Kritik mot säkerhetsappar efter skoldåd

Under skoldådet på Campus Risbergska i Örebro, den 4 februari, gick larmet från säkerhetsappen Cosafe på en lärares dator. Han började då genast inrymma klassrummet.

Men när han tryckte på larmrutan stod det ”utrymning”. Lärare avbröt då inrymningen och skickade ut sina elever i korridoren. Läraren själv inväntade den sista eleven. Tillsammans sprang de sedan mot de andra eleverna och den närmaste utgången. Det framgår av en anmälan till Arbetsmiljöverket.

”När vi hade något tiotal meter fram till de andra hörde vi ett antal skott. I efterhand fick vi veta att två av våra elever vid det ögonblicket sköts ihjäl”, står det i anmälan. P4 Örebro var först med att rapportera om det.

– Det är fruktansvärt. Att använda en app i en pdv-situation fungerar inte eller har stora brister. (Pdv står för plötsligt dödligt våld, reds anm.) Risken för felanvändning är så stor att jag tycker att man helt ska avvakta med att använda appar tills de har utvärderats och det finns tydliga riktlinjer för hur de ska användas, säger Hans Flygare, ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor hos Sveriges Lärare.

Jenny Eklund är beslutsfattare på Arbetsmiljöverket. Hon berättar att verket i dagsläget inte överväger att göra en åtalsanmälan med anledning av de två dödsfallen. Enligt Jenny Eklund går det inte att veta om de som blev skjutna dog därför att de följde uppmaningen i appen.

– Vi vet bara att de blev skjutna. Det är inte appen som har orsakat dödsfall, det är skytten. Av flera anmälningar framgår också att människor har blivit räddade av appen, säger Jenny Eklund.

Nästan en tredjedel av Sveriges kommuner har köpt in olika säkerhetsappar, visar en kartläggning som Dagens Nyheter har gjort. Lena Ljungdahl är säkerhetsrådgivare och utbildar personalen i drygt 60 av landets 290 kommuner i systematiskt säkerhetsarbete.

Hon brukar fråga skolpersonal när och hur de ska använda sin säkerhetsapp i arbetslivet. Då svarar de ofta att de ska titta i mobilen för att få reda på vad som händer och vad de ska göra.

– Det är ett jätteproblem. Om det händer något allvarligt på en plats ska du absolut inte titta i din mobil. Du ska titta vad som händer runt omkring dig och agera utifrån det.

Om det är bäst att springa ut ur byggnaden eller att låsa in sig måste varje individ avgöra utifrån var den befinner sig, vilken typ av fara det handlar om och hur långt ifrån faran personen är, förklarar Lena Ljungdahl.

Ett annat stort problem med säkerhetsapparna är, enligt henne, att de tjuter när de larmar. Det gör att gärningspersonen lätt kan lokalisera dem som har gömt sig.

Lena Ljungdahl berättar att det inte är appföretagen som skickar ut information om att utrymma eller inrymma. Det är de som köper in appen som utser ett visst antal administratörer som kan göra det.

– Men ingen ska skicka ut information om vad andra ska göra. Det kan vara livsfarligt, säger hon.

I stället för att köpa in en säkerhetsapp är Lena Ljungdahls råd till beslutsfattarna i kommunerna att utbilda personalen.

– Det är viktigt att varje individ är rustad för att ta riktigt tuffa beslut som går att applicera på alltifrån trafikolyckor till pågående dödligt våld. Och se till att personalen har kunskap och att det finns rutiner och en handlingsplan om något skulle hända.

Hans Flygare hos Sveriges Lärare betonar också att det är viktigt att varje lärare har handlingsberedskap för att kunna fatta beslut i samband med pågående dödligt våld.

– Kunskap och övningar bidrar till handlingsberedskap. Och det finns bra skolmaterial som MSB, Skolverket, Polisen och Centret mot våldsbejakande extremism har tagit fram, säger han.

Han tycker också att skolhuvudmännen ska involvera skyddsombuden i säkerhetsarbetet.

– Skyddsombuden bör delta i diskussionerna om en säkerhetsapp ska användas överhuvudtaget, hur säkerhetsutbildningar ska läggas upp och om det är lämpligt att ta in en extern utbildare.

Hans Flygare efterlyser även mer stöd vid upphandling av både säkerhetskonsulter och tekniska system.

– Skolhuvudmännen är ganska utlämnade när de ska välja. MSB och Skolverket borde kunna utveckla sitt stöd. Och kanske ta fram riktlinjer för utbildningarna i pdv.

Gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltningen i Örebro kommun har utrett hur säkerhetsappen Cosafe användes under skoldådet på Campus Risbergska där totalt elva personer miste livet. Allt om arbetsmiljö har sökt kommunen för intervju, men de hänvisar till ett pressmeddelande. Enligt pressmeddelandet visar utredningen att medarbetare som kunde larma valde olika larm beroende på vad de bedömde vara bäst.

Det går, enligt pressmeddelandet, inte att slå fast vilka konsekvenser säkerhetsappens utskick fick. Det står också att utfallet av våldsdådet hade kunnat bli ännu värre om det inte hade funnits ett varningssystem. Kommunen anser även att användandet av säkerhetsappen behöver omprövas.

– Underlaget ger oss en bra grund inför det fortsatta arbetet att se över vilken lösning vi ska ha, om det är en säkerhetsapp eller något annat. Det är viktigt att deltagare och personal känner sig trygga i vår verksamhet, säger Nima Poushin, förvaltningsdirektör på kommunens gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltning, enligt pressmeddelandet.

Arbetsmiljöverket har aldrig tidigare fått in anmälningar där människor kan ha skadats på jobbet efter att de har fått en uppmaning i en app.

– Generellt kommer vi möjligen se mer av det. Om arbetsgivaren väljer en lösning där ai har en central roll, fattar ju ai egna beslut. Vem är ansvarig för de besluten – tillverkaren av appen eller arbetsgivaren? Vi har inget svar på den frågan ännu. Men det är något som vi har börjat titta på här på Arbetsmiljöverket, säger Jenny Eklund.

Allt om arbetsmiljö har sökt företaget Cosafe som säljer säkerhetsappen som användes under skoldådet för att fråga om appens användning i skolor i samband med plötslligt dödligt våld. Men företaget har inte återkommit.

”Vi har som policy att inte kommentera eller recensera enskilda kunders incidenter. Det handlar om respekt, integritet och sekretess”, skriver företaget på sin hemsida.