Det kommer att krävas undersökningar och medicinering. Men det kommer inte minst att behövas rehabilitering.

Fysioterapeuten Malin Nygren-Bonnier har arbetat i ett team med specialister från Karolinska Universitetssjukhuset. Hon är även sektionschef på sektionen för fysioterapi på Karolinska Institutet. Hon säger att rätt rehab i första hand kräver en gedigen utredning av patienten.

– Där har vi en fördel genom att vi är ett multidisciplinärt och tvärprofessionellt team med specialister från många olika områden.

Vi vet inte hur många som kommer att drabbas, säger Malin Nygren-Bonnier. Men att många patienter kommer att behöva långvarig rehab står redan klart. Primärvården kan ta hand om en del, men många behöver också remitteras vidare till specialister.

När patienter remitteras till mottagningen på Karolinska genomförs en rad undersökningar och inte minst tester för att kartlägga symptombilden och utifrån den lägga upp behandling och rehabilitering. En ordentlig utredning av lungfunktion och styrkan i andningsmuskulaturen genomförs. Man gör fysiska tester som gång- och uppresningstester.

Det blir bedömning av psykolog när det gäller ångest, depressioner, den så omvittnade ”hjärntröttheten” och olika kognitiva besvär.

– Man kan säga att vi lägger pussel för varje enskild patient. De individuella skillnaderna i symptombild är omfattande. Och vi måste vara flexibla. Det kan tillkomma symptom när patienten börjar träna.

Utifrån symptombilden och patientens status innan infektionen planeras rehabiliteringen.För de många som lätt blir andfådda och trötta vid ansträngning gäller det att komma igång med träning i någon form, men att skynda långsamt.

– Man bör sätta upp kortsiktiga mål. För en del kan det handla om att klara vardagliga aktiviteter eller att promenera kortare sträckor. Det kan vara bra att föra en träningsdagbok för att hitta en balans.

För de som fått ett felaktigt andningsmönster kan det vara viktigt att träna olika tekniker som till exempel djupandning och att använda diafragman korrekt. De som har drabbats av POTS, posturalt ortostatiskt takikardisyndrom, som ger blodtrycksfall och hjärtrytmrubbningar, kan inledningsvis behöva träna liggande eller halvliggande.

– Allt är oerhört individuellt. Det finns de som mår bra av att träna i bassäng. Andra mår inte alls bra av det.

De som drabbats av kognitiv påverkan bör få hjälp av arbetsterapeuter och/eller psykologer.Vissa mentala förmågor går även de att träna upp och återställa.

Även om många med postcovid har symptom mer än ett år efter infektionen, säger Malin Nygren-Bonnier att det är viktigt att se den stora bilden. Rehabilitering lönar sig.

– Majoriteten återhämtar sig. De allra flesta kommer tillbaka till jobbet, på deltid eller heltid, även om det kan ta tid.

Eric Asaba, lektor och docent i arbetsterapi vid Karolinska Institutet, bedriver forskning om processen ”återgång i arbete” för personer som drabbats av postcovid. Han säger att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen i flera fall kan vara utmanande för dessa patienter.

– Det kan krävas anpassade arbetsuppgifter, som i många fall är svåra för en liten arbetsgivare med kanske fyra anställda att ta fram. Det kan bli svårt att hitta andra arbetsuppgifter under en gradvis återgång till arbete för till exempel en byggnadsarbetare som blir andfådd vid ansträngning. Lösningen kan bli fortsatt sjukskrivning och fortsatt rehab. För en större arbetsgivare kan det vara lättare att hitta andra arbetsuppgifter.

Elisabet Åkesson, läkare och lektor på KI, har, inom ramen för en forskningsstudie, intervjuat personer på Stockholms sjukhem som varit sjukhusinlagda för covid. Det har handlat om hur deras återgång i arbete upplevts och fungerat.

– Det tål att upprepas hur otroligt heterogen gruppen är. Den stora utmaningen är när problemen är mer dolda, och man märker dem först när man börjat arbeta igen.De som varit sjukhusinlagda är i snitt äldre än de som fått postcovid, efter en till synes lindrigare infektion.

Men symptomen, och därmed utmaningarna är ofta liknande, fortsätter hon.

– Det kan vara fatigue, alltså överväldigande trötthet. Den mentala trötthet vi ibland kallar för hjärndimma, olika smärtupplevelser, andfåddhet och sämre andningsmönster.

Elisabet Åkesson och Eric Asaba betonar vikten av att tidigt komma fram till hur rehabiliteringen bör läggas upp. Elisabet Åkesson säger:

– Arbetsgivaren,den sjukskrivne, Försäkringskassan och primärvården bör träffas och utifrån patientens symptombild lägga upp en individualiserad rehabplan när det står klart att sjukskrivningen blir långvarig.

Det finns till exempel patienter vars fysiska återhämtning gått snabbt, men vars arbetsförmåga inte förbättrats särskilt mycket på grund av hjärntrötthet och koncentrationssvårigheter.

Det belyser vikten av att man har ett interprofesionellt team,där olika specialister samverkar,som utreder personer med postcovid, säger Eric Asaba.

– De fysiska och de kognitiva symptomen kan påverka arbetsförmågan lika mycket.

Det råder fortfarande oklarhet om prognosen för patienter med postcovid. Den oklarheten påverkar den så kallade rehabiliteringskedjan som bland annat avgör hur länge personer ska ha rätt till sjukskrivning.

Senast efter dag 365 mister arbetstagaren rätten till sjukpenning om Försäkringskassan anser att man skulle klara ett annat arbete på arbetsmarknaden. Detta drabbar nu många postcovid-sjuka. Eric Asaba säger:

– Det kan förstås vara förödande för de drabbade. Det kan vara för tidigt att säga men utifrån våra intervjuer verkar det som att processen kring arbetsåtergång inte alltid fungerar optimalt för personer med långvariga symptom efter covid.

//JONAS FOGELQVIST

5 RÅD TILL ARBETSPLATSEN
1. Var medveten om att symptomen kan variera. Den ena sjuka kan vara fysiskt nedsatt. Den andra kan ha framförallt svårt med koncentration och minne.
2. Vid långvarig sjukskrivning bör ett möte med arbetsgivare, Försäkringskassan, primärvården och den sjukskrivne anordnas, för att lägga upp en rehabiliteringsplan. När företagshälsovård finns bör naturligtvis även denna involveras.
3. Undersök möjligheterna till stegvis återgång i arbete. För många sjuka kan det vara lämpligt att börja med att arbeta 25 eller 50 procent, för att sedan öka arbetstiden successivt.
4. Ha beredskap för bakslag. Symtombilden kan variera över tid.
5. Undersök om det går att anpassa arbetsuppgifterna. Den fysiskt nedsatte kan under en period behöver mindre ansträngande arbete. Den som drabbas av hjärntrötthet kan behöva bli avlastad från uppgifter som innebär hög stress och stora krav på koncentration.