Kristina Sjöblom, Husum

”Kristina är ett hårt engagerat skyddsombud. Hon är hängiven det fackliga arbetet som hon ögnar mycken tid trots att hon är ensamstående förälder och har ansvar för både hus och hem. Särskilt då det är en mansdominerad arbetsplats med bitvis mycket rå jargong är hennes idoga och oförtrutna strävan att upprätthålla en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö beundransvärd. Hon har även en oerhörd omtanke om sina arbetskamrater och blir bedrövad när dessa far illa på olika sätt.”

Så lyder en del av motiveringen till varför Stefan Flemström nominerat Kristina Sjöblom till Du&jobbets tävling Stora skyddsombudspriset 2010.
Kristina Sjöblom är inne på sitt sjunde år som skyddsombud.
– Jag tyckte uppdraget lät intressant. Det är viktigt att må bra och trivas med jobbet och jag har alltid varit engagerad i arbetsmiljöfrågor. Det är Kristina Sjöbloms förklaring till varför hon tog på sig uppdraget att bli skyddsombud.

Kristina Sjöblom jobbar heltid, sexskift, på pappersbruket M-Real i Husum. Hon började på bruket för tio år sedan. Husumfabriken har cirka 800 anställda och producerar papper och sulfatmassa. Skyddsorganisationen är stor: ett sextiotal skyddsombud och två huvudskyddsombud. Den är också väl inarbetad, enligt Kristina Sjöblom, företaget gör det man ska enligt lagar och föreskrifter.
– Vi går med vinst för tillfället, men vi har nyss haft uppsägningar. Sextio personer blev uppsagda efter en omorganisation.

En sådan förändring påverkar arbetsmiljön och därmed också Kristina Sjöblom i hennes roll som skyddsombud.
– Det blir en sorg, både för de som är kvar och de som får gå hem. Vi tvingas till många omflyttningar genom att vi följer Las så noga. Det innebär att man kan behöva jobba vid sidan av någon som man vet kommer att bli uppsagd. Det känns inget vidare.

Fabriken i Husum sover aldrig. Här produceras dygnet runt, vilket innebär att många arbetar skift.
– Vi försöker informera om vikten av att äta rätt och sova ut när man är ledig. Inte ta på sig en massa annat vid sidan om. Att jobba natt blir svårare och svårare ju äldre man blir. Jag känner själv att vissa skiftövergångar innebär väldigt tvära kast. Men det är en ekonomisk fråga också, enbart dagtid ger sämre lön, och många gillar ju ledigheten man får vid skiftarbete.

Att få ihop det s k livspusslet när man jobbar komplicerade sexskift är också svårt. Inte minst för Kristina Sjöblom som är ensamstående med två barn: 13 och 11 år.
– Jag är glad för att vi inte har några tolvtimmarsskift, som andra fabriker har. Då skulle jag inte kunna ha barnen varannan vecka.

En angelägen fråga för Kristina Sjöblom, som kvinnligt skyddsombud på en så manligt dominerad arbetsplats, är machokulturen.
– Som tjej möter man en tuff atmosfär. Även om mycket hänt på tio år, så finns det fortfarande en rå jargong. Jag pratar med kollegor och ber dem skärpa sig om det går för långt. Det är en fråga för arbetsledningen också. Det handlar om vilka attityder man har för att bemöta folk.
Hon säger att det inte gått så långt som till rena trakasserier och mobbning, då hade hon slagit på trumman direkt.

När det gäller den fysiska arbetsmiljön så innebär mycket av jobbet i fabriken numera övervakning av processer. Så mycket tunga lyft finns inte kvar och måste de göras finns det bra redskap.
– Varje arbetstagare måste ta ett eget ansvar. Det spelar ingen roll hur mycket jag tjatar om arbetsmiljön, om ändå inte alla använder den utrustning man ska ha. Jag vet inte om det är en machofråga eller bara oaktsamhet, men det händer att skydden ligger vid sidan av. Man tycker de är i vägen.

Det förekommer också att skyddsutrustningen på maskiner inte används, för att jobbet ska flyta lättare. Och det kan vara riktigt farligt, påpekar hon.
– För ett par år sedan inträffade en olycka, som kunde ha slutat riktigt illa. Det var en kille som rörde sig inne i skyddsområdet för att rätta till papperstrassel. Han skulle ha stoppat maskinen men gjorde inte det. Han tänkte väl att en olycka händer inte mig. Han fick bara lättare skador och kom undan med blotta förskräckelsen.

En käpphäst för henne är utbildning. Skyddsombuden måste ha kunskaper för kunna sätta sig in i allt nytt.
– Vi har rätt till fyrtio timmars utbildning det första året. Det är jätteroligt att företaget inser vikten av att ha kunnigt folk och utbildar skyddsombuden.

När känns det allra bäst som skyddsombud? Jo, när hon drivit en fråga och till slut får igenom förbättringar, som uppskattas av folk på golvet.
– Jag försöker lyfta skyddsombudens status. De ska få utbildning och kunskaper och känna sig delaktiga. Men minst lika viktigt är att informera andra om vad skyddsombudet gör och att saker händer när ombudet agerar, även om det kan dröja. Det ger en större förståelse från arbetskamraterna att man måste vara borta ibland.